Textilindustrin står för en betydande miljö- och klimatpåverkan, driven av höga nivåer av resursanvändning, utsläpp och avfall. Fast fashion har ytterligare förstärkt denna problematik genom att göra nykonsumtion billig och tillgänglig, samtidigt som traditionella reparationspraktiker har minskat.

Reparation av kläder lyfts som en central strategi i den cirkulära ekonomin, eftersom den kan förlänga produkters livslängd och därmed minska behovet av nyproduktion. Trots detta är dagens reparationssystem fragmenterade, svåra att skala och ofta mindre bekväma än att köpa nytt. Projektet adresserar denna systemutmaning genom att undersöka hur en digital plattform för klädreparation kan utvecklas för att göra reparation enkel och attraktiv för konsumenter, och stödja aktörer i reparations-ekosystemet att skapa förutsättningar för storskalig implementering. Samtidigt analyserar projektet klimatnyttan av reparation jämfört med nyinköp, med syfte att ge underlag för policy och affärsutveckling.

Projektet använder en omfattande mixad metod-ansats som kombinerar flera datakällor och analysmetoder: Fokusgrupper för att förstå erfarenheter, drivkrafter och barriärer, enkätstudie om beteende och prisuppfattning, auktionsexperiment (Vickrey) för att mäta faktisk betalningsvilja, multinationell enkät med valexperiment för preferenser, intervjuer med aktörer i affärsekosystemet för analys av värdeerbjudanden, kostnader och skalbarhet, samt probabilistisk livscykelanalys (Monte Carlo-simulering) för klimatanalys.

Det finns ett starkt men outnyttjat konsumentintresse för reparationer. En stor andel konsumenter har plagg som behöver lagas, men samtidigt används professionell reparation i låg grad. De vanligaste anledningarna att reparera är emotionell koppling, ekonomiska skäl, funktionalitet och hållbarhet. Centrala barriärer är brist på information (såsom pris och var tjänsten finns), tidsbrist, låg bekvämlighet, upplevt höga kostnader och konkurrens från billiga nyinköp.

Det acceptabla prisintervall ligger kring 150–250 SEK för att reparera ett hål i grenen på ett par jeans., med en optimal prispunkt runt 200 SEK. Konsumenter är villiga att betala en relativt hög andel av nypris – men de är priskänsliga.

Kort reparationstid är en av de viktigaste drivkrafterna för framgångsrik design av reparationstjänster. Transparens i pris och kvalitet är avgörande och betalning efter reparation kan öka tilliten. Tre konsumentsegment identifierades: Värdeorienterade (störst grupp), priskänsliga och indifferenta konsumenter.

Ett fungerande system kräver samverkan mellan flera aktörer: Plattformen (central koordinator som skapar tillit och effektivitet), reparatörer (levererar kvalitet men är begränsade av skala och kapacitet) och logistikaktörer (avgörande för kostnad, bekvämlighet och kundupplevels). Den största systemutmaningen är att kombinera låg kostnad med hög bekvämlighet och tillräcklig volym.

Reparation minskar klimatutsläpp med cirka 46–52% jämfört med nyköp. Resultatet gäller i nästan alla analyserade scenarier. Avgörande insikter: Produktens livslängd och produktionsutsläpp är viktigare än transport för klimatpåverkan. Störst klimatnytta uppnås för kortlivade plagg med hög klimatpåverkan i produktionen, vilket leder till den så kallade “fast fashion repair paradox”, dvs att de produkter som ger störst klimatnytta att reparera ofta är de minst hållbara.

Det finns en tydlig affärs- och hållbarhetspotential i att skala upp klädreparation. Den största barriären är inte efterfrågan, utan systemets utformning. Kritiska framgångsfaktorer är enkel och bekväm tjänst, tydlig prissättning, effektiv och integrerad logistik, samt en digital plattform som minskar friktion. Strategiskt bör reparation riktas mot stora volymer av lågkvalitativa plagg för maximal klimatnytta. Policyinsatser (t.ex. incitament och reglering) behövs för att övervinna strukturella marknadshinder. Övergripande slutsats: Det finns redan de komponenter som krävs för ett fungerande reparationssystem (konsumenter, aktörer, teknik), men de behöver integreras i ett sammanhållet, skalbart system. En digital plattform kan spela en nyckelroll i att göra reparation till ett konkurrenskraftigt alternativ till nykonsumtion och därmed bidra till omställningen mot en cirkulär textilsektor.