Att kunna prediktera en bergssprickas skjuvhållfasthet är svårt i de fall där hela sprickytan inte är tillgänglig, såsom exempelvis en bergsspricka belägen under en befintlig betongdamm eller i projekteringsskedet för en tunnel. Denna artikel presenterar en metodik som undersöker möjligheten att utnyttja information från uppmätt sprickvidd och sprickans råhet i 3D med optisk scanning i mindre storlek, såsom borrkärnor, för att därefter prediktera skjuvhållfastheten i större skalor. Den framtagna metodiken har verifierats med två storskaliga skjuvförsök genomförda i laboratorium med konstant normallast med sprickprover tagna vid Krångede kraftstation. Den främsta nyttan med denna metodik är att den kan utgöra en möjlig väg framåt för att prediktera skjuvhållfastheten för bergssprickor i fall där sprickytan inte är helt tillgänglig.

The prediction of a rock joint’s peak shear strength becomes complex when its joint surfaces are not fully accessible, such as the rock foundation under an existing concrete dam or the design stage for a tunnel. This paper presents a methodology that investigates the possibility of using information from measured aperture and 3D roughness with optical scanning at smaller sizes, such us drill cores, to predict the peak shear strength of large natural, unfilled rock joints. The presented methodology has been tested in the laboratory under constant normal load conditions on two natural, unfilled rock joint samples obtained from existing rock joints in the foundation of the Krångede concrete dam. The main benefit of this approach is that it may enable the prediction of the peak shear strength in the field under conditions of difficult access.