Varmluftstorkning av spannmål på svenska gårdar baseras fortfarande i stor utsträckning på uppvärmning med fossil olja. Idén med det sökta projektet har varit att ta fram ett rådgivningsmaterial om olika biobränslebaserade värmesystem för olika typer av torkar för att underlätta övergången till fossilfri torkning på gården. Energimyndighetens och SCB statistik från 2013 visar på en minskad förbrukning av olja för uppvärmning inom jordbruket, vilket kan tyda på ett trendbrott. Om denna oljeförbrukning skulle ersättas med trädbränslen med låg klimatbelastning skulle jordbrukets utsläpp av växthusgaser minska med närmare 100 000 ton koldioxid årligen. Detta motsvarar en minskning av jordbrukets klimatbelastning med nästan 1 %. Av kostnadsskäl har oljeeldade varmluftspannor dominerat vid nyinvesteringar i gårdstorkar trots höjningar av koldioxidskatten. Detta kan delvis bero på att utbud av biobränsleeldade pannor som torkleverantörerna erbjuder har fram till nu varit begränsat. Anläggningar för eldning av fossil olja har också driftmässigt varit säkra och enkla att övervaka samt är kompakta och kräver minimalt utrymme för bränslet. Flera tillverkare har dock satsat på att ta fram fossilfria alternativ anpassade även för mindre och medelstora gårdar. Pannor och utrustningar för alla typer av biobränslen finns idag tillgängliga på marknaden, vilka redovisas i rapporten. En genomgång av prisbilden för bränslen och uppvärmningssystem visar att billigare bränslen genomgående kräver dyrare värmeanläggningar. Preliminära beräkningar tyder dock på att en övergång till eldning med pellets och i vissa fall också flis går att få lönsamma för medelstora och för pellets även för mindre gårdsanläggningar, trots dagens låga oljepris. Lönsamheten ökar betydligt om anläggningen kan användas för uppvärmning även under resten av året. De lantbrukare som har intervjuats var genomgående nöjda med sina biobränsleeldade värmeanläggningar, vilka efter smärre inkörningsproblem har fungerat bra och driftssäkert och med väl fungerande automatik i nivå med fossileldade system. Behovet av att öka arbetsinsats har också oftast upplevts som marginell. Nya skärpta krav för emissioner från rökgaser håller på att tas fram inom EU, vilket innebär en viss osäkerhet om vilka reningskrav som kommer att gälla och hur detta kommer att påverka investeringskostnaderna. Det är viktigt att en övergång till uppvärmning med biobränslen inte leder till sänkt torkningskapacitet. Många anläggningar skulle snarare behöva höja torkningskapacitet för att bättre matcha en ökad skördekapacitet.