This report presents the results from the EU project AGROinLOG (Grant Agreement 727921) and focuses on the development of a roadmap for the grain processing industry to develop Integrated Biomass Logistic Centres in Skåne. More information concerning the Swedish contribution can be found in the public report AGROinLOG (2020a).The Swedish partners of the AGROinLOG project have been interacting with different stakeholders from the grain processing industry in Skåne (South of Sweden) to investigate the existing hinders and drivers for the development of Integrated Biomass Logistic Centres (IBLC) in the region. This report focuses in particular into the milling industry in Skåne in regard to its potential, the utilization of the by-product bran and limitation for the implementation of IBLC. The objective of this reports is to propose a roadmap for the transformation of the current milling sector into an IBLC.The reader will first get a brief introduction to the IBLC concept and a detailed status of the cereal production and milling industry in Skåne. The process for data collection included many interactions with the industry and other relevant stakeholders. The results are then presented.The roadmap uses a backcasting approach starting with the development of a desired sustainable vision of the future. The vision foreseen that mills have developed into IBLCs and collaborate with many actors to produce a wider range of products and add values to other by-products than the mills’ own by-products. This new activity is profitable for the mills but also for other processing industries. The products developed are highly demanded by the consumers.The authors then mapped the current situation looking in particular at hinders, potential conflict of interest, and policy support. The hinders could be clustered into six categories: supply, communication, regulation, economy, market, and logistic. The conflict of interest for the valorisation of bran is low as it is used for human consumption to a low extent. It could however conflict with the animal feeding industry. Different kind of supports are needed at the different stage of the innovation development. Skåne, and Sweden in general have good access to supporting schemes. More technical data concerning the current status of the milling sector is included in the background chapter.Finally, concrete measures for moving from the current situation to the vision are discussed. The most important measure to implement would be to develop a market for the new bio-based products. To support this, a number of measures should be implemented in a joint effort. These measures include technical development, collaboration, and communication. Moreover, sustainability must be a red thread in this transformation, and new legislation should provide a supportive framework.
This report: summarizes expert judgements on how slurry acidification technologies (SATs) could be implemented in Belarus and North West Russia. Special focus on bottlenecks for implementing SATs with existing manure management systems was considered.
In Belarus and North West Russia, a smaller proportion of manure is handled as slurry compared to EU Baltic Sea countries, but this might be due to the high poultry production in Russia since most poultry manure is solid. None the less, SATs are currently only available for slurry manure handling systems and not for solid or semi-solid manure.
Regarding the current systems used in Russia and Belarus some SATs may be easier to implement than others. For instance, due to health issues, farms do not store manure under animal houses. Further studies related to the legislation are needed to reveal if this factor is a potential bottleneck for the in-house SAT. In-storage SATs, both long term and just before spreading should be possible to implement based on the current handling practices, even in Belarus where lagoons are very commons to store slurry. In-field SATs also have a good potential for implementation, but it is worth mentioning that machine contractors in agriculture are nearly non-existent in these two countries and equipment is usually owned by each farm.
More information concerning economics and environmental impacts as well as safety issues related to acid handling are still needed to fully understand the implementation potential of SATs in Belarus and Russia.
Modern dairy cattle farms are usually equipped with cubicle systems to provide cows with comfortable conditions for lying down and resting. Cows are free to choose any cubicle they want, but in reality, they do not distribute themselves uniformly throughout the barn. There are many factors that affect where a cow lies down, such as hierarchy of a cow, access to resources, cow traffic nearby, etc. In this study, we used real-time location system data from two commercial farms to examine patterns of cubicle occupancy in relation to parity and lactation stage. We summarized cubicle occupancy over several days and compared different areas of the barn. Our findings suggest that, in general, there was a higher occupancy of cubicles close to the feeding areas. High parity cows lay down more frequently in cubicles close to the milking area as opposed to first lactation cows that tend to occupy less busy areas of the barn. The overall conclusion is that cubicle occupancy is not uniform throughout the barn, and patterns related to parity and DIM are seen. This information can be important for future studies on spread of diseases and for management purposes. © 2021 The Authors
Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka leveranssäkerheten för halm kopplat till risker på grund av dåliga väderförhållanden vid skörd samt utvärdera regionala skillnader i fyra viktiga odlingsområden i landet. Väderlekens inverkan på halmens vattenhalt i sträng och halmmängd som kunde pressas vid varierande gårdsstorlek, bärgningsperiod och halmmängd undersöktes. Med hjälp av simuleringsmodeller och historiska väderleksdata från 22-23 år beräknades vattenhalten på timbasis för spannmålskärna i den stående grödan och för halm i sträng. Skördetröskning och halmpressning simulerades med en annan modell under samma period, där en kort pressningsperiod till sluten av augusti och en längre period till mitten av september utvärderades. Väderlekens inverkan på pressningsförloppet uppskattades, samtidigt som begränsande och känsliga faktorer identifierades. De årliga pressade halmmängderna beräknades för typgårdar med 100, 300 och 600 ha spannmålsareal, belägna i Västmanland, Östergötland, Västra Götaland och Skåne.
