Change search
Refine search result
1 - 15 of 15
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Aronsson, Martin
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), ICT, SICS.
    Joborn, Martin
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), ICT, SICS.
    Gestrelius, Sara
    RISE, Swedish ICT, SICS.
    Ranjbar, Zohreh
    RISE, Swedish ICT, SICS.
    Kapacitet på rangerbangården Hallsberg: resultat från projektet PRAGGE22016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport beskriver dels en metod att bedöma rangerbangårdens förmåga att hantera tågbildning och dels en pilotstudie som gjorts i Hallsberg i projektet PRAGGE2. Metoden, kallad PRAGGE-metoden, bygger på att en optimerande programvara utvecklad i tidigare projekt, kallad RanPlan, används för att undersöka det extra arbete som olika bangårdsutformningar ger upphov till. Extraarbete mäts som ett nyckeltal, ER (extra valldrag), som är en funktion av antalet vagnar som får hanteras flera gånger över rangervallen. Ju högre ER-värde desto arbetsammare är det för bangården att skapa de avgående tågen. Inom ramen för denna studie har riktningsgruppens antal spår samt längder undersökts, U-gruppens betydelse för Hallsbergs rangerbangård har belysts med speciellt fokus på den nuvarande situationen med det ibland förekommande tågkön in till infartsgruppen. Vidare har en enklare undersökning av ett ev. spårbehov för s.k. ”block-swaps” (byte av ett fåtal större vagnsgrupper mellan tåg) gjorts samt även ett försök att påbörja en kategorisering eller kapacitetsbeskrivning av en rangerbangård.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Aronsson, Martin
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), ICT, SICS.
    Joborn, Martin
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), ICT, SICS.
    Gestrelius, Sara
    RISE, Swedish ICT, SICS.
    Ranjbar, Zohreh
    RISE, Swedish ICT, SICS.
    Kapacitetsanalys av tre olika utbyggnadsalternativ av Sävenäs rangerbangård: resultat från pilotstudien av Sävenäs i projektet PRAGGE22016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Följande rapport redovisar arbetet med en av två piloter i projektet PRAGGE2, undersökning av tre bangårdsalternativ för rustningen/ombyggnaden av Sävenäs rangerbangård i Göteborg. I detta arbete har en metod utvecklad under det första PRAGGE-projektet använts för att studera tre olika utvecklingsalternativ av rangerbangården i Sävenäs, framtagna av Sweco i separat projekt. PRAGGE-metoden bygger på att mäta det extra arbete i termer av att mäta det antal gånger en vagn rangeras extra på bangården på grund av trängsel, väsentligen för få spår att bygga avgående tåg på. Metoden utgår från den i utfallsdata definierade tidtabellen och bokningen och skapar en rangerplan med minimalt antal extra rangerade vagnar över vall. Green Cargo har för PRAGGE2 ställt data från 2014 års trafik till vårt förfogande. Resultatet från pilotstudien är att en av bangårdsutformningarna från Swecos tre framtagna alternativ inte bedöms ha tillräcklig kapacitet medan de två andra har utvärderats vidare. Den ena av dem bedömdes dock inte få plats på den yta som anses kunna ställas till förfogande varvid enbart ett alternativ återstår. Erfarenheten från piloten är att PRAGGE-metoden fungerar som en kvantitativ utvärderingsmetod för att bedöma kapaciteten på föreslagen grov utformning av rangerbangården och som kompletterar de kvalitativa utvärderingsmetoder som också används.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Aronsson, Martin
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), ICT, SICS.
    Joborn, Martin
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), ICT, SICS.
    Ranjbar, Zohreh
    RISE, Swedish ICT, SICS.
    FBI-BAS, Framtidssäkra BangårdsInvesteringar - Pilot BAngods-Sävenäs2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet fokus har varit att undersöka möjliga metoder för att dimensionera en framtida rangerbangård givet långtidsprognos och dagens trafikering av bangården. Begreppet ”knytning” definieras som den ”bokning” som vagnen har från ankommande tåg till avgående tåg. Knytningen spelar stor roll för effektiviteten, produktiviteten och belastningen på bangården. Projektet har undersökt olika möjligheter att skapa en statistisk modell av knytningarna från historiskt material, ett års trafik, på bangården. Frågeställningen har varit att se om det statistiska materialet är tillräckligt signifikant för att kunna skapa en statistisk modell av knytningarna, samt hur denna modell skall vara utformad för att kunna anslutas till det prognosdata som lämnas från systemen Samgods och Bangods. Resultatet från projektet visar att det är viktigt att utgå från en nationell nivå även för en mer detaljerad analys av rangerbangårdars belastning, så att man då bygger vidare på det resultat som genereras från Samgods. Den nuvarande kopplingen mellan Samgods-Bangods är dock svag och bör stärkas eller ersättas med alternativ eller kompletterande metod för nationell analys av järnvägens godstransporter. I projektet provades en hypotes att man kunde direkt utgå från basårets tåg och tåginnehåll, för att skatta prognosårets tåginnehåll genom statistiska metoder. Emellertid blir den statistiska modellen för svag och framför allt riskerar detta angreppssätt att cementera fast brister i den nuvarande transportstrukturen. En statistisk metod bör därför användas som komplement till en övergripande nationell analys, snarare än att vara den nationella analysen. Det statiska metod som skissa på i projektet är mycket lämplig för att till prognoser lägga till det ”brus” i transportflödet som finns. Detta ”brus” är en mycket viktig komponent i bedömningen av en rangerbangårds belastning. Rapporten avslutas med att ge några förslag på förbättringar i befintliga processer och system samt redovisar även en del idéer på alternativa kapacitetsmodelleringar och behov av kompletterande data för att få en sammanhängande process mellan prognosarbete och kapacitetsberäkning. Projektet rekommenderar tre olika fortsättningsstudier: 1) Utveckling av alternativ metod för skattning av belastning på rangeringsbangården; 2) Undersöka om Nemo eller något alternativt verktyg kan vara lämpligt för att skapa en tågplan som är väl anpassad för prognosårets transportbehov; 3) Utveckling av prototyp för att ”skapa innehåll” till prognostiserade tåg, vilket behövs för bedömning av rangeringsbehov; 4) Vidare är det önskvärt att införa en tidsdimension till flöden och transportbehov i resultaten från Samgods. Ett flertal godstyper har krav på avsändningstid och/eller frammetid vilket utgör viktiga begränsningar på de faktiska dygnsvis transporterna och spelar stor roll för bangårdens beläggning. I närtid och för att vinna tid kan respektive varugrupp eventuellt schabloniseras med dylika krav på avsändningstid och frammetid.

