Det finns behov av att ge vägledning till aktörer som erbjuder föräldraskapsstöd kring hur en ändamålsenlig struktur för uppföljning kan se ut och vilka indikatorer och mätverktyg som en sådan struktur kan bestå av. RISE har på uppdrag av MFoF under hösten 2021 undersökt befintliga exempel på uppföljning hos ett antal kommuner och civilsamhällesaktörer samt granskat de mätverktyg som lyfts fram i olika forskningsstudier. Resultaten av granskningen presenteras i denna rapport tillsammans med förslag på hur uppföljning kan gå till i praktiken. Målsättningen för arbetet har varit att ge förslag på uppföljning som täcker in struktur-, process-, resultat- och utfallsmått, för att på så vis ge förutsättningar för en uppföljning som ger underlag för kontinuerlig utveckling och som säger något om kvaliteten i det föräldraskapsstöd som erbjuds. Två ambitionsnivåer vad gäller uppföljning presenteras med hänsyn till att det finns olika förutsättningar och kapacitet för uppföljning i olika organisationer (se sidan 18 för översikt). Som strukturmått föreslås bland annat mått kring kapacitet att erbjuda evidensbaserade insatser liksom vilka resurser som avsätts. Exempel på processmått är att följa andelen som fullföljer föräldraskapsstödsprogram, som resultatmått föreslås att följa upplevelse/nöjdhet och som huvudsakligt effektmått rekommenderas föräldraförmåga. Utifrån kvalitetsbedömningen av enkäter rekommenderas att • föräldra-barnrelationen skattas med Child-Parents Relations Scale (CPRS, 6 frågor). Dock är befintlig psykometrisk analys undermåligt rapporterad vilket gör rekommendationen svag. • barns utagerande beteende bedöms av lärare eller föräldrar med Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ, 25 frågor) som screening-verktyg, när samtliga problemskalor sammanfogas. Det rekommenderas inte att använda SDQ till utvärdering av insatser eller att använda delskalorna separat, p.g.a. bristande reliabilitet. • barns välbefinnande skattas med sju frågor (se bilaga 3) • föräldrars välbefinnande skattas med antingen Short Warwick-Edinburgh Mental Well-Being Scale (SWEMWBS, 7 frågor) eller Brunnsviken Brief Quality of Life Scale (BBQ, 6 frågor). • föräldrars stress skattas med Perceived Stress Scale (PSS, 7 frågor, anpassad version, se analyser i rapporten) Granskningen av forskningsbaserade enkäter kan tyckas nedslående då det visar sig vara få som lever upp till de psykometriska kvalitetskrav som bör gälla. Samtidigt beror slutsatserna delvis på att det saknas eller finns bristfälliga publicerade psykometriska studier, vilket innebär att det finns möjligheter att göra kompletterande analyser av insamlade data och vid behov justeringar av befintliga mätverktyg. Under arbetet med denna rapport har RISE inlett samarbete med forskare vid Karolinska Institutet för att stötta ett pågående projekt att ta fram nya, fritt tillgängliga enkäter för att mäta process- och utfallsmått som avses användas i samband med forskning och praktik kopplat till föräldraskapsstöd. Ett målmedvetet arbete med att dels testa uppföljningsstrukturen tillsammans med några organisationer dels kvalitetssäkra ett antal mätverktyg skulle innebära en stor förflyttning vad gäller förutsättningar att stödja implementeringen av föräldraskapsstöd i enlighet med den nationella strategin.