För att nå de nationella klimatmålen till 2030 och 2045 krävs kraftigt minskade växthusgasutsläpp, inte minst från transportsektorn. Denna studie analyserar hur omställningen av godstransportsektorn i Sverige (väg, järnväg och sjöfart) påverkar utsläpp av växthusgaser i andra sektorer och länder. Studien inkluderar transportrelaterade utsläpp i fem kategorier; direkta utsläpp från fordonens drift, utsläpp från produktion av fordon, bränslen och infrastruktur samt markkolutsläpp från nybyggnation av infrastruktur. Övergång till eldrivna fordon tenderar att öka utsläppen från fordonsproduktion, då energikrävande batteriproduktion idag sker i länder med höga utsläpp för el- och värmeproduktion. Om fordonsproducenter av tunga lastbilar kan använda batterier och grönt stål som producerats i Sverige, kan de totala fordonsrelaterade utsläppen minska. Annars finns risk för ökade utsläpp utomlands till följd av svenska godstransporters elektrifiering. Elektrifieringen av godstransporter kan möjligtvis kortsiktigt öka utsläppen i svenska elsektorn, men väntas minska över tid. Utsläpp från infrastruktur är betydande och sker främst i Sverige. Omställningens påverkan på infrastrukturbyggnation är liten, men om infrastrukturutsläppen inte minskar enligt uppsatta mål, kan de dominera på sikt. Det saknas också metodik och styrmedel för att hantera utsläpp från markexploatering vid ny infrastruktur, vilket kräver fortsatt forskning och åtgärder. Styrmedel för att minska växthusgasutsläpp inom Sverige och EU är ambitiösa, men osäkerheter kring kraven på utsläppsminskningar för olika produkter vid import från länder utanför EU kvarstår. För att säkerställa global utsläppsminskning krävs internationellt samarbete och harmonisering av regelverk. Helhetsgrepp i klimatpolitiken bekräftas vara viktigt för att säkerställa att utsläppsminskningar inom transportsektorn inte leder till ökningar i andra delar av värdekedjan. 

To meet Sweden’s national climate targets for 2030 and 2045, substantial reductions in greenhouse gas emissions are needed, particularly from the transport sector. This study explores how the transition of Swedish freight transport (road, rail, and maritime) affects emissions across sectors and borders. It includes five emission categories: direct emissions from vehicle operation, and indirect emissions from the production of vehicles, fuels, infrastructure, and soil carbon emissions due to building new infrastructure. Electrification of freight transport may increase emissions from vehicle manufacturing, especially due to battery production in high-emission countries. However, if batteries and green steel are produced in Sweden, total emissions related to vehicles can decrease. Electrification may in shortterm increase emissions in Sweden’s electricity sector but are expected to decline over time. Infrastructure-related emissions are significant and primarily domestic. Although the transition has limited impact on infrastructure development, failure to reduce these emissions could make them dominant. There is also a lack of methodology and policy to address emissions from land-use change, requiring further research and mitigation measures. Sweden and the EU have relatively ambitious climate policies, but uncertainties remain, especially regarding emissions from imported goods. Without strong international cooperation and harmonised regulations, there is a risk that emissions are shifted abroad rather than reduced globally. A holistic approach in climate policy, ensuring that emissions reductions in the transport sector do not lead to increases elsewhere in the value chain is confirmed important.