Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Svenskt bidrag till Comfort&Climate Box Annex – ett samarbete mellan IEAs TCPer och Mission Innovation
RISE Research Institutes of Sweden, Built Environment, Building and Real Estate.ORCID iD: 0009-0003-2155-415X
RISE Research Institutes of Sweden, Built Environment, Energy and Resources.ORCID iD: 0000-0003-1232-3854
RISE Research Institutes of Sweden.
RISE Research Institutes of Sweden.
2021 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

3 Sammanfattning En Comfort and Climate Box (CCB) i sitt grundutförande är en värmepump i kombination med ett energilager och en integrerad styrning. I det här projekt har begreppet även inkluderat styrning i kombination med solceller och/eller ett varierande elpris samt, för några av CCB-koncepten, komfortkyla. Internationellt kan CCB-lösningar bidra till att minska koldioxidutsläppen från värmesektorn avsevärt genom ökad elektrifiering. Både i Sverige och i andra länder kan de bidra till stabilisering av ett elnät med ökad andel förnybar intermittent elproduktion. En CCB kan ha olika fokusområden, men det här projektet har i första hand fokuserat på flexibilitet och styrfunktioner i kombination med lagring. Tre Comfort- och Climate Box-koncept har utvecklats inom projektet: • Bergvärmepump i kombination med solceller, energilagring, passiv kyla och integrerad styrning av CCB. • Luft/vatten-värmepump i kombination med solceller, energilagring, kyla och integrerad styrning av CCB. • Frånluftsvärmepump i kombination med solceller, energilagring och integrerad styrning av CCB. De tre koncepten ovan utvärderades genom simuleringar i TRNSYS. Simuleringarna användes i första hand för att utvärdera olika alternativ för lagring av energi i kombination med nya styralgoritmer. Fokus för de utvecklade styralgoritmerna var att antingen öka egenförbrukningen av internt producerad solel och/eller minska driftskostnaderna vid ett rörligt elpris. Dessutom gjordes simuleringar av komfortkyla i IDA ICE för att utvärdera skillnader mellan ett direkt- och ett indirekt system för distribution av kylan i huset. Resultaten från simuleringarna visar att de ekonomiska besparingarna för de utvecklade styrfunktionerna är blygsamma baserat på elpriserna för 2019 i Sverige. En huvudorsak är de små variationen i elpris över dygnet för det utvärderade året. Men högre fluktuationer i elpris och en ökad tillämpning av effekttariffer är att vänta i framtiden. Eftersom besparingarna i driftskostnaden är relativt låga är det nödvändigt att hålla investeringskostnaderna nere för att få en acceptabel livscykelkostnad. Med elpriser från 2019 kan besparingarna i form av lägre driftskostnader inte kompensera för de investeringar som krävs för ytterligare energilager. Baserat på lärdomar från simuleringarna utvecklades en prototyp för CCBkonceptet baserad på en bergvärmepump och dessutom utvecklades och implementerades nya styralgoritmer för en frånluftsvärmepump i en värmepump. För att utvärdera bergvärmepumpsprototypen utvecklades en ny laboratorietestmetod för testning av funktionalitet, styrning och prestanda. Testmetoden som utvecklats är en kompensationsmetod baserad på en avvägning mellan komplexitet och möjligheten att få tillförlitliga resultat vid test av prototypens funktion och prestanda med fokus på utvärdering av de smarta styrfunktionerna. Denna typ av metod skulle även kunna användas i framtida standarder för att utvärdera CCBs på marknaden. Utvärdering av prototypen visar att CCB:n kan planera värmeproduktionen, och därmed elförbrukningen, över dygnet utifrån ett varierande elpris eller förväntad produktion av solel. Resultaten från detta projekt leder till att värmepumpstillverkare kan vara bättre förberedda för framtiden, då prisstrukturen för el och effekt, högst sannolikt, kommer att förändras på grund av ökad elektrifiering och en större andel förnyelsebar el i elmixen – till fördel för så väl slutanvändare som el- och nätbolag.

Place, publisher, year, edition, pages
2021. , p. 91
Series
Energimyndigheten ; 48287-1
National Category
Electrical Engineering, Electronic Engineering, Information Engineering
Identifiers
URN: urn:nbn:se:ri:diva-76981OAI: oai:DiVA.org:ri-76981DiVA, id: diva2:1932879
Available from: 2025-01-30 Created: 2025-01-30 Last updated: 2025-09-23Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Other links

Full text

Authority records

Lindahl, MarkusWallin, Elin

Search in DiVA

By author/editor
Lindahl, MarkusWallin, Elin
By organisation
Building and Real EstateEnergy and ResourcesRISE Research Institutes of Sweden
Electrical Engineering, Electronic Engineering, Information Engineering

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 25 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf