Denna slutrapport utgör en sammanfattning och dokumentation av Projekt Förädling. Projektet har genomförts av ledningsgruppen för företagen AB CF Berg & Co samt OLAB Timber med stöd av Trätek. Resultatet av Projekt Förädling visar att de undersökta kunderna ställer definierade och preciserade kvalitetskrav både på produktens kärnegenskaper, men även på de lösningar och tjänster som är kopplade till produkten, affären och/eller leveransen. Det kan gälla gemensam produktutveckling eller andra lösningar som effektiviserar och utvecklar ett närmare samarbete mellan kund och leverantör.

Denna rapport beskriver ett delresultat från projektet "Samverkan och affärsutveckling i träkedjan" (SAIT). Rapporten redovisar genomförande och resultat från genomförd verksamhetsdefinition och -diagnos på ett sågverk och några av deras kunder och leverantörer i ett nätverk. Rapporten redovisar också hur denna typ av arbete kan användas som underlag vid verksamhetsutveckling samt hur resultatet kan användas för att spegla sågverkets situation i ett antal utvalda och väl kända teoribildningar (nätverk, imaginära organisationer, koordination, informationssystem, processer, planering och affärslogik). Syftet med denna spegling är att undersöka teoriernas tillämpbarhet i detta sammanhang samt att bättre förstå sågverkets position i nätverket samt dess pågående förändringsprocess. I rapporten diskuteras också den forskningsansats vi tillämpat, kunskaps- och förändringsbehov i studerad träkedja samt några områden för framtida forskning.

Torkningen av virke är kanske den mest kritiska operationen i ett sågverk; kvalitetsmässigt, kostnadsmässigt och kapacitetsmässigt. Själva torkhuset är därför en ytterst angelägen del i ett sågverks anläggningar och produktionsutrustning. Merparten av dessa torkhus är idag byggda i betong. Den miljö - det klimat - som uppstår i torkhuset under torkningsoperationen är ingen sinekur varken för betongen eller för maskin- och elutrustningen. Som en följd av detta, i kombination med ökade torktemperaturer, är många av landets virkestorkar behäftade med grava skador såväl i betongkonstruktioner som på maskin- och elutrustning. Rapporten har delats upp i distinkta kapitel beroende på att de i viss mån vänder sig till olika läsarkategorier. Sist i rapporten finns en bildbilaga.

Rapporten redovisar resultat från en förstudie som utförts under hösten 1998. Förstudien har syftat till att studera inter-organisatorisk affärssamverkan mellan företag inom träindustrin, i en så kallad träkedja. Träkedjan har bestått av en timmerleverantör, ett sågverk, ett snickeriföretag samt en hustillverkare. Genom att utveckla inter-organisatorisk affärssamverkan kan lönsamheten och konkurrensförmågan förbättras i träkedjan, både för enskilda företag och för träkedjan som helhet. Genomförd förstudie visar att såväl förbättringspotential som goda exempel finns vad gäller inter-organisatorisk affärsutveckling i träkedjan. I rapporten redovisas resultat från den intervjuundersökning som genomfördes under förstudien. Syftet är att belysa intressanta frågeställningar kring inter-organisatorisk affärssamverkan samt att påvisa samband mellan empiriska iakttagelser och befintlig teori inom ormrådet. Affärsrelationer, inter-organisatoriskt samarbete, lärande och kompetensutveckling samt inter-organisatoriska informationssystem är områden som behandlas i rapporten. Rapporten innehåller även en beskrivning av ett planerat forskningsprojekt, som är en fortsättning på det arbete som inletts under förstudien.

Det finns idag önskemål om att kvalitetssortera redan före torkning. För att kunna göra det måste man veta kur kvaliteten på virket påverkas av mellanlagring mellan såghus och torkhus samt av torkningsprocessen. I detta examensarbete har man studerat vilken inverkan mellanlagringen har på den relativa spricklängden före och efter torkning.

Trätek och SkogForsk har tillsammans fått uppdraget av Statens Energimyndighet att beräkna kollagringen i den skogsindustriella sektorn i Sverige. För att beskriva skogens och dess produkters roll som kolsänka, och därmed positiva påverkan på CO2 och växthusgaser i atmosfären, har här beräkningssätt föreslagna av IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Chage) använts. Resultaten är baserade på data från FAO och Riksskogstaxeringen.

