Projektet SågFlex har studerat hur sågverk kan öka intäkter och minska kostnader genom att stötta elnätet. I projektet har (1) flexibel drift av produktion, (2) batterilagringssystem (BESS) och (3) flexibel laddning av elfordon modellerats som flexibla resurser.

Resultat från projektets fallstudier visar relativt kort återbetalningstid för torkfläktar som flexibel resurs mot stödtjänsten FCR-D. Ersättningen på stödtjänstmarknaden för FCR-D har dock varierat kraftigt, vilket gör attåterbetalningstiden i en förenklad kalkyl har gått från mindre än en månad till 7–10 månader under projektets gång. Det återstår dock tekniska hinder som behöver överkommas för att möjliggöra denna flexibla resurs på det studerade sågverket. Resultaten visar också att det i nuläget finns en större lönsamhet i att använda BESS för stödtjänster mot elnätet (FCR-D) än för att kapa effekttoppar och minska effektabonnemang. Framtida förändringar i ersättning och elkostnader kan potentiellt ändra detta, och andra stödtjänster och flexmarknader kan vara aktuella.

I projektet har även ett modelleringsverktyg tagits fram för att utforska hur laddningsmönster för elfordon kan utformas och anpassas till driften på sågverket. Resultat från verktyget visar att nuvarande effektabonnemang kan vara otillräckligt i perioder med mycket snabbladdning när eldrivna fordon ersätter konventionella fordon med förbränningsmotorer. Lösningen kan vara att använda ett BESS för att reducera effekttopparna och jämna ut effektuttaget från elnätet. Ett BESS ökar flexibiliteten i elfordonsladdning samtidigt som det kan ge ökade intäktsmöjligheter via stödtjänster eller andra flexmarknader.

Energidata och teknikinformation har sammanställts med hjälp av Södraoch de andra projektdeltagarna, där ett av sågverken har fungerat som basför metod- och modellutveckling. Fem olika fall av flexibilitets- och stödtjänster mot elnätet har modellerats och analyserats. Dessutom har vibeskrivit affärsmodeller samt vilka tekniska och organisatoriska utmaningar som finns med utgångspunkt i sågverkens förutsättningar.

Framtida forskning bör utreda hur hinder mot deltagande i stödtjänster bäst kan överkommas. Det bör också utredas vilka möjligheter industrin har att delta i fler typer av stödtjänster och flexmarknader.

Den här förstudien har undersökt hur lönsamhet mellan affärsmodeller baserade på produkt-som-tjänst (PaaS) och motsvarande linjära affärsmodeller skiljer sig, genom att genomföra en strukturerad litteraturstudie, intervjustudie med PaaS-bolag, samt en workshop tillsammans med Länsförsäkringar.

Ett konstaterande är att det finns ett begränsat antal artiklar som studerar lönsamhetsskillnader mellan PaaS och LBM.

Den befintliga forskningen föreslår att i) produkttyp och design, ii) kundtyp, iii) konsumentbeteende, iv) marknadsmiljö och v) operationell förmåga kan påverka lönsamhetspotentialen av en cirkulär affärsmodell (pay-per-use eller leasing), jämfört med motsvarande LBM.

Endast en av de fem faktorerna, lång livslängd, är tydligt bekräftad som viktig i både litteraturstudien, intervjustudien och workshopen. Intervjustudien lyfter också följande aspekter som potentiellt viktiga för lönsamhet: Uptime, alltså tjänster och avtalsvillkor som är kopplade till “problemfri användning”, tydlig funktionsförsäljning med lång kontraktstid och att det finns starka partners i värdekedjan som kan ta balansräkningen. Generellt visar intervjustudien att B2B ger större lönsamhetspotential än B2C.

Länsförsäkringar har ett pågående arbete kring cirkulära affärsmodeller och resultaten från litteratur- och intervjustudien om vad som kan vara viktigt att titta på bekräftas av den gruppen. Några punkter som har bedömts som intressanta för fortsatt diskussion är:

• Hur mäter Länsförsäkringar cirkulärt?

• Eventuell riskförflyttning från kund till leasingpartner.

• Hur kan Länsförsäkringar realisera avtalsfinansiering om partnern skulle ha svårigheter med återbetalningsförmågan?

• Hur kan Länsförsäkringar bedöma potentialen i tjänsteerbjudanden utöver själva objektsfinansieringen? Ex. garanterad uptime.

Det finns stort behov att utöka forskningen om lönsamhetsskillnader mellan PaaS och LBM, på fler områden. Dels behövs kvantitativa studier som undersöker skillnader på mer aggregerad nivå, dels fler verklighetsbaserade fallstudier, och dels studier om hur förklarande faktorer påverkar varandra.

