Framgångsfaktorer vid införande av insamlingssystem för källsorterat matavfall är främst av ”mjuk” karaktär. Det är planering, tillräckliga personella resurser, information samt uppföljning och kontroll som lyfts av de kommuner som deltagit i studien. Faktorer som egentligen inte är kopplade till ett specifikt insamlingssystem. En slutsats som kan dras av detta är att hur man arbetar med systemet, både vid införandet och under drift, är viktigare än vilket insamlingssystem som väljs. Olika insamlingssystem har sina för- och nackdelar, det viktigaste är att systemen är väl anpassade till aktuell kommun.
I många kommuner diskuteras att införa ett källsorteringssystem för matavfallsinsamling. Det är mycket som ska planeras när ett sådant system ska införas. Men även i kommuner som redan har en separat insamling av matavfall finns det ofta utvecklingspotential.
Det behövs därför ett hjälpmedel som kan underlätta inför beslut och för att snabbt skaffa sig en överblick av vad det innebär med insamling av källsorterat matavfall. Erfarenheter från andra kommuner som redan infört system för separat insamling av matavfall behöver spridas.
Denna rapport innehåller en beskrivning av möjliga insamlingssystem med tekniska beskrivningar, lämpliga insamlingsfordon, vanliga tömningsintervall, merkostnad för kärl och information med mera. Den innehåller också en guide som ska ge tips om vad kommunen bör tänka på om ett system för insamling av matavfall ska införas. Guiden finns också utgiven separat i Avfall Sveriges publiceringsserie för guider.
http://www.svenskfjarrvarme.se/Fjarrsyn/Forskning--Resultat/Ny-kunskapresultat/Teknik/Energiklassning-av-fjarrvarmecentraler/
Två inledande studier om vittrings- och korrosionsskador på betong i biologiska_x000D_ behandlingsanläggningar har genomförts under 2009/2010 inom Waste Refinery projekt_x000D_ WR-27 respektive WR-34. Resultaten visar att betong inte har tillräcklig motståndskraft i_x000D_ den aktuella aggressiva anläggningsmiljön. Vidare konstateras att någon form av_x000D_ tätskiktsbeläggning behövs för att säkerställa betongkonstruktionernas funktion, och att_x000D_ beläggningen måste tåla den aggressiva miljön och den trafik som förekommer på plats. Ett_x000D_ förslag till kravspecifikationer för tätskikt på betong i aggressiv matavfallsmiljö har därefter_x000D_ tagits fram och en tredje studie har föreslagits. Syftet med den tredje studien har varit att_x000D_ utvärdera och verifiera föreslagen provningsmetodik genom laboratorieprovning på utvalda_x000D_ produkter och system. Resultat från denna tredje studie redovisas i föreliggande rapport._x000D_ Metoderna avser resistens mot lakvatten i kombination med hög temperatur respektive_x000D_ slitage. Provningen har genomförts i samarbete med tillverkare och entreprenörer, vilka_x000D_ också bekostat sin egen provning. Innan den egentliga provningen kunde genomföras_x000D_ måste emellertid metodiken modifieras och anpassas till applikationen biologiska_x000D_ behandlingsanläggningar genom en förstudie. Målet med laboratoriestudien har varit att_x000D_ kunna leverera:_x000D_ Metodbeskrivning för provning av tätskiktbeläggningars resistens mot lakvatten i_x000D_ biologiska behandlingsanläggningar._x000D_ Metodbeskrivning för provning av tätskiktbeläggningars slitstyrka i biologiska_x000D_ behandlingsanläggningar._x000D_ Specifikation som skall kunna gälla specifikt för tätskikt på betong i biologiska_x000D_ behandlingsanläggningar._x000D_ Dessa mål har uppfyllts._x000D_ Provningsresultat vad gäller resistens mot lakvatten och resistens mot avnötning, enligt_x000D_ föreslagen metodik, redovisas i rapporten för ett stort antal produkter och system._x000D_ Resultaten varierar kraftigt för olika typer av system och anledningar till detta diskuteras_x000D_ relativt ingående._x000D_ Projektet förväntas följas av provläggningar i fält vid lämplig anläggning._x000D_ Slutligen kan nämnas att projektet även ansluter till ett SBUF-projekt (Svenska_x000D_ Byggbranschens Utvecklingsfond) som startats upp av gjutasfaltbranschen för_x000D_ genomförandet av provningar inom det aktuella Waste Refinery projektet, men också för_x000D_ mer ingående studier av ingående komponenter (stenmaterial och bindemedel) i utvalda_x000D_ gjutasfaltprodukter speciellt lämpade för biologiska behandlingsanläggningar, samt för_x000D_ kommande fältprovning. Id för SBUF-projektet är 12553.
Two initial studies on the degradation and corrosion of concrete in biological treatment_x000D_ plants were conducted in 2009/2010 within the two Waste Refinery Projects WR-27 and_x000D_ WR-34. The results show that concrete does not have sufficient resistance in the current_x000D_ aggressive plant environment. Furthermore, it is stated that some form of surface_x000D_ protection coating is needed to ensure the good performance of concrete constructions,_x000D_ and that the coating system must be able to withstand the aggressive environment and the_x000D_ traffic that occurs on site. A proposal for a test program was subsequently developed and a_x000D_ third study proposed with the aim to evaluate and verify the proposed testing methodology_x000D_ based on laboratory testing on selected products and systems. Results from this third study_x000D_ are presented in the report._x000D_ Methods relate to resistance to leachate in combination with high temperature and wear._x000D_ Testing was conducted in collaboration with manufacturers and contractors, who also_x000D_ funded their own testing. Before the actual test was conducted, however, the methodology_x000D_ was modified and adapted to the application biological treatment facilities in a pilot study._x000D_ The aim of the laboratory study was to provide:_x000D_ Methodology for testing the resistance to leachate in biological treatment plants._x000D_ Methodology for testing the resistance to wear in biological treatment plants._x000D_ Specification developed specifically for surface protection of concrete in biological_x000D_ treatment plants._x000D_ These objectives have been met._x000D_ Test results in terms of resistance to leachate and resistance to wear, according to proposed_x000D_ methodology, are presented in this report for a wide range of products and systems. The_x000D_ results vary widely for different types of systems and reasons for this are discussed in some_x000D_ detail._x000D_ The project is expected to be followed by field testing at appropriate plants._x000D_ Finally, the project will also connect to an SBUF project (the construction industry's_x000D_ organization for research and development) initiated by the Swedish mastic asphalt_x000D_ association for the implementation of tests in the current Waste Refinery project, but also_x000D_ for more detailed studies of the components (aggregates and binders) in selected mastic_x000D_ asphalt products particularly suitable for biological treatment plants, and for future field_x000D_ testing. Id of the SBUF project is 12553.