Endre søk
Begrens søket
1 - 4 of 4
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    et al.
    Luleå Technical University, Sweden.
    Hansson, Lars
    Luleå Technical University, Sweden.
    Couceiro, José
    Luleå Technical University, Sweden.
    Vikberg, Tommy
    RISE - Research Institutes of Sweden, Bioekonomi, Biobaserade material.
    Konditionering av virke vid olika fuktkvoter: studier i tomograf2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Fuktförändringar i virke under pågående konditionering har aldrig tidigare studerats i tomograf.

    Resultat av denna labbstudie av diffusionsbaserad, icke-kondenserande jämviktskonditionering vid olika fuktkvotsnivåer sammanfattas enligt följande: (Notera att torkningsspänningar inte utvärde­rats i denna studie utan enbart fuktförändringar.)

    • Studien styrker industriella erfarenheter att konditionering ”tar bättre” på virke nedtorkat till lägre fuktkvot jämfört än om fuktkvoterna är högre.
    • Försöken ger en god fingervisning om hur länge konditionering bör pågå för en viss önskad medel­fuktkvotshöjning i ett industriellt vanligt förekommande klimat 70 °C och psykrometer­skillnad 2° vilket motsvarar en jämviktsfuktkvot på 16,8%. Vill man ex höja medelfuktkvoten från 10 – 12% visar resultaten att 4 timmars konditionering är tillräckligt för furuvirket. Att i samma klimat höja medel­fuktkvoten 2% vid högre startfuktkvoter (mellan 14–23%) har inte i något fall varit möjligt för vare sig gran eller furu under de 8 timmar som konditionering pågick. Det är också viktigt att påpeka att konditioneringsklimatet i dessa labbförsök har uppnått börvärden mycket snabbt (figur 3) vilket inte är fallet vid stora virkeslaster i industriskala där basningskapacitet och blåsdjup påverkar tid till uppnådda börvärden.
    • Vad gäller fuktkvotsskillnad nära ytorna ses generellt en utplaning av fuktförändringar i samtliga försök efter 3–4 timmar.
    • Fuktkvotsnivån spelar roll för den inledande fuktkvotsförändringen inom tvärsnittet: ju torrare virke desto snabbare förändring.
    • När konditioneringen startar är fuktvandringen i splintved effektivare än i kärnved vilket sannolikt förklaras av splintvedens högre diffusivitet.
    • Vad gäller eventuella skillnad mellan träslag är det inte möjligt att dra några slutsatser.
    • Metodstudien visar att upplösningen i tomografen är tillräcklig för att kunna utvärdera fuktkvotsförändringar nära virkesytorna i ca 3 mm tjocka skal.
  • 2.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    et al.
    Luleå Technical University, Sweden.
    Vikberg, Tommy
    RISE - Research Institutes of Sweden, Bioekonomi, Biobaserade material.
    Utveckling av industriell virkestorkning: Slutrapport2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektet har behandlat ett antal delstudier kopplat till virkestorkning inom följande områden : ADAPTIVITET, FUKT­DYNAMIK och TORKNINGSKVALITET. Projektet har bidragit till att steg har tagits mot målet att uppnå en mer självstyrande och automatiserad torkningsprocess, en mer optimerad och energieffektiv torkningsprocess samt bättre och jämnare torkningskvalitet som samman­taget minskar torkkostnader genom att:

    ADAPTIVITET identifiera olika mättekniska- och återkopplade signaler som kan användas i simulatorer och styrsystem: ”ΔT” principens möjlighet att adaptivt förlänga dragtider i en FB-kanal, termograferingens diagnostiska möjlighet att få en momentan överblick över rumslig fukt­kvots­spridning i en torkande virkeslast samt difftrycksmätningens potential att signalera rengöringsbehov för att undvika försämrad lufthastighet och värmeöverföring i en kanal.

    FUKTDYNAMIK öka förståelsen för virkets fuktdynamik genom att i tomografstudier visa på möjligheten att optimera diffusionsdriven jämviktskonditionering vid olika fuktkvotsnivåer och på så sätt effektivisera tid och energianvändning i torkar. Fuktförändringar under pågående kondi­tio­nering har aldrig tidigare studerats i tomograf.

    i tomografstudier visa hur övergången mellan kapillär och diffusionsfas genom  ΔT tydligt kan identifieras

    genom CT-studier ge ökad förståelse och förbättrat underlag för fuktdynamisk modellering i kapillär och diffusionsfas.

    TORKNINGSKVALITET förbättra torkningskvalitet genom bättre målfuktkvotsträff och mindre fuktkvotsspridning genom de ovan nämnda adaptiva metodernas potential.

    visa att en kombination av torkning med efterföljande hyvling och behandling med mögel­hämmare kan åstadkomma en produktgrupp av splintvedsbrädor av furu, contorta och gran med god och likvärdig mögelbeständighet.

    Studierna som avrapporteras övergripande i denna rapport har utförts inom delprojekt 3 inom ramen för projektet ”TiiN, TräInnovation i Norr”.

    Samtliga delstudier avrapporteras separat i följande TCN- rapporter.

    TCN-rapport: Temperaturdifferens ”ΔT” mellan virkesyta och luft under pågående torkning som möjlig styrparameter i virkestorkning. Mätningar i labb och industriskala. Margot Sehlstedt-Persson, LTU, Tommy Vikberg, RISE, Gerhard Scheepers, RISE.

     

    TCN-rapport: Värmekameramätningar i virkestorkar. Gerhard Scheepers, RISE.

