Ekologiska suggor hålls i individuella boxar inför, under och en tid efter grisningen. De flesta svenska ekogrisproducenter väljer sedan, när smågrisarna är cirka 10–14 dagar gamla, att flytta suggor och smågrisar till grupper där de hålls tillsammans antingen på djupströbädd inne, s.k. familjeboxar, med tillgång till utevistelse, eller utomhus på bete med tillgång till hyddor. Det finns en efterfrågan hos producenter med grupphållna digivande suggor att möjliggöra individuell utfodring. Detta för att minska risken för foderspill och att bättre kunna möta enskilda suggors näringsbehov och därmed undvika att suggorna är för magra eller för feta och därmed minska risken för hälsoproblem, smygbrunster och för att generera bra tillväxt hos smågrisarna.

Projektets syfte var att utveckla en mobil utfodringsanläggning för individuell utfodring av digivande suggor i grupp och utvärdera den utifrån olika produktions- och hälsoparametrar. Målet var att utfodringsanläggningen skulle kunna användas både inomhus, samt utomhus på betet d.v.s. den ska vara lätt att flytta, och ha individuell reglering av foder samt kunna installeras i befintliga grisstallar till en rimlig kostnad.

Det finns potential att utfodringsanläggning med individuella foderplatser kan underlätta och förbättra utfodringen av digivande suggor i grupphållning. Antalet foderplatser påverkade inte hur mycket suggorna vistades i foderanläggningen vilket gör att vi bedömer att två foderbås fungerar till en grupp med sex suggor. Till följd av att fodertilldelningen kunde styras var det mindre variation i vikt och hull hos suggor i som hade tillgång till individuella foderplatser jämfört med suggor som fick fri tillgång till foder. Detta bör minska risk för smygbrunster och störningar och kan spara onödiga utgifter för rekrytering av nya djur samt höga kostnader för foderspill.

Tillgången till individuella foderplatser visade sig minska förekomsten av negativa sociala interaktioner jämfört med om foder gavs i tråg eller vid en enskild automat och andelen negativa sociala interaktioner var lägre utomhus än inomhus. Denna erfarenhet gör att det finns potential för systemet att kunna användas för att möjliggöra en trygg plats för suggor att äta utan risk att bli bortjagad av individer av till exempel högre rang.

Systemet fungerar till digivande suggor för användning både utomhus på bete och inomhus i familjeboxar. I förlängningen kan detta ha en positiv inverkan på användning av åkermark som ligger längre ifrån gården och bidra till lägre parasitförekomst, högre djurvälfärd och ökad hållbarhet för svenska suggor samt minskat växtnäringsläckage, minskad punktbelastning på mark och därmed minskad övergödning.