  • 4.
    Aronsson, Martin
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), ICT, SICS.
    Ranjbar, Zohreh
    RISE, Swedish ICT, SICS.
    Gestrelius, Sara
    RISE, Swedish ICT, SICS.
    Joborn, Martin
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), ICT, SICS.
    Kapacitetsanalys av Sävenäs rangerbangård: Spårbehov på riktningsgruppen undersökt i projektet PRAGGE2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport analyseras kapaciteten på riktningsgruppen vid Sävenäs rangerbangård. Analysmetoden bygger på att schemalägga rangeringsrörelserna som krävs för att skapa de avgående tågen givet en viss bangårdskonfiguration. Schemaläggningen görs med matematisk optimering varvid antalet extra rörelser minimeras och används som ett mått för att bedöma belastningen på bangården. Resultatet är att minst 29 spår krävs på riktningsgruppen för att genomföra 2014 års trafik på ett rimligt sätt. En viktig iakttagelse är att antalet hanterade vagnar per tidsenhet inte ensamt är ett bra mått på belastningen på bangården, utan vagnarnas ståtid, antal destinationer och antalet ankommande respektive avgående tåg är exempel på andra parametrar som spelar stor roll för belastningen.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Joborn, Martin
    et al.
    RISE Research Institutes of Sweden, Digital Systems, Mobility and Systems.
    Ranjbar, Zohreh
    RISE Research Institutes of Sweden, Digital Systems, Mobility and Systems.
    Effekter av tidiga och sena godståg2021Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Delay contribution, critical disturbances and minor delays are new metrics created to clarify the connection between disturbances during a train's journey and its punctuality. In this report, we describe how to generalize these new metrics and apply them to freight trains, which are often ahead of their timetable. Results show that to increase punctuality for freight trains, it is also important to consider the parts of the journey when the trains are before their timetable, since prolonged travel-time also when trains are before timetable can cause the trains to eventually "fall over the punctuality edge". Furthermore, we shed light on how the early (and late) freight trains affect other trains through a case study on the Mjölby-Luleå line in October 2019, and the results indicate that early trains do not contribute to delays on other trains but are utilized to prioritize other trains to speed up their travel-time.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Joborn, Martin
    et al.
    RISE Research Institutes of Sweden, Digital Systems, Mobility and Systems.
    Ranjbar, Zohreh
    RISE Research Institutes of Sweden, Digital Systems, Mobility and Systems.
    Effektsamband mellan störningar och punktlighet för resandetåg2021Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Delay contribution, critical disturbances and minor delays are new metrics created to clarify the connection between disturbances during a train's journey and its punctuality. In this report, we use delay contribution to analyze the correlation between disturbance time and punctuality on the a few lines for passenger trains in Sweden.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Joborn, Martin
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), ICT, SICS.
    Ranjbar, Zohreh
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), ICT, SICS.
    Förseningsbidrag och kritiska händelser – Nycklar till sambandet mellan störningar och punktlighet2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Punktlighet är Trafikverkets viktigaste mätetal på kvalitét i tågföring. Tåg med en slutförsening på 6 minuter eller mer räknas som "opunktliga" medan tåg med mindre avvikelse räknas som de är "punktliga". Branschens målsättning är att uppnå 95% punktlighet, det har dock visat sig svårt att höja punktligheten trots branschgemensamma initiativ. Tillsammans för tåg i tid (TTT) är ett branschgemensamt initiativ i syfte att höja punktligheten i järnvägssystemet.

