Denna handbok är ett resultat av projektet Nog?! - en designutforskning av tillräcklig och rättvis energianvändning. Projektet har genomförts av forskare och designers från RISE, Chalmers och designbyrån Boid, och finansierats av Energimyndigheten genom programmet Design för en energieffektiv vardag som koordineras av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign. Vårt syfte har varit att utforska vad tillräcklig och rättvis energianvändning kan vara; både i relation till personliga behov och som en tolkning av klimatmål eller planetära gränser. Vi har velat bidra till att tillräcklighet blir lättare att prata om eftersom det ibland anses vara ett kontroversiellt och svårt ämne, samtidigt som det är ett viktigt ämne. Fler och fler ser det som en av de nödvändiga strategier vi behöver använda oss av för att nå ett hållbart samhälle, energisystem och vardagsliv. Mer specifikt har vårt mål varit att ta fram ett stöd för yrkesverksamma som energi-och klimatrådgivare och energipedagoger att diskutera ämnet med hushåll – det är detta som blivit handboken du just nu läser. Handbokens innehåll är resultatet av ett antal studier under flera år. Vi började med att undersöka vad tidigare forskning har att säga om tillräcklighet, energi och vardagsliv för att få ett hum om begreppet. Vi följde upp detta med en intervjustudie med energi- och klimatrådgivare (EKR) över hela landet för att få en inblick i dels hur rådgivningen går till, men också för att fånga upp energi- och klimatrådgivarnas expertis och erfarenheter kring tillräcklighet och närliggande ämnen samt hur de uppfattar hushållens tankar och förutsättningar kring tillräcklighet. Från insikterna identifierade vi den stora energislukaren uppvärmd boyta och orosmolnet rekyleffekter (dvs. vad man gör med de insparade pengarna när man energieffektiviserar) som viktiga områden att utforska vidare tillsammans med hushåll. För att komma hushållen nära och utmana deras förutfattade meningar designade vi två provotyper – produkter tänkta att väcka reflektioner – Kvadratutmaningen och Nog-resan. Hushållen hade en av provotyperna hemma hos sig i två veckor, och intervjuades både före och efter. Från hushållens reflektioner har vi plockat fram vad de såg som både fördelarna och svårigheterna med ett tillräckligt vardagsliv, och använt detta som inspiration till de berättelser, samtalsexempel, tips och tricks som är med i handboken. Att vi kokade ner resultatet till just en handbok är ett resultat av samtal och två samskapande workshoppar vi höll med energi- och klimatrådgivare. Reaktionerna på de olika förslag på stöd som vi hade med till workshopparna visade att det inte finns ett format som passar alla, utan rådgivarna sökte inspiration och berättelser som de själva utifrån sin kompetens och situation kunde anpassa och omtolka för sina behov. I utvecklingen av handboken har vi försökt väga in olika önskemål och rådgivningsstilar så att alla förhoppningsvis kan hitta sin egen väg in i fler samtal om tillräcklighet.

Open innovation, especially through processes that support remote collaboration such as gamification, has the potential to support multi-stakeholder collaboration for circular innovation. This study explores how companies want to collaborate for circular innovation, specifically with end-users. We identify how gamification can support companies and end-users in open circular innovation processes. We use a research-through-design approach and offer a game concept for remote digital co-design in the context of circular innovation to elicit company responses to such a game. We collect data from interviews with 15 company representatives. The results reveal a tension: Although previous research stresses the importance of involving end-users in circular innovation, some companies are skeptical. Companies prefer to extract insights from end-users and collect feedback on ideas generated by the companies themselves. However, the companies appear eager to engage with other companies in open circular innovation. The study contributes to circular economy literature by mapping co-design and circular co-design processes to theoretically ground the latter within co-design literature. It also identifies challenges related to open circular innovation, especially in the integration of end-users. From a practical standpoint, we offer insights on how to approach and structure collaborative efforts for designers and innovation managers aiming to transition toward circular business models in their organizations

