Minskad vindavdrift genom användning av avdriftsreducerande utrustning skapar dels möjligheter att minska skyddsavstånden mot skyddsvärda objekt dels möjligheter för odlare att få tillgång till preparat som annars inte skulle kunnat bli godkända. Avdriftsreduktion kan skapas på flera sätt och olika avdriftsreduktionsklasser kan uppnås. I dessa förstudier har tre sprutor som används i skånska fruktodlingar testats för att jämföra resultat vid deras normala inställningar respektive vid avdriftsreducerande inställningar, en Schaumannspruta, en Munckhof 105 och en KWH 1500-3R2, undersökts. Schaumann sprutan som i detta fall var en ombyggd spruta med hydrauliska spridare kunde i detta fall med rätt inställningar och val av munstycke uppnå 25 % avdriftsreduktion. Munckhof 105 testades på olika sätt genom insättningar och spridarval som gav 50 %, 75 % respektive 90 % avdriftsreduktion. KWH 1500-3R2 testades med olika inställningar och spridarval som gav en förväntad avdriftsreduktion på 75 %.  Utgångspunkten för dessa tester har varit de sprutor och inställningar som odlarna använde i sina odlingar. Justeringar har därefter gjorts med utgångspunkt från dessa. De avdriftsreducerande inställningarna jämfördes med och odlarnas vanliga inställningar och avsättningen i trädet bedömdes genom att använda vattenkänsliga papper placerade på en standardiserad hållare, illustrerande blad med olika riktningar. De vattenkänsliga pappren visade täckningen och avsättningen på horisontella ovan- och undersidor samt vertikala fram och baksidor samt in och utsidor i förhållande till körriktningen. Avsättningen studerades vid två tillfällen; i tidig säsong då träden ännu inte hade några blad, då risken för avdrift är som störst samt efter blom då trädens bladverk var fullt utvecklat.  Testerna visade att då avdriftsreduktion uppnåddes genom att på olika sätt begränsa fläktens luftflöde var det möjligt att få en god täckning i trädet tidigt på säsongen då träden ännu inte hade något bladverk. En reducerad luftmängd då träden inte hade något bladverk gav endast en marginell sänkning av täckningen och fördelningen i trädet. När träden däremot hade fullt utvecklat bladverk resulterade en reducerad luftvolym eller avstängd fläkt i en försämrad avsättning på vissa ytor främst undersidan av bladen samt på vissa vertikala ytor eftersom bladen skuggade varandra och skapade svårigheter att nå full täckning på alla ytor. Sprutvätskan kunde alltså inte tränga in till stammen och det innersta bladverket.  För att optimera avsättningen och uppnå önskvärd täckning i trädet krävs att mera djupgående studier med tester av spridare, tryck, luftmängd, körhastighet och vätskemängder studeras ytterligare i. Detta för att kunna hitta de kombinationer som ger så god täckning som möjligt av alla ytor i hela trädet.