    Trafikverkets huvudsakliga mått på en störning är den totala merförseningstid eller störningstid som störningen har genererat. Störningar som ger merförsening som är 3 minuter eller mer registreras och kopplas till den händelse som anses vara grundorsak till störningen/merförseningen, medan merförseningar som är mindre än 3 minuter inte registreras och orsakskopplas.

    Syftet med detta projekt är att hitta tydligare samband mellan händelser och punktlighetsbrist. Genom att ta hänsyn till återhämtning (och inte bara merförsening) kan man skapa en koppling mellan orsakande händelser och förseningen på slutstationen så att man på ett bättre sätt kan identifiera vilka störningar som ger upphov till punktlighetsproblem. De samband som har utvecklats bygger på några nya mätetal:

    -       Förseningsbidrag – hur mycket varje händelse bidrar till tågets slutförsening

    -       Kritiska händelser – om en händelse eller en störning direkt orsakar opunktlighet

    -       Störningsspridning – hur mycket en störning sprider sig från själva händelseplatsen

    Målet med denna studie är att avgöra på vilket sätt de föreslagna, kompletterande måtten för störningar och störningars spridning är användbara i praktiken och vilken kompletterande kunskap de kan ge jämfört med de redan etablerade måtten. En fallstudie har genomförts med data från snabbtåg på södra och västra stambanorna.

    En automatiserad datorbaserad algoritm har tagits fram för beräkning av de nya mätetalen som fungerar generellt utan manuella ingrepp, vilket är ett villkor för mer storskalig användning. Projektet har också visat hur ett modernt databearbetningsverktyg (PowerBI) kan användas för dynamiska analyser och visualisering.

