Under 2000-talet har försäkringsbolaget Folksam bidragit till att tre stora oberoende studier av utomhusfärger för träfasader genomförts i Sverige. Resultatet har varit nedslående med en övervägande del ”dåliga” färger. Testprogrammet har fortsattunder ytterligare en tvåårsperiod och presenteras nu i rapporten ”Folksams färgtest – 4”. Studien omfattar 45 av våra vanligaste utomhusfärger och panelerna har exponerats under två års tid på fyra teststationer i landet. De flesta färgerna har varit vattenburna och miljöanpassade. Många lasyrfärger har testats och denna gång har en rödbrun kulör valts (den vanligast förekommande kulören) till skillnad mot tidigare år då en vit kulör användes. Övriga färger har haft en vit kulör förutom slamfärg och trätjära som var rödaktiga. Alla färger har köpts in över disk och beträffande priset har det varierat från lågprisfärger till dyra linoljefärger. Färgerna har applicerats i enlighet med färgtillverkarnas rekommendationer. Syftet med undersökningen är att ge konsumenter och andra intressenter information om hur de vanligaste färgerna fungerar i vårt klimat. I studien undersöks flera parametrar och kriteriet för att få det samlade omdömet ”Färger med bäst resultat” är att färgsystemet ska klara två års utomhusexponering utan alltför grava anmärkningar.

För bedömning av färgernas funktion har nedanstående kriterier använts.

Färger med bäst resultat: Färger med betyg 0 och 1, dvs inga allvarliga anmärkningar.Färger med dåligt resultat: Färger med minst betyg 3 på minst två exponeringsstationer. Färger med tveksamt resultat: Här hamnar alla färger som inte hamnat i någon av ovanstående grupper. Av förklarliga skäl är spannet stort och några färger som ligger på gränsen till ”färger med bäst resultat” skulle säkert fungera bra i många tillämpningar.

I tabellen på nästa sida rangordnas resultatet som respektive färgsystem har erhållit. Jämfört med tidigare tester har fler färger fått betyget ”bäst resultat” samtidigt som andelen färger som fått betyget ”sämst resultat” har minskat. Att det skulle bero på att klimatet har blivit ”snällare” mot färgerna är inte troligt. Exempelvis visar en jämförelse av klimatet mellan perioden 2008–2010 och 2010–2012 på ungefär likvärdigt klimat enligt SMHIs mätningar. En troligare förklaring till resultatförbättringen är istället att färgtillverkarna har förbättrat sina färger, vilket är en positiv utveckling för Sveriges färgkonsumenter. Att rangordna färger är vanskligt men underlättar för färgkonsumenten som vill ha ett ”snabbt svar”. I detta test har samma kriterier använts som i tidigare test och just uppdelningen i tre grupper innebär kanske att vissa färger bedöms orättvist. Därför är rådet att komplettera informationen i tabellen på nästa sida med den i bilaga D.