Köttets miljöpåverkan är välstuderad och det finns många publicerade studier baserade på livscykelanalyser (LCA) för olika köttslag. Resultat från LCA-studier uttrycks som miljöpåverkan per kg kött, oftast per kg benfritt kött. En viktig faktor som påverkar det slutliga resultatet vid beräkning av miljöpåverkan från kött är utbytet vid slakteriet, dvs. hur mycket av djuret som blir till produkter till vilka miljöpåverkan ska fördelas. Ett lågt utbyte leder till en högre miljöpåverkan per kg slutlig produkt. Vad och hur mycket som används från djuret påverkas av många olika faktorer, bland annat av efterfrågan på ätbara biprodukter till livsmedel. Små ändringar i utbyte kan få stor påverkan på de olika produkternas miljöpåverkan eftersom all miljöpåverkan från djurets uppfödning fördelas med avseende på slakt-/köttutbytet. I LCA:er som kvantifierar miljöpåverkan av kött är det därför viktigt att förstå hur resultatet påverkas av vilken allokeringsmetod som använts i analysen. Syftet med denna studie är att • sammanställa tillgängliga data för slakt-/köttutbyte för gris och får/lamm, • sammanställa hur miljöpåverkan från djurets uppfödning och slakt bör allokeras enligt olika LCA standarder, • ge övergripande rekommendationer för hur miljöpåverkan från djurets uppfödning och slakt bör allokeras i LCA-studier, samt • identifiera de områden där det saknas koncensus gällande metodik eller där det behövs mer forskning. Resultatet av denna studie visar att val av omvandlingsfaktorer, allokeringsmetod och allokeringsfaktorer påverkar resultatet vid beräkningar av produkternas miljöpåverkan. Med omvandlingsfaktor avses den faktor som möjliggör omräkning mellan levande vikt, slaktkroppsvikt och benfritt kött. Allokeringsmetod anger på vilket sätt fördelning av miljöpåverkan ska ske till olika produkter. Till exempel kan klimatavtrycket för ett kg benfritt griskött variera mellan 3,3 och 4,4 kg koldioxidekvivalenter (CO2-ekv.) beroende på de omvandlingsfaktorer som använts i sammanställd litteratur. På motsvarande sätt varierar klimatavtrycket mellan 1,9 och 3,7 kg CO2-ekv./kg produkt beroende på val av allokeringsmetod. Klimatavtrycket av ett kg benfritt får-/lammkött visade en variation mellan 21 och 34 kg CO2-ekv. per kg produkt beroende på val av allokeringsmetod. Konsumenter visar ett ökat intresse för att göra medvetna och hållbara matval där miljöpåverkan är en viktig faktor. Information om miljöpåverkan från en livsmedelsprodukt kan påverka konsumentens val av mat och därmed påverka framtida efterfrågan av vissa livsmedel, vilket i sin tur även påverkar livsmedelsproduktionen. Då allt eller så mycket som möjligt tas till vara av djuret blir miljöpåverkan per kg produkt från djurkroppen lägre. Val av allokeringsmetod kan därför indirekt ha en inverkan på både livsmedelskonsumtionen och -produktionen. Det är därför viktigt med konsensus inom branschen med avseende på metodval och transparens i miljöpåverkansberäkningar av produkter från djur. Det dataunderlag som finns tillgängligt från svenska slakterier gällande kött- och slaktutbyte från gris har använts för att dra slutsatser gällande fysisk allokering (massallokering) i denna studie. Informationen kommer framför allt från Jordbruksverkets rapporter om förluster i livsmedelskedjan. Motsvarande information gällande slakt av svenska får och lamm är däremot begränsad. Detta innebär att det saknas ett tillräckligt omfattande underlag för att ge rekommendationer för fysisk allokering i form av massallokering för får och lamm. Enligt gängse metodik allokeras vanligtvis miljöpåverkan från djuret till det som anses vara en resurs eller produkt, både för gris och får/lamm. I ett par studier av grisproduktion allokeras hela miljöpåverkan till grisköttet, medan ekonomisk allokering mellan till exempel kött och hudar/skinn används i större utsträckning i får-/lammproduktion. Slaktavfall och gödsel från produktionen ses som avfall, vilket i metodiken idag varken belastar eller krediterar köttsystemet. Det finns potential att nyttja fraktionerna, och i vissa fall nyttjas de redan, till energiproduktion eller gödselmedel. På sikt, när det cirkulära i produktionssystemen blir allt viktigare, kan det därför vara intressant att undersöka hur allokering av miljöpåverkan till samtliga produkter från djuret påverkar köttets miljöpåverkan.