    De nya mätetalen visar i studien stor potential att komplettera de befintliga mätetalen för att kunna både öka förståelsen kring punktlighetsproblematiken och för att göra skarpare åtgärder för att höja den. De viktigaste resultaten från denna studie:

    -       Förseningsbidrag och kritiska händelser ger kompletterande kunskap om opunktligheten.

    -       Små händelser orsak till stor del av opunktligheten.

    -       Småförseningar (dvs icke-registrerade störningar på 1-2 minuter vardera) är viktiga för opunktligheten.

    -       Många störningar återhämtas, det är därför viktigt att veta vilka som har påverkan på punktligheten och vilka som inte har påverkan

    -       Störningar som sker i slutet av resan är oftare kritiska än andra störningar.

    -       Baserat på förseningsbidrag och kritiska händelser kan ett effektsamband mellan störningstid och punktlighet skapas.

    -       Effektsambandet visar att beaktande av kritiska händelser kan göra punktlighetsåtgärder effektivare än om åtgärdsprioritering baseras på störningstid

    -       Visualiseringar av störningars spridning genom av basera visualisering på förseningsbidrag ger en god bild hur störningar lever i järnvägsnätetet.

    -       Moderna databehandlings- och datavisualiseringsverktyg kan underlätta för dynamisk bearbetning och djupdykning i data.

    Ett sidoresultat av studien är att det är av stor vikt att göra detaljerade djupanalyser som komplement till aggregerade analyser, då flera av slutsatserna i denna rapport hade varit mycket svårare att göra om man arbetat för brett. Genom att fokusera data, i vårt fall norrgående snabbtåg på södra stambanan, erhölls mycket tydligare resultat än om en spretigare datamängd skulle ha använts.

    Projektet är en fortsättning på förstudien SPRIDA

    Eftersom det finns stor potential i de nya begreppen, mätetalen och angreppssätten föreslås att Trafikverket snarast fortsätter utvecklingen av de framtagna koncepten.

     

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Joborn, Martin
    et al.
    RISE Research Institutes of Sweden, Digital Systems, Mobility and Systems.
    Ranjbar, Zohreh
    RISE Research Institutes of Sweden, Digital Systems, Mobility and Systems.
    Orsaker till opunktlighet : kritiska störningar och småförseningar2021Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Delay contribution, critical disturbances and minor delays are new metrics created to clarify the connection between disturbances during a train's journey and its punctuality. A demonstrator for large-scale analyzes based on these metrics has been created. Train traffic throughout 2019 and parts of 2020 is analyzed. The results generally show that the metrics in a meaningful way complement the traditionally used analysis methods and specifically that small delays and disturbances late in travel have a large effect on the punctuality. The metrics can also be applied for station punctuality e.g. in a commuter train system.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Joborn, Martin
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), ICT, SICS.
    Ranjbar, Zohreh
    RISE, Swedish ICT, SICS.
    Sprida: förstudie om metoder för att mäta spridningseffekter av störningshändelser i tågtrafiken2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna förstudie fokuserar på spridningseffekterna av störningar i järnvägsnätet och hur man kan analysera, mäta och visualisera dem. I rapporten analyserar vi datatillgång och dess kvalitét ur ett kompletthetsperspektiv. Vi föreslår nya mätetal för störningsspridning, vilka kan bidra till att identifiera samband mellan störningar och punktlighet (på slutstation). Dessutom beskrivs sätt att visualisera störningar och deras spridning, vilket kan bidra till ökad förståelse och därmed förbättra förutsättningarna att bekämpa störningars spridning. Rapporten redogör också för forskningsfronten gällande modellering av störningsspridning med slutsatsen att det är ett beforskat området att resultaten behöver anpassas för specifikt svenska förhållanden.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Joborn, Martin
    et al.
    RISE Research Institutes of Sweden, Digital Systems, Mobility and Systems. Linköping University, Sweden.
    Ranjbar, Zohreh
    RISE Research Institutes of Sweden, Digital Systems, Mobility and Systems.
    Understanding causes of unpunctual trains: Delay contribution and critical disturbances2022In: Journal of Rail Transport Planning & Management, ISSN 2210-9706, E-ISSN 2210-9714, Vol. 23, article id 100339Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this paper we define new concepts and metrics for improved understanding of causes to unpunctual trains. The metrics are denoted delay contribution and critical disturbance. Delay contribution can be interpreted as how much a specific disturbance contributes to the delay of a train and the critical disturbances can be interpreted as the disturbances that made the train become unpunctual. The metrics are applied in a test case with trains in southern Sweden. The results show that the metrics can provide a complementary view regarding causes to unpunctuality compared to standard methods and are able to pinpoint disturbances that made trains become unpunctual and separate them from disturbances that have less impact on the punctuality. The methods are useable in the continuous work to improve railway performance e.g., by prioritizing maintenance work that give best impact on punctuality. © 2022 The Authors

