En ökad produktion av el från förnybara, intermittent källor, i kombination med den pågående elektrifieringen av samhället kommer öka efterfrågan på el och sätter press på det befintliga elnätet. Detta kommer också öka behovet av flexibilitet för att kunna balansera variationer i elproduktionen och få ett mer robust och effektivt elsystem. Flexibilitet kan också hjälpa till att minska problem med flaskhalsar och kapacitetsbrist i elnätet. En fördel med att använda en kombination av värmepumpande teknik och termiska nät är den större flexibiliteten i värmeproduktion och lagringsmöjligheter som det medför. Syftet med projekt har varit att utvärdera möjligheterna att använda värmepumpar och kylmaskiner kopplade till termiska nät för att öka flexibiliteten i energisystemet, inklusive tekniska-, ekonomiska- och användarrelaterade aspekter. Två simuleringar av stora värmepumpar i fjärrvärmenät har genomförts med fokus på att leverera balanstjänster till Svenska kraftnäts marknader FCR-N och mFRR. Båda fallstudierna visar på ökade intäkter från deltagande på balansmarknaderna om kvarvarande tekniska och regelmässiga hinder kan lösas. Studien med decentraliserade värmepumpar visar på liknande resultat. Studien fokuserar på en fastighetsägare till en flerbostadsbyggnad som använder en kombination av fjärrvärme och värmepump. Resultaten visar att uppvärmningskostnaden för fastighetsägaren kan sänkas avsevärt genom att aktivt välja den värmekälla som har lägst pris för stunden, och kostnaden kan minskas ytterligare genom att bidra med frekvensreglering. Därutöver har en fallstudie genomförts där en simuleringsmodell för decentraliserade värmepumpar i kombination med ett lågtempererade nät har utvecklats för att analysera systemet. En ökad elektrifiering av det termiska nätet ger mer flexibilitet genom att koppla samman sektorerna för värme och el men samtidigt ställer det högre krav på elnätet att tillhandahålla kapacitet även vid spetslast. Inom projektet har en intervjustudie genomförts med energibolag som har värmepumpar i sina nät med syfte att identifiera möjligheter och begränsningar med att använda värmepumpar på ett flexibelt sätt. Studien visar att företagen anser att det är en fördel att använda värmepumpar flexibelt när elpriserna varierar. Men att investera i nya värmepumpar för att få ytterligare flexibilitet beskrivs som svårt att motivera ur ett lönsamhetsperspektiv. Värmepumpens tekniska begränsningar avgör vilka flexibilitetsmarknader man kan vara aktiv på. Andra identifierade hinder för ökad användning av befintliga värmepumpar i termiska nät är: 1) annan värmeproduktion måste vara igång, t.ex. avfallsförbränning; 2) höga effekttariffer varje månad värmepumpen är i drift; 3) begränsningar i värmekällans kapacitet; 4) behov av tillgänglig och motiverad personal för att aktivt styra värmepumparna. Att delta med värmepumpar på olika flexibilitetsmarknader är fortfarande relativt ovanligt. Men ett internationellt exempel är värmepumpen i Søndre Feldings fjärrvärmenät, som är den första i Danmark att bli kvalificerad för att leverera aFRR-reglering. Ett svenskt exempel är Stockholm Exergi som deltagit med några av sina värmepumpar på den nystartade lokala flexibilitetsmarknaden SthlmFlex