Trätek har i en studie under hösten 1999 och våren 2000 undersökt möjligheten att mäta kapsprickor i sågtimmer med hjälp av ultraljudsteknik. Mätningen är avsedd att kunna utföras i samband med timmermätningen vid sågverk. Studierna har genomförts vid Rundviks sågverk och utförts på ofrusen och frusen gran och tall. Totalt har ca 250 timmerstockar mätts in med en för ändåmålet konstruerad mätutrustning. Mätsignalerna har analyserats med avseende på kapspricka och andra virkesfel och därefter jämförts med de kapade trissorna. Som facit vid mätningarna har vi använt trissmetoden d v s en 3 cm tjock trissa har kapats från mätstället.

Denna litteraturundersökning syftar till att kartlägga hur vald ytberarbetningsmetod påverkar prestandan på limmade träförband, speciellt när dessa är grovslipade. En jämförelse görs med konventionell hyvling. Lästa artiklar har publicerats mellan 1975 och 2001, huvudsakligen i tidskrifterna "Wood and Fber Science", "Wood Science and Technology", "Holz als Roh- und Werkstoff" och "Wood and Wood Products".

Magnetic resonance profiling using a recently developed permanent magnet with a strong, tailored field gradient has been used to study wood and its interface with air, coatings and glues.

Miljöfrågor har fått en allt större betydelse i samhället och det pågår stora ansträngningar att minska påfrestningarna på miljön, både nationellt och internationellt. Alla produkter påverkar miljön när de tillverkas, distribueras, används och slutligen omhändertas. Förpackningar är ett produktområde där åtgärder tidigt vidtagits för att minska mängden förpackningar och förpackningsavfall. Förutom pris, funktion, kvalitet, säkerhet m m måste nu även miljöaspekter beaktas vid val av en förpackning. En aktuell frågeställning är ofta vilken miljöpåverkan som fås vid användningen av en returförpackning jämfört med en engångsförpackning. Livscykelanalys (LCA) är en metod att värdera miljöpåverkan för en produkt under hela dess livscykel och har här använts för att studera träförpackningars miljöpåverkan.

Denna handbok riktar sig till företag som vill arbeta med näringsgemensamma miljönyckeltal. Handboken har tagits fram i ett samarbetsprojekt mellan fyra branscher. Företag från verkstadsindustrin, livsmedelsindustrin, trävaruindustrin och grafiska medieindustrin har deltagit i projeket. Syftet med arbetet har varit att ta fram ett koncept med gemensamma mijönyckeltal för svenskt näringsliv. Flera företag från respektive bransch har deltagit aktivt i tester av och diskussioner om vilka indikatorer som är lämpliga att använda gemensamt för näringslivet och respektive bransch.

Handledningen är framtagen för att kunna användas av mindre företag inom sågverks- och träindustrin. Egentligen förutsätts ingen djupare kunskap inom miljöområdet, men givetvis krävs det en ambition inom företaget att utveckla produkterna till konkurrenskraftiga erbjudanden - även med hänsyn tagen till minskad miljöpåverkan. De olika stegen i arbetet beskrivs i vart och ett av kapitlen. I kapitlen ges också exempel från tre tillverkare av träförpackningar. I de olika stegen i Träteks arbetsmodell för miljöstyrd produktutveckling behöver man ta kontakt med bl a intressenter, kunder och leverantörer. För detta ändamål har förslag till kontaktbrev utformats och frågeformulär förberetts att användas antingen postalt eller vid besök.

Wood used to be the most common material for packaging, workbenches, shelves, tools, buildings, interiors etc., in the food industry in the Nordic countries. The use of wood has however decreased, and other materials like plastic, concrete, stainless steel and aluminium have taken its place. The reason for this negative development seems to be declining market demands, partly caused by legislation in Europe and elsewhere. Despite this, nearly 1,5 million cubic meter of timber per year is used for pallets and packaging in the Nordic countries. These products are hence of great importance for the wood industry as the alternative production of packaging materials may be chips for pulp production. Based on that background, a Nordic research project was initiated to find out more about the behaviour of wood in contact with foodstuff. This report is one in a series of reports where the results from the Nordic Wood 2 project no. P98141 "Wood in the Food Industry" are presented. This part report gives information about Hazard Analysis and Critical control Points and Good manufacturing practice, guidelines for handling, cleaning and sanitation of wooden pallets and packaging.

