Utbytet har undersökts genom datorsimulerad kapning med olika strategier. Först kartlades olika defekters typ, storlek och läge hos två virkespaket noggrant. Efter datorsimuleringarna kunde man, något oväntat, konstatera att kapstrategier som bygger på kännedom om hela virkespartiet endast ger obetydligt högre utbyte än strategier som kräver kännedom om en planka i taget. Det mest intressanta området för kapsimuleringar i framtiden blir antagligen att välja virkeskvalitet med hänsyn till kvalitets- och längdkrav.