  • 11.
    Joborn, Martin
    et al.
    RISE Research Institutes of Sweden, Digital Systems, Mobility and Systems.
    Törnquist Krasemann, Johanna
    Blekinge Institute of Technology, Sweden.
    Thorslund, Birgitta
    VTI, Sweden.
    Josyula, Sai Prashanth
    Blekinge Institute of Technology, Sweden.
    Ranjbar, Zohreh
    RISE Research Institutes of Sweden, Digital Systems, Mobility and Systems.
    Liden, Thomas
    VTI, Sweden.
    Wahlborg, Magnus
    Trafikverket, Sweden.
    Description of a decision support tool aimed at advanced Real Time Network Management and requirements for a demonstrator2020Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In this report we outline a conceptual demonstrator for advanced real time network management for freight rail traffic. The focus is on the coordination between traffic control, train drivers and yard management, three essential parts in the real time management of a rail freight network. The intention is that the demonstrator can support multiple purposes, such as education and training, demonstrating research advancements, and enabling feedback between practitioners, system developers and researchers. The proposed demonstrator has a focus on the interaction between different systems and between humans using these systems, but also on the rail freight system perspective by the inclusion of the connection between the line and the yard. We present a generic architecture and propose existing components that could be combined to such a demonstrator. Thus, even though the demonstrator may seem complex and visionary, the existence of these components makes the realization of the demonstrator realistic. The development roadmap for the demonstrator proposes both a step-wise implementation plan of the complete demonstrator, as well as several partial packages that provide useful sub-demonstrators by themselves.

    The appendices of the report include contributions to the continued development of two of the components that are part of the demonstrator. Firstly, in order to also better understand the type of situations that yard managers need to handle in operations and what implications these have on the traffic on the line, a Swedish case study has been conducted and the results are presented in Appendix A. More specifically, the case study analyses the factors that influence the departure time deviation for freight trains and how these can be used for predicting the actual departure time. These predictions can be used in a decision support system for yard planning at larger marshalling yards. A conclusion is that no single factor can fully explain the departure time deviation, but many different factors contribute to it, like destination, time of day, train load, number of wagons on the yard, connection time for wagons, and connection time for locomotives.

