Detta projekt har undersökt förutsättningarna för införandet av ett antal modeller för avgiftsdifferentiering i Sverige. De modeller som analyserats är parkeringsavgifter baserade på storlek, vikt, utsläpp, utbud och efterfrågan, samt miljözonsbestämmelser. 

En litteraturöversikt, enkäter till kommuner, Parksters medarbetare och användare av Parkster-applikationen samt systemanalys har legat till grund för bedömning av förutsättningar för införande av differentierade parkeringsavgifter samt vilka typer som är möjliga på kort respektive lång sikt. 

Utifrån litteraturen framgår det att avgiftsdifferentiering baserad på utbud och efterfrågan är vanligast förekommande med exempel på goda effekter i form av minskad söktrafik. Differentiering baserat på storlek, vikt, utsläpp och miljözonsbestämmelser börjar nu testas i större skala i Europa men utvärderingarna av dessa är fortfarande i sin linda. I litteraturen lyfts det fram att trots goda förutsättningar för större grad av differentiering så saknas det incitament och i viss mån kompetens för att införa sådana system. 

Kommunernas intresse för differentierade parkeringsavgifter varierar kraftigt, både mellan kommungrupper men även inom dessa. Generellt så visar storstäder och större städer störst intresse, medan landsbygdskommuner och pendlingskommuner generellt är mindre intresserade och ser få fördelar, bland annat för att de saknar parkeringsavgifter överhuvudtaget. De största hindren identifieras som brist på lagstöd och acceptans. Svårighet med acceptans lyfts även i enkätsvaren från medarbetarna på Parkster och användarna av Parkster-applikationen. 

Utifrån analys av systemdimensionerna affärsmodeller (samhällsekonomi och företagsekonomi), infrastruktur och produktionssystem, lagar och regler, kultur och värderingar samt teknik, produkter och processer görs bedömningen att differentierade parkeringsavgifter som baseras på utbud och efterfrågan samt miljözonsbestämmelser kan vara möjliga på kort sikt. 

Parkeringsavgifter baserade på fordonsvikt, fordonsstorlek eller fordons utsläpp bedöms möjliga eller lämpliga först på längre sikt efter ytterligare utredning genomförts. Anledningen är brist på lagstöd (avseende allmän platsmark), acceptans eller (som i fallet med utsläpp) att modellerna är svårmotiverade. 

Vidare forskning kan gräva vidare i hur högre acceptans kan uppnås, dels för differentierade parkeringsavgifter, dels för högre avgifter generellt på platser där kostnaden för parkering är underinternaliserad. Det behövs även mer effektstudier av pågående tester med avgiftsdifferentieringar.