Spikade förband i lastpallar utgör i vissa sammanhang ett problem från skade- och återvinningssynpunkt. Spikkrypning kan orsaka godsskador och spikar kan även orsaka problem från återvinningssynpunkt. Under senare år har det skett en stor utveckling på limsidan och marknaden för lim och limmade produkter ökar. Limning är därför ett intressant alternativ till spikning. Vad som söktes var ett lim som kan användas på sågade ytor, har fogfyllande egenskaper, ger en elstisk fog, är lätt att hantera och applicera, inte kräver höga presstryck, höga temperaturer eller lång tid att härda, tål klimatpåkänningar, är acceptabelt från miljösynpunkt och inte orsakar problem vid återvinning. I den här rapporten redovisas utprovning av några limtyper.

Elektroniska affärer mellan företag (B2B) och mellan företag och konsumenter (B2C) får successivt en allt större betydelse för handeln med såväl varor som tjänster. För företag som kan utnyttja denna teknik till att förbättra och effektivisera t.ex. marknadsföring, försäljning och kundkommunikation finns goda möjligheter att stärka sin position på marknaden. Inom snickeri- och möbelbranscherna finns här en stor och i allt väsentligt ännu outnyttjad potential. Genom att presentera sina produkter i form av 3D-CAD-modeller på en e-handelsplats kan leverantörsföretag visa sin förmåga att tillfredsställa sina kunders behov och förse dem med produktfakta.

Denna rapport är en redovisning av projektet Säkerhet och organisation vid CNC-maskiner i träindustrin. Målsättningen med detta projekt har varit att utveckla, beskriva och sprida kunskap om arbetssätt, arbetsorganisation och kringutrustning vid arbete med träbearbetande CNC-maskiner. Sådant arbete är förknippat med stora risker, vilket bl a beror på maskinernas komplexitet, höga varvtal samt korta bearbetningstider i kombination med manuell hantering av arbetsstycken. Det sistnämnda innebär att en operatör ofta arbetar nära en maskins arbetsområde samtidigt som maskinen är i drift. Innehållet i denna rapport bygger på en inledande litteraturstudie, en inventering av olycksfall och incidenter samt fallstudier vid tre företag och en gymnasieskola.

I rapporten presenteras inledningsvis ett urval av fingerskarvade snickeriprodukter avsedda för användning som synligt trä. Beskrivna produkter utgörs av "panelbräder som fasadbeklädnad", "dekorativa massiva trägolv", "byggnadslister", "massiva träskivor" samt "stångprodukter för fönster och dörrar". För varje produkt ges en beskrivning avseende de funktionsförbättringar som uppnås genom fingerskarvning samt de estetiska effekter som kan åstadkommas genom användning av dekorativa skarvar.

Vid fingerskarvning används här virke som är nysågat d v s rått virke. Detta till skillnad från konventionell fingerskarvning där virket först torkas till avsedd fuktkvot för att sedan skarvas. Varför använda rått virke? Affärsidén bygger på att göra rätt från början d v s att så tidigt som möjligt avskilja de virkesdelar som av kvalitetsskäl inte kan användas i produktportföljen. Att fingerskarva otorkat virke - våtskarva - medför såldes också en förkortning av ledtiderna. det förutsätts att fingerskarvning sker i direkt anslutning till sönderdelning av sågtimret.

"Framtidens gransågverk" är ett idémässigt projekt. Arbetet i projektet har bedrivits som om det handlade om ett ifrån grunden nyuppfört sågverk. Emellertid finns här tankar presenterade om både produkter och produktionsteknik som till dels mycket väl kan tillämpas i befintliga anläggningar. Det beskrivna sågverket är tänkt att producera 100.000 m3 /år. Projektet har avgränsats så till vida att vad som skisserats är att produkterna är insatsvaror till byggverksamhet och till annan förädlande industri eller varor till GDS-marknaden. Det föreslagna sågverket är tänkt som en flödesorienterad processindustri med korta ledtider. En del teknik är traditionell, en del är nyheter för Sverige, t ex våtskarvning av virke och spånfri klyvning av tunna skikt. Sidobräder prioriteras före flis varför kontinuerlig torkning utnyttjas, något som kräver utvecklingsarbete.

