Konsumtion av bovete är liten i Sverige trots att bovete har många positiva egenskaper på människans hälsa. Hälsofördelar relaterade till bovetekonsumtion har specifikt kopplats till bovetets fenolprofil, särskilt flavonoider. Det är också så att innehållet av flavonoider i hög grad påverkar smaken. Högre halt av flavonoider leder till oönskade sensoriska egenskaper som bitterhet. Det finns skillnader i sensorisk kvalitet och konsumentacceptans av boveteprodukter. Rostning är en traditionell bearbetningsprocedur av bovetefrön i många länder, men rostat bovete säljs sällan i Sverige. Rostning minskar generellt bitterhet i bovete och ökar dess smaklighet. Processen kan därmed skapa efterfrågan på en svenskodlad produkt. Syftet var att undersöka om vi genom rostning kan skapa smakligare och mer eftertraktade boveteprodukter som då är baserade på svenskt bovete. Vi avser också att utvärdera rostningens påverkan på bl a flavonoiderna. Sensorisk utvärdering genomförs för att i viss mån bedöma ett framtida konsumentintresse. Projektet visar att svenskodlat bovete har goda förutsättningar att utvecklas till en mer attraktiv och efterfrågad livsmedelsråvara. Måttlig rostning förbättrar produktens sensoriska egenskaper samtidigt som de flesta näringsmässiga och antioxidativa kvaliteter bevaras. Konsumenternas acceptans påverkas dock av deras tidigare erfarenheter av bovete, vilket understryker vikten av produktutveckling, information och ökad exponering. På sikt kan detta bidra till ökad konsumtion av svenskodlat bovete och därmed stärka både livsmedelsberedskap, hållbar produktion och mångfalden i svensk kost. 

A diet rich in plant-based foods and lower in animal foods is associated with a lower impact on the environment and improved public health. However, not all consumers are willing to reduce meat consumption. A challenge is to understand consumer attitudes towards the reduction of meat consumption and the replacement of meat with plant-based analogues. The present study aimed to investigate the attitudes toward the consumption/production of meat analogues among consumers in Sweden, Poland, Lithuania, Ukraine and Moldova. The survey was conducted by an online questionnaire. Participants from Sweden, Lithuania and Poland were significantly (p < 0.05) more interested in eating meat analogues than participants from Ukraine and Moldova, although extreme particiants were found in all countries, from those scoring 0 to those scoring 100. Overall, the healthiness and tastiness of meat analogues were considered as important factors by the participants from all countries. The participants from all participating countries were mainly negative to the use of the word “meat” in the names of plant-based analogues, and suggestions for new names included the word “plant”. The results from the present study contribute to a better understanding of the barriers and drivers of the transition towards plant-based diets in Sweden, Lithuania, Poland, Ukraine and Moldova.

Ekologiska suggor hålls i individuella boxar inför, under och en tid efter grisningen. De flesta svenska ekogrisproducenter väljer sedan, när smågrisarna är cirka 10–14 dagar gamla, att flytta suggor och smågrisar till grupper där de hålls tillsammans antingen på djupströbädd inne, s.k. familjeboxar, med tillgång till utevistelse, eller utomhus på bete med tillgång till hyddor. Det finns en efterfrågan hos producenter med grupphållna digivande suggor att möjliggöra individuell utfodring. Detta för att minska risken för foderspill och att bättre kunna möta enskilda suggors näringsbehov och därmed undvika att suggorna är för magra eller för feta och därmed minska risken för hälsoproblem, smygbrunster och för att generera bra tillväxt hos smågrisarna.

Projektets syfte var att utveckla en mobil utfodringsanläggning för individuell utfodring av digivande suggor i grupp och utvärdera den utifrån olika produktions- och hälsoparametrar. Målet var att utfodringsanläggningen skulle kunna användas både inomhus, samt utomhus på betet d.v.s. den ska vara lätt att flytta, och ha individuell reglering av foder samt kunna installeras i befintliga grisstallar till en rimlig kostnad.

Det finns potential att utfodringsanläggning med individuella foderplatser kan underlätta och förbättra utfodringen av digivande suggor i grupphållning. Antalet foderplatser påverkade inte hur mycket suggorna vistades i foderanläggningen vilket gör att vi bedömer att två foderbås fungerar till en grupp med sex suggor. Till följd av att fodertilldelningen kunde styras var det mindre variation i vikt och hull hos suggor i som hade tillgång till individuella foderplatser jämfört med suggor som fick fri tillgång till foder. Detta bör minska risk för smygbrunster och störningar och kan spara onödiga utgifter för rekrytering av nya djur samt höga kostnader för foderspill.

Tillgången till individuella foderplatser visade sig minska förekomsten av negativa sociala interaktioner jämfört med om foder gavs i tråg eller vid en enskild automat och andelen negativa sociala interaktioner var lägre utomhus än inomhus. Denna erfarenhet gör att det finns potential för systemet att kunna användas för att möjliggöra en trygg plats för suggor att äta utan risk att bli bortjagad av individer av till exempel högre rang.