    Secondly, to support the traffic controllers and dispatchers with an advanced decision support tool for deviation handling, a selection of different functionalities and algorithms may be required. In Appendix B, two different approaches for disturbance management are presented. Approach 1 (ALG1) is a heuristic, parallel algorithm, while the second approach (ALG2) is an exact algorithm based on state-of-the-art commercial optimization software. In order to classify and evaluate alternative algorithms for train re-scheduling and disturbance management, an assessment framework is also proposed in Appendix B. Based on this framework, the overall strengths and shortcomings of the two mentioned train rescheduling algorithms are assessed while applied on a set of 30 simulated disturbance scenarios of various complexity. The results show that typically, ALG2 obtained good rescheduling solutions for all 30 disturbances, but compared to ALG1, ALG2 is slow in obtaining solutions.ALG1 is good at quickly finding solutions with less passenger delays while it is less effective when it is used to solve disturbances associated with an infrastructure failure. The strength of ALG2 is its ability to reschedule the traffic during infrastructure failures. A detailed presentation of the evaluation is found in Appendix B.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Larsson, Stig
    et al.
    RISE, Swedish ICT, SICS.
    Ranjbar, Zohreh
    RISE, Swedish ICT, SICS.
    Service idag och i framtiden: slutrapport för projektet Framtidens Underhållstekniker2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta projekt har haft som mål att undersöka möjligheten att genomföra ett FUI-projekt som fokuserar på hur framtidens service- och underhållstekniker arbetar. Projektet har undersökt fler processindustrier för att kartlägga synergier mellan olika branscher vad gäller innovationer och förbättringar för framtidens service- och underhållstekniker. Projektet har drivits av SICS Swedish ICT i samarbete med SSAB och ABB Service. Prevas och ATM Notation har dessutom deltagit som leverantör av varor och tjänster. Projektet har stämt av deltagarnas visioner mot existerande underhållslösningar och tillgänglig teknik. Vi har också identifierat behov av ytterligare innovationer inom processer, metoder och teknik. Projektet ingår i Strategiska innovationsprogrammet Processindustriell IT och Automation, PiiA, med stöd från VINNOVA.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Ranjbar, Zohreh
    et al.
    RISE, Swedish ICT, SICS.
    Edoff, Petra
    Rudström, Åsa
    RISE, Swedish ICT, SICS, Decisions, Networks and Analytics lab.
    Nylander, Stina
    RISE, Swedish ICT, SICS, Software and Systems Engineering Laboratory.
    Sigholm, Niclas
    Super Service Technician Slutrapport2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet var ett kortprojekt med syfte att kartlägga och identifiera båda befintliga och nya innovativa tekniker och arbetssätt för ett resurseffektivt underhåll med minimal tidsåtgång. I projektet användes fjärrvärmebranschen och Mälarenergis nya kraftvärmeverk som en fallstudie. Projektets konstellation bestod av Mälarenegi, Sigholm Konsult, ABB Corprate Research och Dynamate IS, SICS Swedish ICT deltog som forskarpart.

    Projektet började med arbetsstudier på Mälarenergi hos gruppen ELIN, underhållstekniker inom el och instrument. Arbetsstudien bekräftade att mycket tid går åt till icke värdeskapande arbete (t.ex. leta efter dokumentation och platser) och visar även att det finns många konstruktiva förslag som skulle kunna förbättra möjligheterna att effektivisera aktiviteterna som föregår och följer underhållet. Dessutom skulle detta ha stor inverkan på arbetsmiljön för serviceteknikerna. Lågkvalitativ, otillgänglig och motstridig information är en källa till frustration. Förslag som leder till enkla sätt att lämna över, hitta och sprida information kan alltså ur flera perspektiv förbättra effektiviteten inom underhållsarbetet.

    Arbetsstudien och de uppföljande intervjuerna har utgjort grunden för analys och diskussion kring arbetssätt, problem, behov och eventuella tekniska stöd. Resultatet av analysen visas i bilaga 1. Två mindre demostratorer utvecklades också under projektets gång som inspiration och diskussionsunderlag. Båda demonstratorerna avser stöd för inhämtning av information, med utgångspunkt från ett objekt-id och från en arbetsorder.

    Mälarenergis nya panna är väl anpassad till digitaliseringen, till exempel är flertalet mätare och instrument utrustade med maskinläsbara objekt-id:n i form av QR-koder. Projektet har därför utvecklat en demonstrator i form av en smartphone-app som läser en QR-kod och visar information från många olika källor om aktuellt objekt. Appen simulerar uppkoppling till en stor mängd system för att hämta information; i realiteten finns information för ett fåtal objekt lagrad i själva appen. För den interaktiva designstudien gjordes en ”pappersdemonstrator” för att diskutera hur man på ett enkelt sätt skulle kunna presentera historisk information över tidigare utfört underhåll. Pappersdemonstratorn utgår ifrån att teknikern har fått en arbetsorder och har behov att reda på vilket arbete som utförts tidigare på det aktuella objektet. Vidare, den 3D-modell som tagits fram under planering och uppförande av block 6 bedömdes vara en möjlig resurs när det gäller att stödja underhållstekniker i att orientera sig i anläggningen och snabbare hitta fram till objekt som ska åtgärdas.