Interiörer står för en betydande del av en byggnads totala miljöpåverkan under dess livscykel. Det har uppskattats att tusentals ton interiörer kan återbrukas och att dessa representerar tusentals ton koldioxidekvivalenter i klimatbesparingspotential. Kravkriterierna för Hållbar Interiör har utvecklats i syfte att komma åt just den potentialen och till rekommendationer på praxis som kan öka återbruk (IVL NrB 2351). Kriterierna fokuserar på att förebygga vanligt förekommande fenomen inom interiör- och inredningsområdet. Till exempel är det vanligt att objekt i interiören rivs eller monteras ner under inredningsprojekt oavsett skick och behov, vilket innebär att befintlig interiör ersätts med nyproducerad interiör. Det sker ofta utan analys av möjligheter att tillvarata befintlig interiör. Kriterierna tar också hänsyn till utmaningar avseende hållbara val vid planering och drift av lokaler och hållbara val av interiörer. Kravkriterierna i Hållbar Interiör bygger på en logik som följer prioritetsordningen: 1. Tillräcklighetsprincipen: Utvärdera om objektet behövs, identifiera alternativa lösningar som uppfyller behoven av interiör. 2. Använd länge: Behåll inredning, laga eller renovera vid behov. 3. Återbruka inredning från extern part 4. Inköp av ny inredning med hög miljöprestanda Kravkriterierna omfattar tre delar som viktas samman under en slutlig bedömning av uppfyllelse av kraven i detta dokument.

Product-as-a-service (PaaS) circular business models are at a disadvantage in terms of bank financing compared to many linear business models. Such business models generally face significant challenges both in the case of collateral-based and business case-based credit security assessments. The challenges are due to both difficulties in assessing and realising the residual value of the collateral and due to the timeframe of the risk assessment of the business case. Furthermore, the complex services that are the source of competitive advantage for PaaS firms often disqualify customer contracts as collateral. Two of the challenges (low inventory valuation and forced depreciation losses) are traced to accounting and credit regulations. Another five challenges are traced to long-term industry practice. The empirical evidence consists of quotes and summarised data from 38 interviews and 24 survey responses with banks and product firms exploring circular economy financing.

The circular economy promotes a transition away from linear modes of production and consumption to systems with circular material flows that can significantly improve resource productivity. However, transforming linear business models to circular business models posits a number of financial consequences for product companies as they need to secure more capital in a stock of products that will be rented out over time and therefore will encounter a slower, more volatile cash flow in the short term compared to linear direct sales of products. This paper discusses the role of financial actors in circular business ecosystems and alternative financing solutions when moving from product-dominant business models to Product-as-a-Service (PaaS) or function-based business models. Furthermore, the paper demonstrates a solution where state-of-the-art artificial intelligence (AI) modeling can be incorporated for financial risk assessment. We provide an open implementation and a thorough empirical evaluation of an AI-model, which learns to predict residual value of stocks of used items. Furthermore, the paper highlights solutions, managerial implications, and potentials for financing circular business models, argues the importance of different forms of data in future business ecosystems, and offers recommendations for how AI can help mitigate some of the challenges businesses face as they transition to circular business models. © 2022 The Authors. 

Denna förstudie har syftat till att undersöka potentialen med fysisk resurskartläggning (RKL) inom företag. RKL kan dels höja den interna kunskapen om företagets resursanvändning, dels stödja extern kommunikation av företagets materialeffektivitet, samt fungera som ett underlag för policymakers som vill utreda styrmedel kopplade till resursanvändning.

Initiativet till förstudien är delvis sprungen ur tanken att delar av det som idag görs inom energikartläggning (EKL) också skulle kunna appliceras på kartläggning av fysiska resursströmmar. I förstudien har därför EKL summerats översiktligt tillsammans med tidigare utvärderingar av EKL. Rapporten lyfter även fram viktiga lärdomar från EKL som kan användas i resurskartläggningssammahang.

En viktig del av förstudien har bestått i att utforska vad ett koncept som RKL kan inkludera för att uppnå ökad resurseffektivitet. Begreppet RKL kan delas in i två huvudsakliga delar: Förstå och Förändra. Generellt handlar det om att först kartlägga fysiska resursflöden, och därefter agera på resultaten för att nå konkret handling och förändring. Förstudien ger förslag på ett antal befintliga metoder som kan användas för inledande kartläggning, exempelvis materialflödesanalys (MFA) och livscykelanalys (LCA). Kopplat till detta har förstudien undersökt verktyg och indikatorer för att mäta cirkularitet som företag kan använda för att skapa sig en bild av hur cirkulär företagets verksamhet, produkter och tjänster är.

