Although wildland fires are not common during the cold season in the Nordic countries, there is a risk for uncontrolled spread. This was proved during a mild winter in Norway in 2014, when three large fires occurred. Therefore, a fire weather forecast running during winter time could provide the rescue service with knowledge on the risk of spreading fires. In this report, data from previous fires is gathered to gain knowledge on how to modify a risk index for fire weather during the Swedish winter.

Denna rapport innehåller en kort beskrivning av de skogsbränder som räddningstjänsten kallats till under vintersäsongen åren 1996-2014 i Sverige. Därtill studeras två av de tre stora skogsbränderna som utbröt vintern 2014 i Norge.

Skogsbränder kan inträffa under vintersäsongen (1 nov-31 feb), även om frekvensen av skogsbränder under vintern är låg - strax över 2000 bränder har rapporterats in sedan 1996. De flesta av dessa bränder är mycket små. Endast 15 bränder har spritt sig över en area på mer än en hektar. Den största andelen har initierats av gräseldning och är följaktligen av vegetationstypen "ej trädbevuxen mark" i MSBs databas.

Fire weather index (FWI) är ett riskindex som använder väderdata (nederbörd, temperatur, vind och luftfuktighet) för att avgöra hur lätt en initierad brand sprider sig under specifika väderförhållanden. MSB använder FWI för att t.ex. ge beslutsunderlag om brandförbud till räddningstjänsten. Vintersäsongen i Norden innebär dock väderförhållanden som inte är fullt inräknade om FWI-modellen körs vintertid, t.ex. att marken kan vara eller inte vara snötäckt, att vintersäsongen möjligtvis innebär att bränslet (vegetationen) skiljer sig från sommartid osv.

Vintern 2014 var varm, med ovanligt lite nederbörd. I Norge startade tre stora skogsbränder under januari månad, som också spred sig till bebyggelse. Flera utredningar har gjorts av dessa bränder. I denna rapport har FWI beräknats för två av de väderstationer som ligger närmast de aktuella platserna. Eftersom väderdata analyseras vid specifika tidspunkter och dessutom skiftar lokalt, utfördes en osäkerhets- och känslighetsanalys på de ingångsparametrar som används i indexet.

En tidigare känslighetsanalys på ingångsparametrarna visade att de värden som sätts vid uppstart av FWI-beräkningarna inte spelar en stor roll om FWI-verktyget startas upp på våren istället för att köras året om. Känslighetsanalysen i denna rapport visar att vind har den största effekten på FWI, medan temperatur och luftfuktighet ger en mindre påverkan.

FWI var relativt lågt under januari månad 2014 för platserna för de båda bränderna. Större delen av månaden ligger indexet på "normal brandrisk", ner mot gränsen för "liten brandrisk". Även intervalldata ligger inom dessa gränser. Bara om vindhastigheten ändras till den högst uppmätta på dygnet för branden i Flatanger ligger indexet på en "extremt stor brandrisk". Då januari månad 2014 bevisligen innebar en hög risk för brand i vegetation, kan tillämpbarheten av FWI i sitt befintliga skick ifrågasättas, om FWI beräknas för vinterhalvåret. Korrigeringar bör göras för specifika vinterväderförhållanden (t.ex. huruvida det finns ett snötäcke eller inte) och att de flesta bränderna är gräsbränder. Vidare skulle ett framtida riskindex kunna använda sig av redan inträffade bränder, med hjälp av t.ex. bayesiansk sannolikhetsteori.