    Arbetet kring Mätetal arbetspaket har inkluderat intervjuer med fyra personer på olika nivåer i organisationen, och fått ta del av dokumentation kring hur mätetal är upplagda på Mälarenergi. Mälarenergi är i ett skede just nu där tidigare satsningar på mätetal har stagnerat och enheten planerar ett omtag med både omorganisation och införande av nya mätetal och styrning. Framtida forskning kopplat till verksamhetens utmaningar kan vara exempelvis genom användning av Kanban och andra metoder som syftar till att göra arbetslaget mer medvetna om hur flödet av uppgifter ser ut, och som förenklar kommunikation kring vilka som kan tänkas behöva hjälp och vart flaskhalsarna finns. Projektet var ett projekt inom strategiska innovation program Piia, www.sip-piia.se. Programmet PiiA representerar en nationell kraftsamling inom Processindustriell IT och Automation finansierat av VINNOVA tillsammans med Energimyndigheten och Formas.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Ranjbar, Zohreh
    et al.
    RISE, Swedish ICT, SICS.
    Joborn, Martin
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), ICT, SICS.
    Framtidens Flexibla Processindustriella Logistik2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet Framtidens Flexibla Processindustriella Logistik – FF-PIL är en förstudie med syfte att från processindustrins perspektiv undersöka potential, behov och kravbild på modeller, teknik och system för analys och planering av transporter för processindustrin, baserade på realtidsdata från individuella godstransporter. Förstudiens har som mål att undersöka hur ICT kan användas för att styra och effektivisera transportflöden för processindustrins produkter och råvaror i realtid, minska transportkostnader och minska miljöpåverkan, samtidigt som leveransprecision och kvalitet ökar. Ursprungliga projektkonstellationen består av BillerudKorsnäs AB, ScandFibre Logistics AB, Green Cargo AB, Mälarhamnar AB, Trafikverket, SICS Swedish ICT AB och SICS Swedish ICT Västerås AB. Under arbetets gång tillkom också nya industriparter som SSAB i Borlänge, Sandvik heat Technology , TransWaggon, Postrack, Trätåg och Interfleet och medverkade vid workshop eller intervjuer. Projektet startade i december 2014 och avslutades i april 2015. Projektets tre huvudaktiviteter var litteraturstudie, intervjuer med industripartner och workshopar/arbetsmöten. Projektets industriparter visade tydligt att effektiv logistik är centralt för företagens konkurrenskraft. Effektiva, förutsägbara och kvalitativa transporter är av stor vikt för Sveriges exportintensiva processindustri, och behovet av bättre överblick och styrning är stort. Förutsägbara och högkvalitativa transporter pekas ut som kritiska nyckelegenskaper för svensk processindustri. Att kunna kombinera tillförlitlighet och flexibilitet, styrbarhet och kontroll på omlastningar styrbara och en effektiv logistik med högkapacitetsfordon är gemensamma önskemål för alla intressenter i transportkedjan. Minst lika relevant som att öka flexibiliteten är att förbättra förutsägbarheten: FF-PIL kan lika gärna stå för Framtidens Förutsägbara Processindustriella Logistik! Projektet identifierat flera områden med stor förbättringspotential som utgör en bra grund för fortsatta forskningsprojekt inom ICT för processindustrins logistik. De två viktigaste är dels att förbättra integrationen av information mellan transportkedjans olika parter och dels att i högre grad använda ny realtidsdata (från t.ex. RFID-läsare och sensorer för t.ex. position, temperatur och vibration) från smarta lastbärare för ökad kostnadseffektivitet, förbättrad förutsägbarhet och säkrad transportkvalitet. Den integrerade informationen ger möjlighet till effektivare styrning och prioritering genom hela transportkedjan och bättre utnyttjande av transportkedjans kapacitet, vilket både kan öka förutsägbarheten och öka kostnadseffektiviteten. Realtidsdata kan användas för att kunna dra avancerade och indirekta slutsatser som underhållsbehov, risk för skadat gods, prognostiserade ankomsttider och detaljerad uppföljning av transporter. Av speciellt intresse är att följa och kunna påverka händelser vid terminaler, bangårdar och omlastningspunkter som idag ofta leder till stora effektivitetsförluster. Huvudfokus för realtidsdataarbetet för fortsättningen av FF-PIL är att utforska de behov som ställs på datainsamling och databearbetning för att säkerställa förutsägbarhet och transportkvalitet för processindustrin. I ett framtida nästa steg av FF-PIL kommer SICS samarbeta med KTH och LTU. Avd. Trafik och Logistik vid KTH har bred (till SICS) kompletterande kunskap om godstransporters förutsättningar. Järnvägstekniskt Centrum vid LTU driver projekt ePilot119, vars primära syfte är att samla data för förbättrat underhåll. Samverkan med projekt ePilot119 kommer att säkerställa kunskapsöverföring gällande insamling av realtidsdata och säkerställa att dubbelarbete undviks. FF-PIL är ett projekt inom strategiska innovation program Piia, www.sip-piia.se. Programmet PiiA representerar en nationell kraftsamling inom Processindustriell IT och Automation finansierat av VINNOVA tillsammans med Energimyndigheten och Formas.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Ranjbar, Zohreh (Editor)
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), ICT.
    Sandström, Kristian (Editor)
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), ICT.
    Duarte Pimentel, Rita (Editor)
    Smart Flow2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Smart Flow aimed at applying AI within process industry through using machine learning, simulations, industrial IoT and cloud technology, specifically in the case of district heating and the district heating network (DH-Net). The goal was to make a concept evaluation of AI for decision support in a core industrial process. The project has through a successful concept evaluation shown the technological possibilities and the economic potential within the energy utility application. Furthermore, the project has identified many challenges related to industrial use of AI.