Denna rapport utgör en redovisning av projekt "Reducer-Spån-Virke (RSV)" samt närliggande utvecklingsarbeten inom området långspånprodukter, som samtliga pågår utomlands inom området Engineered Wood Products (EWP). För framställning av RSV, ett nytt konstruktionsmaterial tillverkat av den del av timmerstocken som vanligtvis blir sågverksflis, används gran- och furutimmer såsom för framställning av sågade trävaror. Beroende på råvarans beskaffenhet kan olika postningar tillämpas med prioritet på antingen sågat virke d v s centrumutbyte och sidobräder eller på långspån för RSV-ändamål. Ifall långspån föredras kan även lågvärdigt timmer användas som t ex stockar av "åkergran" eller rotstockar med fast röta. Även asp, som normalt inte sågas, är en utmärkt råvara för RSV.

Vid slätbearbetning av massiva snickeriprodukter, som sågverken ägnar sig åt, utgör hyvling av tradition den mest tillämpade metoden. Träförädlande företag inom snickeribranschen har däremot alltid föredragit slipning före hyvling för skapandet av synliga ytor. Som skäl till de olika teknikvalen kan bland andra de olika finishkraven anföras, som i regel är högre för snickeriprodukter. Värdet hos snickeriprodukter är också ofta högre jämfört med konventionella hyvlade produkter som panelbräder och lister.

Det finns i svensk träindustri uppenbara möjligheter till förbättrat utnyttjande av CAD-CAM-tekniken. Mognadsnivån för användande av datorhjälpmedel är dock idag generellt låg och ett kraftfullt kompetenslyft är helt nödvändigt. Denna rapport är resultatet av en inledande studie av hur svensk träindustri utnyttjar CAD-CAM-tekniken. Rapporten ger en kortfattad beskrivning av begreppen CAD (Computer Aided Design), CAM (Computer Aided Manufacturing) och CCAE (Computer Aided Engineering). En bakgrund ges till uppkomsten av enkla PC-system och mer komplexa system på kraftfullare datorer. Fundamentala begrepp och arbetsmetoder beskrivs. Här finns också förslag till nya metoder som kan förbättra utnyttjandet av befintliga installationer. Några övergripande framtidsvisioner av nya produktområden och tillverkningsmetoder i spåren av CAD-CAM tas upp.

De undersökningar som beskrivs i rapporten syftar till att ge underlag för utarbetande av Europastandard för handelssortering av sågade trävaror. Beskrivningarna sätts in i sitt standardiserings- och förhandlingsmässiga sammanhang . Inledningsvis beskrivs bakgrunden till det europeiska standardiseringsarbetet rörande sågade trävaror. Därefter redogörs för hur svensk och nordisk sågverksindustri organiserade sin medverkan i detta standardiseringsarbete.

Som en del i utvecklingen av indexmetoden har repeterbarheten hos metoden studerats. Fem ingenjörer har använt indexmetoden för att bedöma fyra olika byggnader. Resultaten presenteras i denna rapport. Dessutom ges förslag till hur metoden kan förbättras bl a genom att nya hjälptexter förs in i metodbeskrivningen.

Rapporten är en litteraturstudie av elastiska och tidsberoende materialegenskaper för i första hand nordiskt barrträ. Rapporten innehåller bl a en bakgrundsbeskrivning, grundläggande materialbeskrivning och vilka faktorer som påverkar materialegenskaperna.

This report presents the results from a field-monitoring programme to document the performance of the Lusbäcken road timber-bridge at Borlänge.

Detta är slutrapporten i projektet Modulsystem för inre anslutningar för fönster. Projektet har utvecklat ett generellt och modulbaserat montagesystem för inre fönsteranslutningar till träfönster. Montagesystemet baseras på ett så kallat "smygspår" i karm, och kännetecknas av ett snabbt och enkelt montage med estetiska mervärden i form av dolda fästelement och täta anslutningar mellan ingående delar. Projektresultatet har presenterats i två artiklar i facktidskrifter och demonstrerats i tre byggprojekt.

