Delrapporten redovisar en nulägesanalys av cirkulär hantering av uttjänta vindturbinblad i Sverige inom ramen för projektet “Policylabb – Cirkulära värdekedjor av solcellspaneler och vindturbinblad”. Analysen bygger på intervjuer med aktörer i värdekedjan (jan–feb 2025), en branschgemensam workshop (10 april 2025) samt kompletterande skrivbordsstudier och internationell omvärldsbevakning. Syftet är att uppdatera kunskapsläget, beskriva nuläget i praktiken och identifiera hinder och mönster som påverkar värdebevarande hantering, som underlag för fortsatt arbete med policy och styrmedel.

Resultaten visar att tekniska lösningar och initiativ för återbruk och materialåtervinning utvecklas, men att uppskalning begränsas av strukturella hinder i värdekedjan. Främsta hinder är att dagens blad i huvudsak är designade för optimerad elproduktion och kostnadseffektivitet snarare än för cirkulär hantering i slutskedet, samt att bladens multimaterial/komposituppbyggnad är svår att separera på ett sätt som bevarar materialvärde. Därtill saknas i dag en tydligt etablerad värdekedja, metod eller branschpraxis som skapar förutsägbarhet och standardiserade arbetssätt för hantering i större skala.

Rapporten pekar vidare på ett informations- och spårbarhetsglapp: begränsad delning av uppgifter om materialinnehåll, kvalitet och status försvårar sortering, planering och matchning mot avnämare. De långa tidscyklerna i värdekedjan (decennier mellan designbeslut och avveckling) bidrar till att ansvar, data och lärande inte följer med över tid. Affärsförutsättningarna påverkas samtidigt av prisosäkerhet för fraktioner efter separation och av att etablerade alternativ upplevs som kostnadsmässigt förutsägbara; i nuläget framstår förbränning/energiåtervinning eller samförbränning i cementugn ofta som konkurrenskraftiga, vilket minskar incitamenten för mer värdebevarande rutter.

Logistik och geografi utgör ytterligare begränsningar. Nedmontering är kran- och väderberoende, specialtransporter är ofta nödvändiga och vägstandarder/fordonsbegränsningar påverkar transportupplägg. Intervjuer lyfter behov av hubbar, mellanlagring och/eller mobil förbehandling för att hantera ojämna flöden och skapa skalfördelar. Prognoser indikerar ökande volymer bladavfall över tid, samtidigt som osäkerhet kring när, var och i vilket skick bladen tas ned försvårar investeringar i kapacitet.

Diskussionen sammanfattar tre återkommande systemglapp (ansvar, information, affär) och lyfter fyra prioriterade områden för att möjliggöra mer värdebevarande rutter: förbättrade dataflöden och spårbarhet, större förutsägbarhet i volymer, logistiklösningar som möjliggör konsolidering samt minskad affärsrisk genom tydligare roller och mer stabila avsättningsförutsättningar. Delrapporten utgör därmed en analytisk grund för projektets fortsatta arbete med att utforma policyförslag och styrmedel som adresserar identifierade flaskhalsar och stärker förutsättningarna för cirkulär hantering av uttjänta vindturbinblad.

Sveriges energiomställning accelererar i snabb takt. I takt med att samhället elektrifieras och behovet av förnybar energi ökar, spelar solcellsanläggningar och vindkraftsparker - och inte minst deras centrala komponenter, såsom solcellspaneler och vindturbinblad - en avgörande roll i omställningen mot ett fossilfritt energisystem. Dessa tekniker är inte bara symboler för den gröna omställningen, utan grundläggande infrastrukturer som spelar en viktig roll i framtidens elförsörjning.

Men i samma ögonblick som installationstakten ökar, växer också de framtida materialflöden som uppstår när utrustningen når slutet av sin livslängd, eller när den byts ut i förtid genom repowering. Det innebär att cirkulära värdekedjor – där material kan återanvändas, återbrukas eller återvinnas på ett resurseffektivt sätt – blir en allt viktigare del av energiomställningen. Utan fungerande cirkularitet riskerar de lösningar som bidrar till klimatnyttan idag att bli betydande avfallsströmmar i morgon.

För att kunna möta denna systemutmaning krävs inte enskilda åtgärder utan samordnad policy- och regelverksutveckling, där offentliga aktörer, näringsliv och forskning driver arbetet tillsammans. Inom ramen för detta policylabb – ett samarbete mellan RISE och Chalmers Industriteknik, finansierat av Energimyndigheten – har branschaktörer samlats för att utforska hur styrmedel, regelverk och ansvarsfördelning kan utvecklas för att skapa långsiktigt hållbara och cirkulära flöden av solcellspaneler och vindturbinblad. Genom intervjuer, analyser, workshops och gemensamt utforskande har projektet byggt en fördjupad förståelse för hinder, möjligheter och möjliga vägar framåt.

