The self-explanatory interchange point Interchange points such as train stations and bus stops are full of visual information and other sensory impressions. In these environments, it can be difficult to navigate and too many impressions can cause visual stress, especially for groups with reduced orientation ability. What is a pleasant and simple visual search and movement for someone can be challenging for someone else. It can add another level to the design of a bus stop if you start from functionality based on what happens in the human brain and emotional life – which can differ greatly between different individuals. Since people's perception of their surroundings differs so much, there is a challenge in creating a common environment that suits everyone as well as possible and that can also be individualized so that each person's needs are met. The purpose of this project has been to investigate how interchange points can be made easier and more obvious to navigate, and at the same time reduce or limit visual stress. Another task for the project was to specifically consider travelers with intellectual and cognitive disabilities. The project consisted of making a literature review of relevant research in the field, as well as conducting a design analysis and developing concept proposals that could be tested and evaluated in a follow-up project. The project group consisted of researchers from RISE, research designers from Boid Design Agency, City of Borås, as well as technology suppliers Viscando, Tobii and Fagerhult. The selected interchange points that were investigated in the project were the Central Station and Södra Torget in Borås. The literature review (See Chapter 3 and Appendix 1) showed that there is a lack of research in the area of interchange points, navigation, design and intellectual and cognitive disabilities. General principles for facilitating navigation could be identified, and some publications suggest various interventions in the environment that can facilitate wayfinding, for example in lighting, landmarks and signs. However, there is a lack of robust follow-ups of which measures have the desired effect. There is also a lack of follow-up on what is specifically helpful or problematic for the project's target groups. This could possibly be explained by the fact that it is difficult to investigate an environment where so many different things are happening at the same time, which makes it challenging to determine what effect a specific part of the environment has on people's navigation skills. However, the literature pointed out important aspects to consider, design principles, as well as suggestions for possible improvement measures. In the design analysis (chapter 4), interviews were conducted with experts on disability from the municipality. The process also involved site visits, development of user journeys and a co-creation idea workshop. The process then resulted in eight different concept proposals based on what emerged in the literature study and the design analysis. The concepts concern individual aids, digital aids, awareness-raising measures for inclusion, lighting and signs. As a next step, we propose to proceed with two of the concepts for testing and evaluation in particular, 1. The empathy campaign and 8. Light harmony. A discussion of the project's results and next steps can be found in chap. 6.

Bytespunkter såsom tågstationer och busshållplatser är fulla med visuell information och andra sinnesintryck. I dessa miljöer kan det vara svårt att navigera och summan av alla intryck som förmedlas kan orsaka visuell stress, särskilt för grupper med nedsatt orienteringsförmåga eller kognitiv förmåga. Det som är en behaglig och enkel visuell sökning och rörelse för någon kan vara utmanade för någon annan. Det kan tillföra ytterligare en förbättrad nivå till bytesplatsens utformning om man utgår från funktionalitet baserat på vad som händer i den mänskliga hjärnan och känslolivet – vilket kan skilja mycket mellan olika människor. Eftersom människors perception av omgivningen skiljer sig så pass mycket åt finns en utmaning i att skapa en gemensam miljö som passar alla så bra som möjligt och som samtidigt går att individanpassa så att varje person får sina behov tillgodosedda. Det här projektet har haft som syfte att undersöka hur bytespunkter kan bli lättare och mer självklara att navigera i, och samtidigt minska eller begränsa visuell stress. En annan uppgift för projektet var att ta hänsyn till resenärer med intellektuella och kognitiva funktionsvariationer. Projektet bestod av att göra en litteraturöversikt över relevant forskning på området, samt genomföra en designanalys och utveckla konceptförslag som skulle kunna testas och utvärderas i ett uppföljande projekt. Projektgruppen bestod av forskare från RISE, forskningsdesigner från Boid designbyrå, Borås Stad, samt teknikleverantörer Viscando, Tobii och Fagerhult. De utvalda bytespunkterna som undersöktes i projektet var Centralstationen och Södra torget i Borås. Litteraturöversikten (Se kap. 3 samt bilaga 1) visade att det saknas forskning på området kring bytespunkter, navigering, design och intellektuella och kognitiva funktionsvariationer. Allmänna principer för att underlätta navigering kunde identifieras, och en del publikationer föreslår olika interventioner i miljön som kan underlätta wayfinding, exempelvis inom belysning, landmärken och skyltar. Dock saknas robusta uppföljningar av vilka åtgärder som har önskad effekt. Det saknas också uppföljning kring vad som är specifikt hjälpsamt eller problematiskt för projektets målgrupper. Detta kan möjligen förklaras av att det är svårt att undersöka en miljö där så många olika saker händer samtidigt, vilket gör det utmanande att avgöra vilken effekt en specifik del av miljön har på människors navigeringsförmåga. Litteraturen pekade dock ut viktiga aspekter att ta hänsyn till, designprinciper, samt gav förslag på möjliga förbättringsåtgärder. I designanalysen (kap. 4) genomfördes intervjuer med sakkunniga inom funktionshinder från kommunen, platsbesök, utveckling av användarresor och en samskapande idéworkshop. Processen resulterade sedan i åtta olika konceptförslag (kap. 5) baserat på det som framkommit i litteraturstudien och designanalysen. Koncepten berör individuella hjälpmedel, digitala hjälpmedel, kunskapshöjande åtgärder för inkludering, belysning och skyltar. Som ett nästa steg föreslår vi att gå vidare med framförallt två av koncepten för testning och utvärdering, 1. Empatikampanj och 8. Ljusharmoni. Ett resonemang kring projektets resultat och nästa steg finns i kap. 6.