The research project “El för ännu fler” has explored how households in multi-unit dwellings without access to private parking can be included in the electrification of Sweden’s passenger car fleet. This target group lacks the ability to arrange private charging near home and is therefore dependent on public charging on street and neighbourhood land or at fast-charging stations. The term “public home-charging” was coined already in the project application to describe charging at or near home for this group.The project has developed a decision support tool for (primarily) the public sector, based on quantitative modelling which forecasts charging demand with high geographic resolution. An interactive web map visualizes the demand for charging from passenger cars without private parking per DeSO (Demographic Statistical Areas) until year 2050, taking into account factors such as demographics, housing type, driving distances, and charging behaviour. The map shows the need for public charging near home, but the project also concludes that there is no empirical evidence that such charging directly increases EV adoption. The project has also analysed costs and barriers to establishing charging infrastructure in urban environments. Results show that groundwork and grid connection are often the most cost-driving factors, especially for installations on street land. Average investment costs vary significantly, making profitability a challenge. A calculation tool has been developed to support stakeholders in cost assessments, based on data from the Klimatklivet funding program. Through interviews and surveys, the project has identified user behaviours and preferences among EV owners without home-charging. The study shows that these users perceive public charging as less convenient and flexible, and that charging often occurs strategically at low battery levels. The results suggest that charging infrastructure must be designed around users’ daily routines to be effective. Three detailed case studies in Stockholm, Gothenburg, and Strömstad have deepened the understanding of local variations in EV adoption. The studies show that factors such as housing type, socioeconomic status, parking structure, and municipal strategy influence adoption, and that municipalities play a key role in enabling charging near home. An international analysis has compared strategies for charging infrastructure expansion in Birmingham, Copenhagen, and Oslo. The project has contributed to FFI’s goals of a fossil-free and socially sustainable transport system by highlighting an underexplored user group, developing planning tools, and providing insights into user behaviour, cost structures, and international strategies. Continued research is needed on topics such as parking data, charging behaviour, and innovative solutions to ensure that electrification reaches even more people.

Projektet ”El för ännu fler” har undersökt hur hushåll i flerbostadshus utan tillgång till privat parkering kan inkluderas i elektrifieringen av Sveriges personbilsflotta. Denna målgrupp saknar rådighet att ordna egen laddning nära hemmet och är därför beroende av publik laddning på gatu- och kvartersmark eller vid snabbladdningsstationer. Begreppet ’publik hemmaladdning’ myntades redan vid projektansökan för att beskriva laddning vid eller nära hemmet för denna målgrupp.Projektet har utvecklat ett beslutsstöd för (primärt) offentlig sektor, baserat på kvantitativ modellering som prognostiserar laddbehov med hög geografisk upplösning. En interaktiv webbkarta visualiserar efterfrågan på laddning för personbilar utan privat parkering per DeSO (Demografiska statistikområden) fram till 2050, med hänsyn tillfaktorer som demografi, boendetyp, körsträckor och laddbeteende. Kartan visar behov av publik laddning i närheten av hemmet, men projektet konstaterar samtidigt att det saknas empiriskt stöd för att sådan laddning direkt ökar elbilsadoptionen.Projektet har också analyserat kostnader och hinder för etablering av laddinfrastruktur i stadsmiljö. Resultaten visar att markberedning och nätanslutning oftast är de mest kostnadsdrivande faktorerna, särskilt vid installation på gatumark. Genomsnittliga investeringskostnader varierar kraftigt, vilket gör lönsamhet till en utmaning. Ett kalkylverktyg har tagits fram för att stödja aktörer i kostnadsbedömningar, baserat på data från Klimatklivet.Genom intervjuer och enkäter har projektet identifierat användarbeteenden och preferenser hos elbilsägare utan hemmaladdning. Studien visar att dessa användare upplever publik laddning som mindre bekväm och flexibel, och att laddning ofta sker strategiskt vid låg batterinivå. Resultaten tyder på att laddinfrastruktur måste utformas utifrån användarnas vardagsrutiner för att vara effektiv.Tre detaljstudier i Stockholm, Göteborg och Strömstad har fördjupat förståelsen för lokala variationer i elbilsadoption. Studien visar att faktorer som boendeform, socioekonomi, parkeringsstruktur och kommunal strategi påverkar adoptionen, och att kommuner har en nyckelroll i att möjliggöra laddning nära hemmet.En internationell omvärldsanalys har jämfört strategier för utbyggnation av laddinfrastruktur i Birmingham, Köpenhamn och Oslo.Projektet har bidragit till FFI:s mål om ett fossilfritt och socialt hållbart transportsystem genom att belysa en underutforskad målgrupp, utveckla verktyg för planering och ge insikter om användarbeteenden, kostnadsstrukturer och internationella strategier. Fortsatt forskning behövs kring exempelvis parkeringsdata, laddbeteenden och innovativa lösningar för att säkerställa att elektrifieringen når ännu fler