För att få en bättre förståelse för hur företag och aktörer i Sverige ser på en mer detaljerad kartläggning av fysiska resursflöden i sina verksamheter, genomfördes femton intervjuer och en enkätstudie. Den enskilt största nyttan som de intervjuade personerna uttryckte med RKL var att kunna visualisera och synliggöra fysiska resurser och hur de flödar genom verksamheten. Via kommande lagkrav inom EU i form av CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och ESRS (European Sustainability Reporting Standards) skruvas kraven på företags hållbarhetsredovisning upp. Detta nya regelverk kräver bland annat redovisning av in- och utflöden av fysiska resurser, samt att företagen ska kunna visa på mål, strategier och planer för hur resursflödena kan effektiviseras.

De nya EU-kraven kommer troligen vara en av de starkaste drivkrafterna för företag att utföra RKL, i tillägg till externa krav från kunder och samarbetsparter. I rapporten har översiktliga processer skisserats som stöd för genomförande av RKL med hjälp av befintliga metoder och verktyg. RKL i företag är ett brett begrepp och därför kan RKL utföras på olika sätt beroende på syftet med kartläggningen och typ av företag.

En slutsats från projektet är att det inte är nödvändigt eller lämpligt med en RKL-lagstiftning på samma sätt som dagens lagstiftning för EKL. Detta beror på att RKL innebär en större komplexitet än EKL och är svår att generalisera för alla företag. Den generella metodiken kan dock utformas på liknande sätt för RKL som för EKL, och stöden gällande nätverkande och lathundar skulle kunna erbjudas på liknande sätt för RKL som för EKL för att stötta företag i att uppfylla kommande krav.

I det fortsatta arbetet med resurskartläggningar i företag är det viktigt att beakta: (1) Fokusera på att använda redan existerande metoder, verktyg och indikatorer för att mäta resurser och cirkularitet; (2) Samarbeta med organisationer som tillhandahåller och utvecklar metoder, verktyg och indikatorer för en ökad cirkularitet för att tillsammans med dem öka kunskapen och förståelsen hos företag; (3) Utveckla den skisserade RKLprocessen, så att den bättre kan visa vilka typer av metoder och indikatorer som passar särskilt bra för olika syften; (4) Testa och utveckla processerna och guiderna tillsammans med ett antal pilotföretag; (5) Integrera RKL-processen och guiden med pågående utveckling av standarder för rapportering inom EU och ISO-samarbetet.

Purpose: Circular procurement is assumed to foster innovation and influence demand for and supply of goods through criteria setting and dialogue with suppliers. However, even in countries placed at the forefront of sustainability practices such as Sweden, examples of procurement that can truly be considered to be circular are rare. This paper aims to examine circular public procurement practices in a selection of Swedish municipalities and regions through the lens of the Advocacy Coalition Framework. The authors propose a categorisation of municipalities by circular procurement uptake and identify factors that support the acceleration of the circular transition in Sweden. Design/methodology/approach: Using the key informant approach, the authors conducted semi-structured interviews with employees of seven municipalities, one region and one external procurement agency, as well as seven suppliers of various sizes. The authors also analysed procurement documents received from municipalities. Participating organisations represented a variety of Swedish local government structures and local conditions. Findings: The authors proposed a categorisation of circular procurement uptake. Notably, beginners differ from leaders in circular procurement, most importantly by the level of flexibility policy brokers have within their organisations and by policy brokers’ ability to accommodate changes that materialise between existing organisational structures and set routines. Social implications: The fragmented uptake of circular procurement poses a challenge for local businesses interested in implementing circular business models. It also both highlights and exacerbates inequalities in access to resources between sparsely populated, rural municipalities and more urbanised areas. Originality/value: Despite existing national government guidelines for the circular economy transition in Sweden, circular procurement is not fully realised at the local level. In this paper, the authors examine the Swedish experience with circular procurement and propose several steps to improve the uptake of circular procurement by the public authorities. The authors' findings concerning the role of policy brokers may well be generalised to similar socio-cultural contexts.

Elanders AB har en verksamhet som hanterar logistik och renovering av begagnade datorer och andra IT-produkter. Företaget ville ha hjälp att utforska eventuella fördelarna klimatmässigt för kunder som köper renoverade produkter. Först och främst vill företaget veta hur mycket växthusgasutsläpp (i CO2-ekvivalenter) som kan undvikas med hjälp av renovering och återbruk av ett antal standardprodukter i IT-sortimentet.

Elanders AB has a business that handles logistics and refurbishment of used computers. The company wanted help exploring the possible climate benefits for customers who buy refurbished computers. First of all, the company wanted to know how much greenhouse gas emissions (in CO2 equivalents) can be avoided by refurbishing and reusing a number of standard IT products.