Systemet fungerar till digivande suggor för användning både utomhus på bete och inomhus i familjeboxar. I förlängningen kan detta ha en positiv inverkan på användning av åkermark som ligger längre ifrån gården och bidra till lägre parasitförekomst, högre djurvälfärd och ökad hållbarhet för svenska suggor samt minskat växtnäringsläckage, minskad punktbelastning på mark och därmed minskad övergödning.

The pseudocereal buckwheat is one of the ancient domesticated crops. The aim of the present review was to outline the potential of buckwheat as an agricultural crop and brings studies on buckwheat into a new larger perspective combining current knowledge in agricultural history and practice, nutritional and sensory properties, as well as possible benefits to human health. Historically, buckwheat was an appreciated crop because of its short growth period, moderate requirements for growth conditions, and high adaptability to adverse environments. Nowadays, interest in buckwheat-based food has increased because of its nutritional composition and many beneficial properties for human health. Buckwheat is a rich course of proteins, dietary fibers, vitamins, minerals, and bioactive compounds, including flavonoids. Moreover, it contains no gluten and can be used in the production of gluten-free foods for individuals diagnosed with celiac disease, non-celiac gluten sensitivity, or wheat protein allergies. Buckwheat is traditionally used in the production of various foods and can be successfully incorporated into various new food formulations with positive effects on their nutritional value and attractive sensory properties. Further research is needed to optimize buckwheat-based food development and understand the mechanism of the health effects of buckwheat consumption on human well-being.

Buckwheat (Fagopyrum sp.) is increasingly favoured for its nutritional composition and overall health benefits in Sweden. However, buckwheat cultivation in Sweden is low. This project evaluated the cultivation of four cultivars of common buckwheat in Scandinavian cropping conditions over two years, employing standard sowing methods and harvesting techniques. The results showed that a seeding rate of 200 seeds per m² was sufficient to achieve a yield comparable with other studies. There were no significant differences in germination rate and number of plants per m² between buckwheat cultivars, while significant differences were observed in maturation time and yield. The average yield of buckwheat (common or Tartary) varied from 724 kg ha-1 (“Darja”) to 3 276 kg ha-1 (“Panda”) in 2021, and from 2 587 kg ha-1 (“Kora”) to 3 133 kg ha-1 (“Tartary buckwheat”) in 2022. All buckwheat cultivars had a protein content in the seeds of approximately 110 g kg-1 of dry matter and were composed of a well-balanced amino acid profile. Our results indicate that the Swedish geographic latitude and meteorological conditions were suitable for achieving high buckwheat yields for some cultivars.

Efterfrågan på glutenfria produkter ökar vilket skapar en ökad efterfrågan på glutenfria råvaror. Delar av den efterfrågan kan mötas med en ökad boveteproduktion. Det svenska jordbruket är baserat på ett fåtal grödor där stråsäd dominerar. Utan avbrottsgrödor riskerar användningen av växtskyddsmedel att öka, vilket i längden kan påverka den biologiska mångfalden i åkerlandskapet negativt. Bovete är ett glutenfritt pseudospannmål som har potential att öka i svenskt jordbruk. Idag finns det ca 280 ha boveteodling i Sverige. Det är en korspollinerad ört i familjen Polygonaceae med låga krav på växtnäring. Bovete är känsligt för låga och höga temperaturer och behöver bin för lyckad pollinering. Skadegörartrycket är lågt och eventuella sjukdomar ger oftast marginella skador. Det gör att få växtskyddsmedel krävs vilket är gynnsamt för den biologiska mångfalden i åkerlandskapet. I miljökvalitetsmålet ”Ett rikt odlingslandskap” ingår mål om biologisk mångfald. En ökad boveteodling kan bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet. Blommande grödor är även positivt för bisamhällenas utveckling och bovetets utdragna blomning ger föda under en lång tid.

En näringsmässig separation av olika grad förekommer vid utfodring av kraftfoder. Dessutom är det malda eller krossad fodret mera mottagligt för mögeltillväxt då det har större angreppsyta och är mer hygroskopiskt och lättare kan ta upp fukt i en fuktig omgivning. Pelletering är ett effektivt sätt att förhindra näringsmässig separation hos en foderblandning. Pelletering ger också bättre möjligheter att hantera faror i foderkedjan med fokus på mikrobiologi och mykotoxiner, förebyggande åtgärder samt uppföljning och övervakning under lagring och hantering.

Syftet med projektet är visa på möjligheterna med att ersätta plastfilm i plansilotäckning med miljövänligt skum för att uppnå en tillfredställande ensileringsprocess för nordiska förhållanden. Målet med projektet är att se hur väl metoden fungerar samt för att belysa metodens möjligheter och svagheter. Detta innebär att förse lantbrukare med en objektiv bild av metodens potential under svenska förhållanden.

Syftet med projektet var att visa på möjligheten att ersätta syrabaserade konserveringsmedel vid vakuumlagring med mikrobiella tillsatsmedel för att uppnå en acceptabel konserveringprocess av fuktigt spannmål relevant för nordiska förhållanden. Målet med projektet var att se hur kombinationen vakuum och mikroorganism fungerar i praktiken både genom att titta på fördelar samt att identifiera möjliga nackdelar.