Segjärnsgods tillverkat omedelbart efter viss tids produktionsavbrott ofta uppvisar en försämrad kvalitet. Projektets målsättning har varit att kartlägga hur känsliga valda delar av processen är för avbrott och att praktiskt utvärdera metoder t.ex. ympning eller annan åtgärd för att minska inverkan av produktionsavbrott från behandling till avgjutning hos segjärn och därmed minimera kvalitetsdippen. I projektet har det utförts en värmebehandling av FeSiMg-legering av samma typ som har använts vid försöken. Värmebehandlingen visar att om oxidation av magnesiumfraktionen sker, så är den av liten omfattning beroende på partikelstorleken. Alltså är risken för att Mg-fraktionen av legeringen oxideras kraftigt när väntetid i varm skänk uppstår, är alltså inte lika stor som befarat. Vidare har det i projektet gjorts ett antal gjutförsök, dels för att testa höjning av Mg-halten via trådmatning och dels för att undersöka om Mg-legeringens effektivitet för nodulbildning påverkas om legeringen utsätts för värme under viss tid. Här visade det sig att trådmatning av Mg-innehållande tråd fungerar utmärkt för att höja Mg-halten hos en smälta. En misstänkt avklingad smälta kan således ”räddas” via tillsats av en lämplig mängd tråd. Vidare indikerar gjutförsöken också att Mg-legeringens effektivitet sänks om legeringen utsätts för värme under viss tid, exempelvis genom att legeringen tillåts ligga i en varm skänk.