Provningar för dimensionering av olika konstruktioner kräver tid och omtanke. I dagens byggnorm, SBN 1980, finns inga angivna tillåtna värden för spikar i ändträ, varken när det gäller utdragskraft eller tvärkraft. I praktiken utnyttjas ofta spikar i ändträ för att ta upp tvärkraften. Man vet av erfarenhet att det ger en avsevärd hållfasthet åt förbanden. Ingen riktig dokumentation av hur stor hållkraften är har dock funnits. En inledande studie har nu gjorts av spikars hållkraft i ändträ. Det karakteristiska värdet (ett av hållfasthetsspridningen påverkat fraktilvärde, lägre än medelvärdet) för spik i ändträ visade sig kunna sättas till ca 60 % av motsvarande värde för spik slagen vinkelrätt fibrerna. Värdet kan dock inte anges utan förbehåll innan ytterligare studier gjorts och regler för hur provningen skall utföras utarbetats.

Högre isolerstandard och ökade täthetskrav ökar risken för skador i kryprum. Ny teknik behövs, oftast kan åtgärderna vara enkla. System för kryprumsgrundläggning har studerats förutsättningslöst för att föreslå förbättringar som ökar säkerheten mot fuktskador. Kalla och varma krypgrunder har studerats i litteratur, vid besök, i kontakt med experter i Sverige och utomlands samt vid beräkningar och försök. Idéer till åtgärder, såsom modifieringar av material, konstruktion, ventilation samt till konstruktionslösningar och forskningsuppgifter, ges.

Kort reserapport från skivfabriker i Nya Zeeland och Australien, besökta i april 1987. Den avser utveckling av torrtillverkade MDF-skivor, S-2-S torrpressade skivor och våttillverkade hårda skivor av eukalyptus. Särskilt behandlas råvaruaspekter och utveckling av väderresistenta skivor.

Färsk träråvara ger problem med delaminering vid framställning av spånskivor. Prov och analyser har utförts i laboratorie- och industriskala. Fullskaleförsöken bekräftade att lagrad träråvara är bättre än färsk. Ju mer finfördelad råvaran är, desto kortare lagringstid krävs. Färskt virke har väsentligt lägre buffertkapacitet och högre pH än lagrat. Hartshalten är störst i färskt virke och avtar samt ändrar sammansättning vid lagring. Torkade färska spån väts långsammare av karbamidlim än lagrade. Dessa kriterier kan utvecklas till rutinkontroller för träråvaran samt till åtgärder för att bemästra problemen. Projektet kan dock inte sägas ha bevisat om någon/några av de framlagda teorierna eller de påvisade kemisk/fysikaliska skillnaderna är orsak till problemen med färsk träråvara. Projektet bör därför fortsätta.

För att prova om en skogsmaskins hydraulsystems tillgänglighet och styrbarhet kan ökas har prov genomförts med seriell kommunikation och styrning av on-off-ventiler med puls och motpuls, s k PCP. PCP-systemet styr en hydraulcylinder kopplad till sliden på en slidventil. Resultatet visar att styrmetoden fungerar som avsett, bortsett från att styrtryckets variationer kan ge viss inverkan på styrcylindrarnas förflyttning vid olika pulser. Inverkan av dessa fel går att eliminera varför metoden får anses vara användbar på en skogsmaskin. Försök kommer därför att genomföras med provutrustningen monterad på en engreppsskördare i samverkan med ÖSA AB.

Den fjärde och sista rapporten i projektet "Seriell styrning av mobil hydraulik och speciellt skogsmaskiner" behandlar provning av styrsystemet i praktiken, monterat på en skördare Kockum 85/62. Proven utfördes på ÖSA AB i Alfta. Den seriella styrningen visade sig väl lämpad för reglering av såväl matarvalsar, sågmotor som sågsvärd. Det var enkelt att styra även komplexa kap- och matningsförlopp, och säkert endast en koaxialkabel behövde anslutas mellan manöverdonet i hytten och hydraulenheten på kranspetsen. Seriell styrning gör det enkelt att programstyrt prioritera funktionerna så att en optimal styrning erhålles.

