I dagsläget finns endast förstörande metoder för att bestämma hållfastheten för planglas. Det har medfört att på grund av den stora spridningen i hållfasthet av planglas behöver man ta till en stor säkerhetsfaktor. En ”säker” designhållfasthet som med andra ord behöver vara så låg så att risken är minimal att glaset går sönder. Resultatet blir att onödigt mycket glas används eftersom glas i princip alltid är starkare än designhållfastheten. Dessutom finns det idag heller ingen metod som kan mäta att glaset faktiskt upprätthåller designhållfastheten. Det finns med andra många skäl, både miljömässiga och kvalitetsskäl, till att utveckla en icke-förstörande metod till att bestämma hållfastheten av planglas.