Ost är ett näringsrikt livsmedel som är rikt på högkvalitativa proteiner, vitaminer (t.ex. vitamin A och B12) och mineraler (t.ex. kalcium och fosfor). Ost innehåller dock också relativt höga halter av mättade fettsyror och salt, som generellt förknippats med ökade nivåer av LDL-kolesterol respektive högt blodtryck. Både LDL-kolesterol och högt blodtryck utgör riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Trots innehållet av mättade fettsyror och salt har konsumtion av ost visat sig var förknippat med minskad risk för hjärt-kärlsjukdom. Ostkonsumtion har inte heller visat sig leda till förväntad ökning av LDL-kolesterol eller blodtryck. För att förklara dessa oväntade hälsoeffekter av ost hänvisas ofta till betydelsen av ostmatrixen, dvs. den samlade effekten av alla näringsämnen och icke näringsämnen, hur de är organiserade i olika strukturer och även av den fysiska oststrukturen. Effekter av ostmatrixen kan även bidra till positiva effekter relaterat till muskel-, ben- och tandhälsa.

Parallellt med ökad kunskap om ostmatrixens betydelse för hälsoeffekter finns det ett växande intresse av att förstå vilka hälsoeffekter som kan förväntas vid utbyte av ost mot växtbaserade alternativ, och betydelsen av deras matrix. Med det övergripande syftet att summera kunskapen om ostmatrixens betydelse för hälsoeffekter av ost, jämfört med livsmedelsmatrisen för växtbaserade ostalternativ, bidrar denna rapport till ett sakligt underlag för denna diskussion.

Flera hälsofrämjande faktorer relaterade till ostmatrixen har föreslagits, inkl. förekomsten av specifika fettsyror, protein av hög kvalitet, bioaktiva peptider, biotillgängligt kalcium, och fördelaktig kvot mellan kalcium och fosfor. En central faktor är också organiseringen av fett i globulära fettstrukturer (eng. ”milk fat globules”), som omges av ett unikt membran innehållande många bioaktiva ämnen. Även organiseringen av proteinet kasein i micelliknande strukturer antas spela en viktig roll.

Hittills saknas studier som specifikt undersökt betydelsen av matrixen hos växtbaserade ostalternativ för hälsoeffekter. De flesta av de föreslagna fördelaktiga ”ostmatrixfaktorerna” kan dock antas inte förekomma naturligt i växtbaserade ostalternativ. För växtbaserade mejerialternativ diskuteras i stället andra faktorer, såsom högre bearbetningsgrad, berikning, antinutritionella faktorer, liksom innehåll och kvalitet av fiber, kolhydrater, fett och protein, i förhållande till mejeriprodukter.

Hälsoeffekterna av ost och mekanismerna bakom dessa är ännu inte helt klarlagda, men tillgänglig kunskap tyder på att ostmatrixen kan ge hälsofördelar som inte uppenbart kan erhållas från växtbaserade alternativ. Det ska dock inte uteslutas att oväntade matrixeffekter hos växtbaserade ostalternativ kan komma att klarläggas i framtida forskning, på samma sätt som förståelsen av ostmatrixen och dess möjliga inverkan på hälsan har växt fram över tid. Speciellt intressant kan det vara att undersöka möjligheterna med fermentering, avseende såväl struktur som näringsinnehåll hos växtbaserade ostalternativ. Fortsatta framsteg inom detta område är viktiga för att bättre förstå de möjliga hälsoeffekterna av att ersätta mejeriprodukter, som ost, med växtbaserade alternativ.