Den dominerande delen av världens klimatforskare är övertygad om att vi står inför globala klimatförändringar. Dessa förväntas slå olika i olika delar av jorden. För vårt land väntar san-nolikt högre temperatur, mer regn, mindre snö, ökade vattenstånd och mer vind. För att han-tera klimatförändringarna finns två strategier, antingen arbetar man för att minska storleken på dem eller så arbetar man för att anpassa samhället för dem. Självklart behöver vi arbeta med båda dessa strategier. Syftet med denna rapport är att kartlägga klimatförändringarnas effekter på betong, betongkonstruktioner och betongbyggandet i Sverige. Rapporten tar inte ställning till ifall klimatförändringarna är sannolika eller inte och heller inte till hur stora de kan för¬väntas bli, men för helhetens skull citeras i ett kapitel några kritiker till den internationella klimatpanelen IPCC._x000D_ _x000D_ Rapporten behandlar en litteratursökning och en litteraturgenomgång som genomförts vid CBI Betonginstitutet. Litteratursökningen visar att litteraturen till en mycket övervägande del handlar om hur man kan minska klimatförändringarna genom åtgärder såsom lämpligt val av bindemedel och andra delmaterial, optimering av betongreceptet, utnyttjande av betongens goda energilagringsförmåga och ljushet, koldioxidupptag genom karbonatisering samt åter-vinning. Antalet studier om hur klimatförändringarna kan påverka betongen är däremot mycket litet. De främsta uppsatserna om detta är tre nederländska studier som behandlar hela byggområdet. Även en rapport från Boverket (2009) handlar om anpassning._x000D_ _x000D_ Baserat på genomgång och analys av litteraturen har rapportförfattaren upprättat en tabell (tabell 4 i kapitel 9) som sammanställer hur svensk betong, svenska betongkonstruktioner och svenskt betongbyggande sannolikt kommer att påverkas av klimatförändringarna. I tabellen visas även översiktligt hur konkurrerande material som trä, stål och asfalt kan komma att på-verkas. Även nya marknader identifieras. _x000D_ _x000D_ Slutsatsen är att betongen kommer att kunna anpassa sig väl till de klimatförändringar som väntas ske i vårt land. De negativa konsekvenserna handlar om större vindlaster, något hasti-gare nedbrytning och större behov av skydd mot temperatursprickor i massiva konstruktioner. Möjligen kan även problem med biologisk påväxt på betongfasader uppkomma. På den posi-tiva sidan finns minskad tösaltning som leder till minskad armeringskorrosion, snabbare kol-dioxidupptag och enklare vinterbyggande. Men viktigare är nog det faktum att betongen i flera fall står sig bättre än konkurrerande material; det gäller ljusa, reflekterande och tempe-raturokänsliga betongvägar, betongbyggnader med energilagringskapacitet och brandmotstånd samt betongfasader som står emot fukt. Bland nya marknader bedöms de största finnas inom markstabilisering, markförstärkning och översvämningsskydd. Även nya avloppssystem, vat-tengenomsläppliga beläggningar samt ljusa beläggningar på tak och gator i städer bör bli intressanta._x000D_ _x000D_ CBI Betonginstitutet föreslår att fortsatt forskning bedrivs i följande projekt:_x000D_ _x000D_ • Klimatförändringarnas påverkan på temperaturlasterna och deras inverkan på betongkonstruktioner. _x000D_ • Utformning av konstruktioner för översvämningsskydd._x000D_ • Biologisk påväxt på betongfasader och andra utomhusexponerade ytor._x000D_