This report is part of the Nordic Timber Bridge Project. It presents aspects of field measurements regarding planning and execution of a monitoring programme. Measurements of temperature, humidity, moisture content, displacements and mechanical force, with application to timber bridges, are discussed. The instruments and method of measuring described in the report have been tested in the field and found to be reliable. However, they only resemble a small part of available measuring devices and measuring methods.

Den här rapporten handlar om byggsatsfönster i trä. Tyngdpunkten ligger på konstruktion och funktion, men även ekonomi och marknad ingår. Konceptet har flera tilltalande egenskaper. En byggsats är kompakt, inte lika skrymmande att transportera som fabriksmonterade fönster, vilket bör underlätta exportsatsningar. Vissa komponenter, framför allt isolerrutor men även beslag och tätningar, kan köpas på den lokala marknaden, vilket möjliggör anpassning till brukartraditionen.

I denna rapport presenteras tre konferensbidrag om variationen i böjhållfasthet längs konstruktionsvirke. Samtliga bidrag behandlar ett pågående forskningsprojekt där den andra fasen nyligen avslutats.

1994 infördes begränsningar för användning av träskyddsmedel baserade på krom- och arsenikföreningar. Detta har medfört att impregnerat trä för användning ovan mark på den svenska marknaden sedan dess nästan enbart produceras i klass AB med krom- och arsenikfria träskyddsmedel. I denna undersökning har krom- och arsenikfria träskyddsmedel som var kommersiellt tillgängliga 1995 provats i och ovan mark. I provningen ingår även som referens medel innehållande krom och arsenik samt obehandlad gran, kärnved av furu samt kärnved av lärk. Under en tioårsperiod har följande parametrar studerats: • beständigheten, det vill säga motståndskraften mot rötsvampar, i olika utomhusexponeringar • urlakning av aktiva ämnen • hur fästdon (spik och skruv) av olika material påverkas av korrosion. Under de första tre till fem åren undersöktes • i vilken utsträckning proverna angreps av missfärgande svampar (blånads- och mögelsvamp) • väderbeständigheten med avseende på hur provernas ursprungliga kulör förändrades med tiden. 1997 utökades försöket med ytterligare ett medel, Scanimp KF, som endast impregnerats i dimensionen 22x95 mm och som ingår i försök i markkontakt samt vissa ovan markprovningar. Såväl målade som omålade prover ingår i försöket. I föreliggande rapport presenteras resultaten efter tio års exponering samt resultaten från tidigare avslutade försöksled. För Scanimp-impregnerade prover redovisas resultaten efter nio års exponering.

Bandsågbladstekniken kännetecknas av flexibel sönderdelning och möjlighet till snabba omställningar mellan olika stockar med relativt liten stocklucka. Vidare kännetecknas tekniken även av tunna snitt och höga skärhöjder. I vissa lägen produceras virke med sämre mått. Detta kan bero på brister i bandstabiliteten. I rapporten presenteras resultat från ett projekt med syfte att ta fram kunskaper om bandsågbladets stabilitet och dess inverkan på den sågade varan. Vilka möjligheter finns att undvika, minska och kontrollera bandets rörelse i sidled? På sikt skapar denna kunskap också möjligheter att ytterligare öka kapaciteten för bandsågningen och det med bibehållna bra mått.

Denna standard anger en metod för bestämning av missfärgning vid kvistar, s k kvistgulning. Missfärgningen mäts som en kulördifferens mellan den målade ytan på kvisten och den målade ytan bredvid kvisten.

Föreliggande rapport redovisar en genomgång av kunskapsläget rörande missfärgning av målat trä på grund av s k kvistgulning. Bakgrunden är att man i vissa fall har noterat detta som ett ökat problem vid vissa applikationer i träkonstruktioner. Denna sammanställning fokuserar mer på den materialvetenskapliga delen och mindre på den processtekniska delen. Den materialtekniska bakgrunden är generell och kan ligga som grund för generella lösningar medan de processtekniska lösningarna är i mycket stor utsträckning beroende på de enskilda företagens möjligheter.