Rapporten innehåller en revidering av debiteringstillägg för fingerskarvat virke. Föregående beräkning rörande debiteringstillägg publicerades i april 1984. Uppgifter om kapacitet och aktuell produktion grundar sig på enkäter till företag med godkända fingerskarvningsanläggningar.

Undersökningarna visar att samtliga testade skivtyper (fiberskivor, spånskivor, plywood, gipsskivor, dessutom splintved av tall och gran samt splintved av tall behandlad med natriumbenzoat) i större eller mindre utsträckning kunde angripas av mögel och blånadssvampar vid accelererade provningar i laboratorium. I stort sett möglade spånskivor fortast, därnäst fiberskivor och sedan plywood.

En hög halt vattenextraherbar substans i hårda fiberskivor kan ge problem, t ex vid målning med vattenbaserade färger. Vid torkning efter målning eller uppfuktning vandrar den vattenlösliga substansen i skivan mot ytan och kan orsaka missfärgning eller klistra ihop staplade skivor på grund av sin klibbighet. I denna undersökning har studerats hur vattenextraktets kemiska sammansättning varierar, både med fabrikens slutningsgrad (= bakvattenkoncentration) och med härdtiden.

Två utvecklingsidéer rörande "Massiva trägolv" i avsikt att minimera fuktrörelser i golvet presenteras. Idrottsgolv uppbyggda av smala bräder med stående årsringar är den ena. Den andra baseras på fogfritt limmade golvplattor applicerade på "räls", kallat glidgolv. Rapporten beskriver produktidéerna och presenterar ett produktionskoncept, från sönderdelning, torkning och hyvling till montering, för golvvirke ur klentimmer som innehåller dels idrottsgolvämnen, dels glidgolvbräder.

Ny teknik och nya processer för sönderdelning, ämnesberedning, hyvling och slipning har studerats i Nordamerika. Nyheter av intresse för svensk träindustri uppmärksammas på områdena materialbesparing, egaliserande hyvlingsoperationer, ämnesberedning liksom kundanpassade sönderdelningsprocesser.

God produktionskapacitet och kvalitet vid sågning förutsätter välskötta ram- och bandsågblad, cirkelsågklingor och huggstål samt andra verktyg. Här beskrivs var man kan finna råd och anvisningar som är mer fullständiga än de som lämnas med verktygen när de köps. Kurser och utbildning skulle behövas; ett förslag är att skapa verktygsskötarklubbar för erfarenhetsutbyte. Förslag till förfaringssätt lämnas liksom litteratur- och kursutbud.

Vid temadagen presenterades ett förslag till en mer nyanserad metod för bedömning av träväggars bärförmåga vid brand (presenterad i TräteknikCentrums rapport I 8702016). Riktlinjer för fortsatt arbete diskuterades; mer preciserade regler och tillämpningsanvisningar behövs för att underlätta bedömningen av brandmotstånd och bärförmåga hos enkla träväggar. Ett nystartat långsiktigt projekt som mer generellt och teoretiskt behandlar brandmotstånd hos träkonstruktioner och som skall leda till kvalificerade beräkningsmetoder, liknande de som idag finns för stål och betong, presenterades också.

Vid temadagen beskrev fönstertillverkare vad som görs för att tillfredsställa brukarnas krav, idag och i framtiden, på fönster i allmänhet och träfönster i synnerhet. Forskare redovisade fakta om trämaterialets naturliga mekaniska egenskaper, fuktbeteende och beständighet samt vad som görs för att säkerställa fönstrets livslängd. Det handlar om konstruktivt träskydd, om förbättring av beständigheten på kemisk väg, om ytbehandling som ger längre underhållsintervall och om kvalitetskontroll av fönster. Många av forskningsrönen kan tillämpas idag eller imorgon, annat hör framtiden till.

