Hästgödsel uppstår i stora mängder i Sverige och betraktas ofta som ett praktiskt
restproblem som kräver hantering, lagring och avsättning. Samtidigt innehåller
materialet betydande mängder organiskt material och växtnäring, vilket ger potential att
fungera som en resurs i ett mer cirkulärt jordbrukssystem. Denna rapport har undersökt
hur hästgödsel kan nyttjas mer effektivt genom förbättrad hantering, tekniska lösningar
och anpassade användning.
Hästgödselns egenskaper styrs i hög grad av strömaterial, vattenhalt och hantering.
Träbaserade strömedel ger en gödsel med hög kol/kväve-kvot, stor volym och relativt låg
näringskoncentration, vilket påverkar både agronomisk funktion och teknisk
användbarhet. Kompostering minskar volym och kol/kväve-kvot, förbättrar materialets
stabilitet och gör växtnäringen mer tillgänglig, men innebär även vissa kväveförluster.
Rapporten visar att kvalitet och hantering vid källan är avgörande för vilka
användningsområden som är möjliga.
Flera behandlingsvägar analyserades, inklusive jordtillverkning, biogasproduktion och
termiska processer. Biogasförsök visade att hästgödsel kan fungera som substrat, men
att gasutbytet styrs av strömaterial. Ligninrika material som träspån hämmar
nedbrytningen, medan ströandel ökar metanproduktionen. Separering av gödsel och
strö framstår därför som ett lovande utvecklingsspår, eftersom den bidrar bra
gasproduktion samtidigt som ströfraktionen kan hanteras separat.
Praktiska tester visade att komprimering av hästgödsel i nuläget har begränsad funktion
på grund av logistik- och hanteringsproblem, medan separering framstår som mer
lovande, särskilt om tekniken kan flyttas närmare källan.
Resultaten från fältförsöken visar att hästgödsel kan fungera väl i praktisk odling, men
att effekten varierar mellan år och förutsättningar. Samtliga gödselslag tillförde
organiskt material som förbättrad markstruktur och långsiktiga bördighet. Resultaten
indikerar att kontinuerlig tillförsel till marken kan bidra till ökad biologisk aktivitet i
matjorden, högre infiltrationshastighet i matjorden och förbättrad rotutveckling – en
indikation på en väl fungerande markstruktur. Spridningen av 40 ton hästgödsel på
våren gav en merskörd av spannmål det ena försöksåret, men en otydlig skördeeffekt och
viss skördeminskning det andra. Fältförsöken kommer att fortsätta i ytterligare två år
och mer resultat kommer att presenteras därifrån.
Rapporten visar att hästgödselns värde inte enbart ligger i materialets innehåll utan i hur
hela systemet fungerar, från hantering vid källan till slutlig användning. Logistik,
kvalitetssäkring och samverkan mellan hästhållare och lantbrukare är avgörande för att
realisera detta värde.
Sammanfattningsvis har hästgödsel stor potential som resurs i ett cirkulärt jordbruk. För
att nå denna potential krävs förbättrad hantering vid källan, utveckling av praktiska
lösningar och stärkt samverkan i hela värdekedjan. Fortsatt arbete behövs kring
långsiktiga markeffekter, logistik och småskaliga separationssystem.
2026.
Hästgödsel uppstår i stora mängder och betraktas ofta som ett praktiskt hanteringsproblem. Samtidigt innehåller materialet växtnäring, organiskt kol och energi som, rätt hanterat, kan bidra till ett mer resurseffektivt och cirkulärt jordbruk. Denna rapport sammanfattar resultat och erfarenheter från ett projekt som har haft som mål att bättre förstå hur hästgödsel kan nyttjas mer effektivt, både agronomiskt, tekniskt och systemmässigt.
Arbetet har omfattat kartläggning av nuvarande hanteringskedjor, praktiska tester av tekniska lösningar, rötningsförsök, fältförsök samt analys av logistik, ekonomi och samverkan mellan hästhållare och lantbruk. Ett centralt fokus har varit att identifiera vilka faktorer som avgör om hästgödsel blir ett hanteringsproblem eller en resurs.
Projektet har finansierats av nationella FoU-medel från Jordbruksverket, vars stöd har varit avgörande för att möjliggöra genomförandet av studien. Arbetet har genomförts i nära samverkan mellan RISE, Ecoloop AB, Barrsäter Häst & Miljökonsult, Bengt Gårdenborg och Gårdsjö Lantbruk. Projektet har finansierats av nationella FoU-medel från Jordbruksverket.
Vi vill rikta ett stort tack till alla hästhållare, lantbrukare och övriga aktörer som bidragit med kunskap, erfarenheter och praktiskt stöd under projektets genomförande. Era insatser har varit avgörande för att kunna genomföra studierna och för att öka förståelsen för hur hästgödsel kan bli en del av ett mer hållbart och cirkulärt system.