Rökgaskondensering vid förbränning av biobränslen motiveras av energivinst med kort återbetalningstid. Rökgaskondensering ger även en miljövinst, då gasformiga ämnen kan avskiljas med hög avskiljningsgrad. När föravskiljning i form av el- eller textilfilter saknas avskiljs även mycket stoft i kondensorn, varvid emissionerna till luft av stoft och stoftbundna ämnen som tungmetaller reduceras. Problem med igensättning och sänkt tillgänglighet förekommer, oavsett typen av föravskiljning. Vissa anläggningar fungerar väl, medan andra fungerar sämre. Det finns ett behov av att bättre veta hur kondensorns konstruktion samverkar med resten av systemet och med graden av föravskiljning. I detta projekt har telefonintervjuer genomförts med 27 anläggningar för fjärr- och när-värme och 2 pappersbruk, inkluderande 38 rökgaskondensorer. Bränslet var på fjärrvär-mesidan till största delen fuktigt biobränsle i form av blandningar av skogs- och såg-verksspill. Målsättningen var att samla information om samband mellan konstruktions-typ, föravskiljning och stoftproblem. Även övrig problematik noterades. Resultatet av rundringningen visade att typen av konstruktion inte var avgörande för funktionen. Däremot var en riktig dimensionering av rökgaskondensorn till pannan och pannans last avgörande för funktionen. Dimensionering av spoldysor är av stor betydel-se för att minska problem med igensättning, men även konstruktionstyp är avgörande. Problem av engångskaraktär förekom i samband med intrimning och anpassning till aktuell anläggning. Kringutrustningen var påfallande enkel, men detaljer vars funktion kan förbättras är uppfuktare och spoldysor. Cirka 80 % hade hög tillgänglighet. Stoftkrav från myndighet innehölls, med endast enstaka undantag. Ett el- eller textilfilter som föravskiljare minimerade stoftproblemen, eftersom kondensorn då endast fungerar som en värmeväxlare. I flera fall hade man löst tidigare problematik genom att installera något typ av filter. Men det fanns även ett fler-tal kondensorer med endast cyklon som föravskiljare som fungerade utmärkt med hög tillgänglighet och låga krav på skötsel, även om fler problem återfanns i denna grupp. Kondensorns förmåga att reducera stoft var sällan känd av användaren. I de fall stoft var uppmätt före och efter kondensorn, varierade avskiljningsgraden för fjärrvärmeverken från ingen alls till 10 gånger och för pappersbruken mellan 16 till 36 gånger. Detta visar att det finns potential för förbättring av stoftavskiljning hos många rökgaskondensorer. För att öka kunskapen kring hur mycket av ingående stoft som kondensorn kan avskilja och hur kondenseringen påverkar stoftets sammansättning och karaktär, föreslås mät-ningar av stoft före och efter kondensering, både på luft- och vattensidan. Mätningarna bör inkludera stoftets kemiska sammansättning och partikelstorleksfördelning. Viktiga parametrar är troligen stofthalt in till kondensorn, gashastighet, kondensorns dimensio-nering, quenchningens funktion och spraydropparnas storleksfördelning. I sin förläng-ning kan resultatet utmynna i konkreta råd till anläggningsägare om bra lösningar då kondensorn används både för energivinst och för stoftrening.