OPTSAW är ett datorbaserat simuleringssystem för beräkningar av inläggning och utbyte i sågverk. Det har utvecklats vid Trätek och kännetecknas av att råvaran (stocken, blocken, ämnena) kan beskrivas med hög geometrisk upplösning, d v s materialet beskrivs mycket naturtroget. Det gör det möjligt att studera inläggning och sönderdelning av den enskilda stocken. Rapporten beskriver systemet och vad det kan användas till.

OPTSAW-systemet är en samling datorprogram för simulering av sågverksprocessens sönderdelning av stock till plank och bräder och karakteriseras av stock- och ämnesbeskrivningar med hög geometrisk upplösning. I rapporten redovisas bedömningar av hur väl de simulerade resultaten stämmer med verkligheten. Resultat erhållna vid simuleringar i OPTSAW har jämförts med resultat som erhållits vid provsågningar i tre sågverk. Likaså har jämförelse med andra författares utredningsresultat gjorts för att komplettera bedömningen. För att tillfredsställande tillgodogöra sig denna rapport rekommenderas författarnas tidigare rapporter "OPTSAW-simuleringsprogram för inläggning och sönderdelning i sågverk" och "Positionering av stockar i första såg".

Rapporten beskriver ett förslag till system för teknisk specifikation (kvalitetsspecifikation) av ämnen för snickeri- och möbeländamål. Det är tillämpbart för olika typer av ämnen med ett brett register av kvalitetskrav. Däremot fastläggs inte kravnivåer eller kvalitetsklasser. Rapporten innefattar definitioner och mätningsanvisningar för ett urval av relevanta virkesegenskaper samt en blankett för specifikation av krav. Vidare ges exempel på hur systemet kan tillämpas för att specificera kvalitetskrav för en ämnestyp.

Av de olägenheter som uppstår vid bandsågar/bandsågkombinationer upplevs damm som ett avsevärt större arbetsmiljöproblem än buller. Ljudavstrålningen från bandsågens olika delar har kartlagts i projektet. Experimentellt har ljudalstringen kunnat reduceras med ca 2dB(A) genom att svängningsdämpa själva bandet. Avskärmning av klyvsågens front sänkte ljudnivån med 9dB(A). Ett liknande tättsittande bullerskydd bör kunna åstadkommas på flertalet sågverk och också kunna hindra dammspridning. I rapporten värderas ett stort antal inbyggnader och anges hur en bra sådan, typ bullerhus, bör vara utformad. Damm i inbyggnaden kan dock ge besvär vid bladbyten.

Syftet med checklistan är att underlätta för producenter och köpare att definiera andra torkningskvaliteter än den som betecknas skeppningstorrt enligt "Gröna boken" samt att klart skilja på denna specialtorkning och den vanliga torkningskvaliteten skeppningstorrt. Checklistan har godkänts av Svenska Sågverks- och Trävaruexportföreningen.

På dagens skogsmaskiner, där elektronik alltmer ersätter och förenklar mekaniska konstruktioner, tillkommer en ny källa till problem för konstruktören att ta hänsyn till Elektriska och magnetiska fält. Tidiga försök med radiostyrning av maskiner har pekat på problemet Maskinfunktioner har plötsligt aktiverats utan förvarning, t ex har maskinen börjat köra framåt då föraren talat i mobiltelefonen. Pilotstudien som utförts i samarbete med KTH redovisar hur stora störningar som maskinen själv ger upphov till. De visar sig vara relativt godartade, och en elektrisk funktion bör därför inte störas, förutsatt att den inte innehåller onödigt stora slingor med signal-amplituder på 10-tals millivolt och mindre.

Syftet var att utveckla en metodik för mätning av förslitning och bestämning av skärdata vid hyvling och fräsning. I arbetet har också ingått en grov sållning bland de faktorer som inverkar på bearbetningsprocessen. Försöken har visat att verktygsförslitningen för en given material- /verktygskombination framför allt är beroende av skärlängden. Ur förslitnings-, buller- och dammsynpunkt bör spåntjockleken vara så stor som möjligt. En låg förslitning befrämjas även av en stor eggvinkel. Hur stor spåntjockleken och eggvinkeln kan tillåtas bli begränsas dock av vilka krav man ställer på de bearbetade ytornas kvalitet.

