Hur områden planeras, utformas och vilka mobilitetslösningar som erbjuds har stor påverkan på behovet av att äga och använda bil, vilket i sin tur påverkar hur stora ytor som går åt till parkering och annan infrastruktur liksom hur mycket fossila bränslen och annan energi som går åt till att flytta människor och varor. Genom sänkta parkeringstal kombinerat med tillgängliggörande av mobilitetsåtgärder kan behovet av resande med privatägd bil minska och på så sätt bidra till ökad transporteffektivitet. För att vara bärkraftiga och få effekt måste lösningarna vara stadsdelsövergripande och samarbetsmodellerna långsiktiga. De behöver också kunna tillämpas i befintliga områden. Baserat på fallstudier i fyra mellanstora svenska kommuner identfieras metoder och processer för hur kommuner tillsammans med fastighetsägare och mobilitetsleverantörer kan skapa transporteffektiva stadsdelar. Handboken baseras på kunskapsutvecklingen som gjorts tillsammans med de medverkande städerna. Genom dialog och workshops har kunskap syntetiserats och konkretiserats i en handbok som kan vara till nytta för andra kommuner som genomgår motsvarande processer. Syftet med handboken är att stötta kommuner och fastighetsutvecklare i deras arbete med att planera transporteffektiva stadsdelar, då detta är ett område som ännu inte har stöd i arbetsprocesser och lagstiftning. Handboken upplägg är samordnat med plan- och bygglagens skeden för att stötta hur etablerade arbetssätt kan utvecklas. Målgruppen är tjänstepersoner och politiker men även fastighetsägare, fastighetsutvecklare och mobilitetstjänsteleverantörer som vill förstå vilka förutsättningar som planeringsprocessen skapar. Projektet har finansierats av Energimyndigheten, det har resulterat i denna handbok samt en huvudrapport som beskriver projektet som helhet inklusive kommunernas respektive delprojekt.