Rapporten är en utskrift av ett föredrag som hölls 1975 vid ett möte med Kvalitetstekniska föreningen. Syftet är att förklara centrala mätfelsbegrepp som tidigare definierats i metrologiska standarder samt att diskutera principer för redovisning av mätosäkerhet. Rapporten behandlar begreppen noggrannhet, precision, systematiska fel, tillfälliga fel, grova fel, repeterbarhet och reproducerbarhet samt olika sätt att kvantitativt beskriva mätfel. Vidare diskuteras standardavvikelse, felgränser, konfidensintervall och onoggrannhet som mått på kvaliteten hos mätresultat. Ett särskilt avsnitt behandlar hur systematiska och tillfälliga fel bör hanteras vid uppskattning av mätosäkerhet. Flera metoder för sammanslagning av felkomponenter jämförs och analyseras. Rapporten argumenterar för att systematiska och tillfälliga fel i första hand bör redovisas separat och att varje sammanvägd osäkerhetsangivelse måste åtföljas av en tydlig redogörelse för den metod som använts. Rapporten anknyter till de metrologiska diskussioner som aktualiserades genom internationella förslag om redovisning av mätosäkerhet och utgör ett teoretiskt underlag för förståelsen av felbegrepp inom mättekniken.