På uppdrag av Sydgrönt och Odlarlagets APO har RISE blivit tillfrågade på nytt att uppdatera de tidigare beräknade klimatavtrycken från svenska växthusodlingar av tomat och gurka. Syftet med denna studie var därmed att uppdatera RISE tidigare beräknade klimatavtryck med nya inventeringsdata. Resultaten har också jämförts med de tidigare beräkningarna och även med andra vetenskapliga studier.

I studien ingår två odlare av gurka och två odlare av tomat. I växthusen odlas olika sorter av tomat och i studien kategoriseras tomater enligt: småfallande 10 – 30 g och övriga, mellan eller stora tomater. Både gurka och tomat kan odlas med två olika produktionssystem och båda systemen har studerats i denna studie: • Belyst produktion, helårskultur – belysta växthus med uppvärmning där odling kan ske även under vintermånader. • Ej belyst produktion, långkultur – produktion utan belysning, med uppvärmning

Klimatpåverkan har beräknats enligt metodiken för livscykelanalys. Den funktionella enheten är 1 kg producerad livsmedel (gurka eller tomat) vid växthusgrind, redo för leverans till konsument och dagligvaruhandel. Det vill säga bidrag från produktion av insatsmedel och användning av el och energi, fram till färdigproducerad gurka eller tomat ingår i klimatavtrycket. Insatsmedel som ingår är produktion av mineralgödsel, växtskydd, odlingssubstrat, uppdrivning av plantor och användning av koldioxid. För gurka ingår även bidrag från primär och sekundär förpackning, i form av produktion av plastfilm och användning av SRS back.

För gurka studerades två odlare där ena odlaren har belyst produktion och andra odlaren icke-belyst produktion. Resultaten för gurka visar att det icke-belysta systemet har ett klimatavtryck per kg gurka på 0,20 kg CO2e och det belysta systemet 0,33 kg CO2e. De stora utsläppskällorna är bidrag från förbränning av flis för uppvärmning och för det belysta systemet är även användning av el en stor utsläppskälla.

För tomat studerades två odlare varav en odlare har både belyst och icke-belyst produktion. Den andra odlaren har icke-belyst produktion, samt användning av överskottsvärme från en närliggande pappersmassaindustri. Resultaten visar att de icke-belysta systemen har ett klimatavtryck mellan 0,056 – 0,45 kg CO2e/kg tomat. Det lägre värdet av klimatavtrycket förklaras av användningen av överskottsvärme och att övriga tomater har högre skördenivåer. Med högre skördenivåer fördelas mängden insatsmedel på en större mängd tomater vilket medför en lägre klimatpåverkan per kg tomat. Det belysta systemet har generellt en högre påverkan än de icke-belysta produktionerna, med 0,42 kg CO2e/kg övriga tomater och 0,93 kg CO2e/kg småtomat. Precis som för produktion av gurka är de stora utsläppskällorna användning av flis för uppvärmning och elanvändning i det belysta systemet. För odlaren som använder överskottsvärme är den största utsläppskällan istället produktion av mineralgödsel.

Vid jämförelse med andra vetenskapliga studier som har gjorts, ligger våra beräknade klimatavtryck för gurka och tomat både lägre och högre. Detta beror helt på vilket ursprungsland och produktionssystem som jämförs mot. Odlingssystem i varmare klimat har generellt lägre klimatpåverkan och typ av energikälla spelar stor roll. Jämförs de uppdaterade klimatavtrycken med RISE tidigare beräknade klimatavtryck, ligger denna studies klimatavtryck för gurka något högre än förra gången, medan växtgasutsläppen från tomatproduktionerna har minskats.