     

    TCN-rapport: Mögeltest av torkade furu, gran och contorta bräder: Sammanfattning av “Mould susceptibility of dried boards of Contorta pine, Scots pine and Norway spruce A comparative study” Faksawat Poohphajai, februari 2018. Margot Sehlstedt-Persson, LTU.

     

    TCN-rapport: Konditionering av virke vid olika fuktkvoter – studier i tomograf. Margot Sehlstedt-Persson, Lars Hansson, José Couceiro samtliga LTU, Tommy Vikberg RISE.

     

    TCN-rapport: Tryckfall över värmebatteri i virkestork - resultat av tre års mätningar. Tommy Vikberg, RISE och Margot Sehlstedt-Persson, LTU. 

  • 3.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    et al.
    Luleå Technical University, Sweden.
    Vikberg, Tommy
    RISE - Research Institutes of Sweden, Bioekonomi, Biobaserade material.
    Scheepers, Gerhard
    RISE - Research Institutes of Sweden, Bioekonomi, Biobaserade material.
    Temperaturdifferens ”ΔT” mellan virkesyta och luft under pågående torkning som möjlig styrparameter i virkestorkning.: Mätningar i labb och industriskala.2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Målsättningen med denna studie har varit att utvärdera frågeställningen om tempe­ratur­differensen mellan lufttemperatur och virkesyta (ΔT), kan användas adaptivt i en FB kanal för att detektera övergång från torkning i kapillär till diffusionsfas. Man eftersträvar att så mycket kapillärt vatten som möjligt ska avgå i zon 1 innan virket går in i zon 2 för att inte fuktkvoten ska bli för hög i uttagsänden.

    Inledningsvis utfördes ett antal grundläggande försök i labbmiljö följt av en mer omfattande mätning i industriskala vid J-G Anderssons i Linneryd. Vid Linneryds­försöket gjorde även termografimätningar. Slutligen gjordes ett långtidsförsök vid Norra Timbers anläggning i Kåge med beröringsfri IR-sensor för mätning av yttemperatur på långsidorna av passerande virkestaplar.

    Slutsatser av grundläggande försök i CT-lab

    Utvärderingen av försök på enbitsnivå pekar mot att ΔT signalen har god potential att kunna användas för att detektera när fibermättnad nås i virket. I kanaler med stora virkeslaster med varierande fuktinnehåll måste dock yttemperaturmätningar göras på medelvärden av större ytor. Nästa steg var industriella mätningar i kanal där dock ingen kontinuerlig fukt­kvots­bestäm­ning var möjlig att göra.

    Slutsatser av industrimätningar i Linneryd

    Mätningar av virkets yttemperatur, lokalt torkklimat, lufthastighet, fuktkvot och ΔT i prover placerade i olika positioner i en virkesstapel med 22x100 mm granbräder under torkning i en 2 zons FB kanal, visar överensstämmande resultat.  Nivåerna på ΔT i nedblåsningsschaktet visar tydligt om proven var kvar i kapillärfas eller inte. Höga nivåer på ΔT som i centrala de­lar­na av paketen i höjdled  innebär att proverna fortfa­rande var i kapillärfas. Låga nivåer på  ΔT, som på kanterna av mittpaketet, innebär att kapillär­fasen har passerats. I positioner där slutfuktkvot blev  betydligt högre än målfuktkvot (centrum i toppaket) var ΔT nivån hög i ned­blås­ningsschaktet. Detta virke skulle med fördel ha haft längre tid i zon 1. Virket på kan­terna var redo för övergång till zon 2. I praktiken görs dock naturligtvis drag­ningar för en hel stapel i taget.

     

    Termografibilderna ger en ögonblicksbild av torkningsläget i en virkelast och har potential att vara ett komplement till befintliga mätmetoder. Industrimätningarna visar att det är möjligt att ta bra värmebilder i nedblåsningsschaktet i en FB kanal. Att ha en permanent värmekamera i nedblåsningsschaktet ställer dock krav på kylning av kameran som inte klarar höga tempe­raturer.

    Slutsatser från långtidsförsök vid Norra Timbers anläggning i Kåge

    Två pyrometrar riktade att mäta yttemperatur på de två översta paketen på passerande vagnar installerades i en gångdörr vid nedblåsningsschaktet i en FB kanal. Beräknat ΔT tycks kunna utgöra värdefull processdata för att styra torkens dragningstid.

    Yttemperaturmätningar med pyrometer är en relativt robust metod som fungerar bra i en virkestork. Ingen rengöring behövdes under de fyra månaderna som mätningen pågick.

  • 4.
    Vikberg, Tommy
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden, Bioekonomi, Biobaserade material.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    Luleå Technical University, Sweden.
    Tryckfall över värmebatteri i virkestork: resultat av tre års mätningar. Slutrapport.2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Möjligheterna att utföra behovsstyrt underhåll på virkestorkar istället för enligt ett underhållschema vore önskvärt. En av underhållsåtgärderna som är svåra att schemalägga i tiden är rengöring av värmebatterierna eftersom graden av nedsmutsning i stor del beror på råvaran, utomhusklimatet och sågutrustningen. I detta projekt mättes det statiska tryckfallet över värmebatteriet i 1:a-zon i en två zons kanaltork. Mätningen pågick under tre års tid och målet var att få till stånd en mätning som indikerar när det är dags att rengöra värmebatteriet. Projektets slutsatser är:

    • Det är möjligt att mäta graden av spånpålimning på värmebatterierna genom att mäta tryckfallet över värmebatteriet.
    • Tryckfallsmätning kan tjäna som indikator för när det är lämpligt att rengöra värmebatteriet.
1 - 4 of 4
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.7