    Some of the highlights from the project include: • Successful development of AI algorithms that make detailed predictions of consumer and network behaviour. • An operational IIoT and Cloud pilot in the cloud that manages 15 000 meters daily and more than 3000 meters every 15 minutes. • A physical simulation model showing a potential energy saving in a single DH area of up to 4.2 MW. • Several articles in sector specific media, e.g., Fjärrvärmetidningen and Nordiska Projekt, sharing the ideas of the project. • Many event presentations of project results and experiences, including at Internetdagarna 2017, Microsoft and Dagens Industri AI event 2018, and Science and Innovation day 2019. • A film made by Microsoft that shows the concepts of Smart Flows and its application to utilities.

    Mälarenergi has identified that many savings can be possible by optimizing the DH-net, and by getting a more detailed knowledge of how the net behaves one can make large improvements and developments. The keywords for Mälarenergi to continue to be successful is to focus on” the right amount of energy at the right time and place with the right quality”. By creating smartness, and tools for a better understanding, Mälarenergi will reach a higher level of decisions making and support for both the operators and data-analysis group. Instead of working with the production of heat such as the total amount produced from the Combined Heat and Power- Plant (CHP-plant), which is the traditional way to make forecast and heat demand, Smart Flow has focused on working with the consumers data. By trying to sum up the consumption from all the customers one can find another approach to know what to produce from the plant. Smart Flow demonstrated that using machine learning one can estimate how much energy is needed from the customers point of view. Moreover, the results show that it is possible to estimate the heat demand from different zones in the DH-net, using the same type of techniques. It was also found out that the time delays for different areas in Västerås are an important key for a better understanding of how the DH-net behaves. Indeed, knowing the time delays in advance, the operators will know when and how to react, to optimize the delivery of heat. A data-based methodology was developed, which can be used to estimate the time delays for different zones in the DH-net

    Download full text (pdf)
    fulltext
1 - 15 of 15
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf