I rapporten har sammanställts material kring ett urval av de aluminiumlegeringar som kallas strukturlegeringar. Gemensamt för dessa legeringar är att de har goda mekaniska egenskaper och då framförallt en hög brottförlängning, mer än 10-12 %. Utvecklingsarbetet kring dessa legeringar har till stor del skett i Tyskland och i nära samarbete med bilindustrin. En av de kändare strukturlegeringarna som beskrivs mer detaljerat i rapporten är Silafont-36, AlSi9MgMn, från Rheinfelden. En annan, som också beskrivs, är Aural-2®, AlSi10MgMnFe, från Rio Tinto Alcan. De är framställda från primäraluminium. Arbete pågår även med att ta fram högpresterande, duktila, aluminiumlegeringar från återvunnen metall. Ännu så länge har det varit svårt att uppnå samma renhet i återvunna legeringar, men det finns idag tekniker med saltbadsugnar som renar smältan mycket effektivt från föroreningar. Det är just föroreningarna, och då främst Fe, som är det stora hotet mot materialets brottförlängning. En förutsättning för att styra Al-Si-Mglegeringarnas mekaniska egenskaper är att de måste vara värmebehandlingsbara. De måste därför gjutas på ett mycket omsorgsfullt sätt, t.ex. med vakuum, för att minimera halten av innesluten luft. Behovs- och framtidanalys för Europas räkning kring strukturmetaller, har inte varit tillgänglig i använda källor. Statistiken har visat en något nedåtgående trend för framställningen av traditionellt pressgjutgods av aluminium, och även för fordonsproduktion. För trender i USA har det dock funnits en del källor att tillgå, vilka pekar på en uppgång.