Denna delrapport ger en översiktlig ingång till denna helhet. Här sammanfattas de viktigaste gemensamma lärdomarna från arbetet, och vi pekar på både likheter och skillnader mellan sol- och vindteknikernas cirkulära förutsättningar. Delrapporten fungerar dessutom som en vägledning in i de övriga tre delrapporterna som täcker områdena: Sol, Vind och Policy, och förklarar hur dessa delar kompletterar varandra för att ge en samlad bild av vad som krävs för att cirkulära värdekedjor ska kunna realiseras i praktiken.

Delrapporterna:

1. Projektrapport: SVPI Lab (Sol och Vind Policy Innovation) - Cirkulära värdekedjor för solcellspaneler och vindturbinblad (det här dokumentet)
2. Nulägesanalys för cirkulär hantering av uttjänta vindturbinblad (SVPI Lab Vind)
3. Cirkulär hantering av solcellspaneler i Sverige i ett systemperspektiv (SVPI Lab Sol)
4. Policy och cirkularitet – Policy för solcellspanelers och vindturbinblads cirkulära värdekedjor (SVPI Lab Policy)

This paper aims to define the challenges and requirements necessary for the holistic management of wind turbine blades at the end of their service (EoS). Conducted within the Swedish research project Circublade, this study focuses on Sweden, although many challenges and findings are applicable to other countries. Various alternatives for managing EoS wind turbine blades exist at different levels of market maturity, but this paper specifically focuses on repurposing the blades into new products. The development of three concept designs—short-span pedestrian bridges, façade elements for building applications, and noise barriers for roads and railways—has been explored, along with aspects related to material sourcing, logistics, and implementation. For material sourcing, a digital platform containing blade data and tools to facilitate repurposing has been developed. An environmental evaluation of the different concepts highlights the significant impact of transportation on the overall environmental footprint, underscoring the necessity of a holistic approach to managing EoS blades.

I regleringsbrevet för 2023 fick Energimyndigheten i uppdrag av regeringen att utreda hur solcellspaneler och vindturbinblad till vindkraftverk i högre utsträckning ska kunna tas om hand på ett giftfritt och cirkulärt sätt i enlighet med avfallshierarkin. Redovisningen av detta regeringsuppdrag, rapporten Från avfall till resurs – Förslag för en mer cirkulär hantering av solcellspaneler och vindturbinblad, ER 2024:11, baseras på denna underlagsrapport som har tagits fram av forskningsinstitutet RISE på uppdrag av Energimyndigheten. Analyser, slutsatser och förslag/rekommendationer som framförs i rapporten är författarnas egna.En fortsatt utbyggnad av fossilfri elproduktion är av stor vikt för att vi ska kunna nå Sveriges energi- och klimatmål. För att utbyggnaden i sig ska vara hållbar är det viktigt att vi redan nu planerar för hur avfallet från dessa elproduktionsanläggningar ska förebyggas, minimeras och sedan hanteras.Det finns redan i dagsläget aktörer som har utvecklat och håller på att utveckla ett flertal olika lösningar för ökad cirkularitet. Dessa möjligheter kan tas tillvara och främjas genom regelbunden kartläggning och genom att arbeta gemensamt inom EU. Genom ett sådant arbete finns det också större möjligheter att etablera industriella värdekedjor i Sverige för hanteringen av avfallet från solcellspaneler och vindturbinblad.En cirkulär hantering av avfall ger ett betydligt mindre avtryck på miljön än det som en linjär hantering ger upphov till. Det är viktigt att de aktörer som tillhandahåller fossilfri elproduktion tar ansvar under hela livscykeln och att det finns goda förutsättningar för aktörerna att göra det.

In response to global challenges in resource supply, many industries are adopting the principles of the Circular Economy (CE) to improve their resource acquisition strategies. This paper introduces an innovative approach to address the environmental impact of waste Glass Fiber Reinforced-Polymer (GFRP) pipes and panels by repurposing them to manufacture structural components for new bicycle and pedestrian bridges. The study covers the entire process, including conceptualization, analysis, design, and testing of a deck system, with a focus on the manufacturing process for a 7-m-long prototype bridge. The study shows promising results in the concept of a sandwich structure utilizing discarded GFRP pipes and panels, which has the flexibility to account for variabilities in dimensions of incoming products while still meeting mechanical requirements. The LCA analysis shows that the transportation of materials is the governing contributing factor. It was concluded that further development of this concept should be accompanied by a business model that considers the importance of the contributions from the whole value chain. 