De tekniska och ekonomiska förutsättningarna för en integrerad produktion av limmade fönsterämnen i sågverk har kartlagts. I undersökningen har också ingått grovprojektering av produktionsanläggningar samt beräkning av tillverkningskostnaderna för tre olika produktionsnivåer. Provproduktionen visade att en integration av sågning och vidareförädlingsprocess kan ge ett utbyte på ca 35 %, räknat på timrets fastvolym, i form av färdiga lameller. Därtill kommer användbara konformade lameller motsvarande 3--5 utbytesprocent. Grovprojekteringen visar klart att en helintegrerad anläggning kräver en relativt hög produktionsvolym (ca 5.000--10.000 m3 färdiga ämnen) för att kostnaderna per m3 ämne skall hamna på en lönsam nivå.

Till skillnad från dagens fönstertillverkare var man förr noga med att använda furans kärnved i fönstrens yttre delar, vilket visar att man var medveten om kärnvedens goda motståndskraft mot rötangrepp. Hur skall man idag kunna uppfylla de allt högre kraven på fönstervirkets kvalitet? Förr användes ofta furans kärnved i fönstrens yttre delar. Sådant virke är idag svåråtkomligt. Ett sätt att öka motståndet mot rötangrepp i träfönster kan vara att såga fram sådant virke. Rapporten redovisar resultaten från provsågningar i syfte att klarlägga utbyte, lämplig sönderdelning etc. Vid provsågningen har utsorterat timmer med hög kärnvedsandel använts.

Vid temadagen presenterades bl a olika åtgärder för att spara energi och olika system för värme och ventilation. Vidare redovisades och diskuterades resultaten från forskningsprojekt som gällt den inverkan täthet, isolering och ventilation har på energiåtgången i småhus liksom dessa faktorers betydelse för klimatet inomhus samt risk för fuktskador.

I nya småhus har förutsättningarna för luftvärmesystem radikalt förbättrats. Ett luftvärmesystem är känsligare än andra värme- och ventilationssystem för yttre störningar och samverkan mellan mikroklimat, byggnad, installationer och brukare. Bra arbetsutförande och hög kvalitet på material och komponenter är, tillsammans med erforderlig täthet hos byggnaden och lämplig donplacering, nödvändigt för hög ventilationseffektivitet. Det ökar möjligheterna att reducera den avsiktliga ventilationens storlek, vilket är en av de mest lönsamma och säkra energisparåtgärder som kan vidtas. Rapporten ger kunskaper om hur man skall nå bra systemlösningar ur komfort-, energiförbruknings- och kostnadssynpunkt.

Trätek har utvecklat en modell som beräknar värde och volymsutbyte vid sågning med hänsyn till mekaniska skador, typ dubbinträngningar och ändsprickor. Den baseras på Träteks sönderdelningsmodell för simulering av sågutbyte. Med modellen har datorsimuleringar gjorts för att beräkna värdeutbytesförluster p g a dubbinträngningar från matningsanordningar och ändsprickor i timmerstocken. Resultaten visar på förluster från 0,8 % för 3 mm skadedjup till 6,5 % för 10 mm. Samma skadedjup på en klen som på en grov stock ger större utbytesförlust på den klenare stocken. Beräkningarna på ändsprickor har begränsats till en enda postning och stockklass. Datorprogrammen med beräkningsmodellen kan utnyttjas för körningar på stockmaterial. Kontakta Trätek.

I flödet från timmerintag till utleverans av sågad vara utsätts virket för en serie hanteringsskador. Det leder dels till att utbytet minskar, dels till avbrottstider i sågverket. I syfte att kartlägga omfattningen av skadorna har undersökningar utförts på tre olika sågverk. Skadorna utgörs i huvudsak av sprickor och kantskador som uppstår vid fall i sorteringsfack och vid förflyttning på kedjetransportörer. Resultatet från undersökningarna redovisas och förslag till förbättringar ges i denna rapport.