Inom detta arbetspaket har principer och underlag för ett kostnadseffektivt och tillförlitligt kvalitetssäkringssystem för pellets tagits fram. Systemet skall säkerställa att det bränsle som levereras till kund möjliggör stabil och fullgod förbränningsteknisk funktion och inte förorsakar driftsstörningar eller stopp. Befintliga kvalitetssäkringssystem och standarder på nationell och internationell nivå har inventerats, analyserats och sammanställts. Kontakter har tagits med ett större urval pelletstillverkare och nyckelpersoner med insikt i området, och deras erfarenheter av och synpunkter på kvalitetssäkringssystem har kartlagts dels i form av telefondiskussioner, dels i form av en enkät. Vid analysen av befintliga system har tonvikten lagts på främst det nya europeiska ENplus-systemet, det tysk-österrikiska DINplus-systemet, det nordiska miljömärkningssystemet Svanen och det nya amerikanska PFI-systemet. Omfattning och gränsdragningar, strukturell uppbyggnad och ingående krav avseende råvaror, processer, produkt och hantering har analyserats och jämförts. Slutsatserna är att systemen har väsentliga likheter men också skillnader som kan vara väsentliga. Det system som bedöms vara mest näraliggande att anknyta till är ENplus-systemet, dock inte nödvändigtvis i alla detaljer eller kravnivåer. Den genomförda enkäten visar att det stora flertalet av de tillfrågade pelletproducenterna arbetar aktivt med kvalitetsfrågor, samt att dessa tillsammans med tillfrågade nyckelpersoner inom pelletkedjan är positivt inställda till ett frivilligt certifieringssystem riktat mot villasegmentet. En direkt anslutning till ENplus-systemet tolkas dock som icke önskvärt. Systemet anses för kostsamt och byråkratiskt för en certifiering av något som idag redan uppfylls på den svenska marknaden. Däremot anser merparten att man genom anpassningar – främst beträffande administration, avgifter och strykning/tillägg av olika kravdelar – kan skapa ett system som är lämpat för den svenska marknaden. Ett sådant system kan bygga på svensk/europeisk standard för pelletkvalitet – till vissa delar förbättrat – samt generella krav i linje med ISO 9001, i vilka råvarukvalitet, produkttransport och produktion bör utgöra de viktigaste länkarna. För att få en bred acceptans för ett svenskt QA-system är det enligt enkätsvaren av stor vikt att en mer ingående jämförelse mellan ENplus, PFI och EN 15234 genomförs tillsammans med representanter från branschen, så att en modifierad version anpassad för den svenska marknaden kan utkristalliseras. Det utfärdande organet bör därför vara väl förankrat i branschen och ha god transparens. Som utfärdare föreslås därför Svebio. Enkätsvaren antyder också att vissa av parametrarna i de europeiska standarderna för produktkvalitet är lågt satta jämfört med svensk normal kvalitetsnivå – exempelvis asksmältpunkten. Ett svenskt QA-system skulle därmed kunna utgå ifrån europeisk standard – A1, A2 och B – men även innefatta ett högre kvalitetssteg för svenska produkter. En viktig del i ett QA-system är definiering av långsiktiga kvalitetsmål, samt hur dessa skall uppnås. Detta ingår inte i något av de befintliga systemen, men blir troligen aktuellt för att kunna bibehålla hög och jämn produktkvalitet vid breddad råvarubas, exempelvis skogsavfall och agrara produkter. I samtalen med PiR och i enkätsvaren har tydligt framkommit att branschen efterfrågar ett motkrav på brännarutrusning (villasegmentet) om ett QA-system skall bli aktuellt. Man menar att högre krav borde ställas på EN/P/kvalitetsmärkning, kontinuerlig trimning av driften samt införande av O2-styrning för att en hög och jämn pelletkvalitet skall vara motiverad.