The Rekovind2 project, financed by the Swedish Energy Agency, focuses on digitizing wind turbine blade streams for reuse and recycling. This is of the utmost importance to enable new, more circular technical solutions that can replace today’s non-sustainable recycling, i.e. landfill and incineration of wind turbine blades. In this report, the work carried out to map the wind turbine blades in service in Sweden is presented. The digital platform intended to make possible the re-use of blades reaching end-of-life is build around key features that will be required for re-use: blade database with all needed informations on the blade (age, damages, material, model, ...), map with blades geolocation, digital tool to help blade processing such as cutting, and information on what can be done with EoL blades.

In order to achieve a more resource-efficient society and a future with reduced carbon dioxide emissions, new technological challenges must be dealt. One way to reach a more sustainable world is to start re-using end-of-life structures and waste and give them a “Second Life” with new functions in the society. As fiber reinforced polymer (FRP) composites are lightweight, strong, stiff and durable materials, there is great potential to re-use decommissioned FRP structures for new resource-efficient solutions in the building and infrastructure sectors. The present paper investigates innovative solutions in re-using wind turbine blades and glass fibre reinforced polymer (GFRP) pipes as structural elements in new bicycle and pedestrian bridges. Specifically, a concept design for decking system made of GFRP pipes is developed and discussed. The main design requirements for pedestrian bridges are considered and assumptions regarding end-of-life GFRP quality and their mechanical properties have been addressed. The aim of this paper is to contribute to a sustainable use of GFRP waste and at the same time provide a more cost-effective solution for short span pedestrian bridges. In a larger perspective, the authors would like to highlight the economically profitable potential of recovering and reusing/re-manufacturing end-of-life GFRP composites. © 2022, The Author(s)

Simulation of damage in composite laminates using currently available three-dimensional finite element tools is computationally demanding often to the point that analysis is not practical. This paper presents an enriched shell element that can provide a computationally efficient means to simulate low-velocity impact damage in a composite. The enriched element uses the Floating Node Method and a damage algorithm based on the Virtual Crack Closure Technique that is capable of simulating progressive damage growth consisting of delamination and delamination-migrations from ply to ply during a dynamic impact load. This paper presents results from the shell model in a test-analysis correlation for impact testing of 7-ply and 56-ply laminates. Analysis results from a separate high-fidelity three-dimensional finite element analysis are included also for comparison in the case of the 7-ply laminate, but not in the case the 56-ply laminate due to excessive computational demand. This paper serves as the first application of both models in low-velocity impact simulation. The shell model is considerably more computationally efficient than the high-fidelity model by at least an order of magnitude and is shown to produce results, while not as accurate as the high-fidelity model, potentially sufficiently accurate for a wide range of engineering applications including structural design and rapid prototype assessments.

The focus of this contribution is to highlight the challenges of chemical recycling of End-of-Life glass fiber composite (GFRP) waste from wind turbine blades utilizing solvolysis/HTL (hydrothermal liquefaction) methods based on subcritical water as solvent. A multitude of investigations have been published during the years regarding solvolysis of newly produced composite laminates and known thermoset composition (epoxy, polyester, and vinyl ester). However, a real wind turbine blade is more complex and constitutes of thermosets, thermoplastics, and other materials such as balsa wood. It is a very challenging task to separate these materials from each other within the wind turbine blade structure, so the premise for recycling is a mixed waste stream where little is known about the chemical composition. In the present study, the solvolysis process for GFRPs based on sub/supercritical water at 250-370 C and 100-170 bar process conditions with catalyst (acid and base) and additives (alcohols and glycols) was studied and optimized. The samples used are representative for End-of-Life wind turbine blades. The aim is therefore to investigate if it is possible to develop a general process that can accept all material constituents in a real wind turbine blade, resulting in recycled glass fibers and a hydrocarbon fraction that can be used as a refinery feedstock.

To achieve a more resource-efficient society with a future with reduced carbon dioxide emissions, new technological challenges must be dealt. One way to reach a more sustainable world is to start re-using end-of-life structures and waste and give them a Second Life"with a new function in the society. As composite structures are lightweight, strong, stiff and durable materials, there is great potential to re-use decommissioned composite for new resource-efficient solutions in the building and infrastructure sector. The present paper investigates innovative solutions in re-using wind turbine blades as elements in new bicycle and pedestrian bridge designs. Several conceptual bridge designs where wind blades utilized as load bearing elements were developed and studied. The main design requirements for pedestrian bridges were considered and assumptions regarding wind blades quality and their mechanical properties addressed based on interviews with industries working with wind turbine blades repair and recycling. The aim of this paper is to contribute to a sustainable use of fibre reinforced polymer (FRP) waste and at the same time provide a more cost-effective FRP bridges. In a larger perspective, the authors would like to highlight the economically profitable potential of recovering and reusing / re-manufacturing end-of-life glass FRP composites.