Adopting a sufficiency approach to energy use seems necessary to justly distribute resources within planetary boundaries. However, sufficiency can be seen as adversarial and a transition to sufficiency is not clearly staked out. Designers and designerly thinking are uniquely posed to address the dialectical space between the world that is and the world that could be (Margolin, 2007), and to make visions of the future more tangible, supporting discussions on preferable futures. Thus, this paper aims to explore how designers can contribute to establishing the required shift towards energy sufficiency. Based on a narrative literature and design exploration, we outline and illustrate possibilities for designers to contribute. The question of basic human needs is central to Darby & Fawcett’s (2018) definition of energy sufficiency. Design, in particular user-centred design, has long worked with needs, uncovering latent needs and tacit knowledge. This design competence can open new avenues, for example by untangling needs from the material and energy-consuming ways we currently satisfy them with, through innovation of new “need satisfiers”, or through critical design that prompts reflection and debate. Critical design and similar approaches are further useful to address a key shift in societal and personal narratives surrounding energy sufficiency (cf. Tröger & Reese, 2021), e.g. progress vs. contentment, ideas of success, and how fast needs should be satisfied. Designerly competences can also be used to show existing diversity of practices and encourage exploration of them. Finally, design can address systemic aspects by creating innovative wellbeing-enhancing solutions. Such solutions could potentially shift the framing of sufficiency away from voluntary actions that lead to reductions of utility and moral licence for rebound effects (cf. Sorell et al, 2020). In conclusion, we argue that design competences should play important roles in a transition to energy sufficiency

Previous research emphasises the importance of actor engagement in circular business model innovation processes. Both co-design and serious games have been advocated as approaches to engage with end-users. However, there is limited research focused on applying these approaches to circular business model innovation. This paper therefore explores the role users can play in co-design of circular business models and how games could be used to support such co-design. First, roles users can play in co-design of circular business models are identified through company interviews. Several characteristics for games that can support co-design of circular business models are then offered. Finally, four game concepts are presented to illustrate how games could facilitate co-design of circular business models.

The results suggest that by engaging with users in co-design, companies could gain insights which could serve as inputs to circular business model development. This includes learning about users' needs, preferences, and product use patterns. Users can also be invited to take part in ideating, testing, and validating existing and new products and services so that companies can identify opportunities for desirable and attractive offers. Furthermore, the differing directions of the presented game concepts show there are several ways to engage with users through game approaches. As the paper presents possible roles for users in codesign of circular economy and illustrates various ways this could be approached using games, the findings are expected to be relevant to researchers and practitioners who are interested to engage users in circular business model innovation.

It is no longer enough for businesses to strive to reduce their environmental impact. Recent literature argues that business models, and the product and service offerings that are part of them, must aim to improve planetary and societal wellbeing through regeneration. However, how to approach business model experimentation, and in particular the creation of product and service offerings, with a regenerative mindset is still underexplored. This paper therefore explores how designers can move towards creating regenerative products and services. It is based on an analysis of available scientific literature, but also grey literature, product and service examples and other initiatives. The analysis resulted in an initial framework for designers of regenerative products and services. First, seven foundations for regenerative products and services are presented. For each foundation, key shifts for designers are discussed to highlight what it takes to move from a degenerative mindset to a regenerative mindset. In addition, three opportunities for product and service designers are outlined; designing products, services and product-based systems that restore nature, harmonise with nature, and enable humans to co-evolve with nature. Design strategies are devised for each opportunity, drawing inspiration from existing examples. The initial framework presented in this paper can be a starting point for exploring regenerative product and service design as part of regenerative business model experimentation

Circular value propositions enable companies to build business models based on value preservation and circular resource flows. Circular value propositions also allow people to live more sustainably by facilitating increased utilization and resource efficiency. However, despite potential, transitions to circular business models remain low. One reason may be that circular value propositions are less attractive because they are often not developed with a user-centered approach and thus fail to meet people’s everyday needs. Through interviews with 13 companies and a literature study, this paper explores how companies consider user needs and involve users during development of circular value propositions. It also identifies conditions and actions that aid development of attractive circular offers. The findings are synthesized in a framework describing six enabling conditions and a definition of user-centered circular value propositions useful for circular economy practice and research. 

Syftet med förstudien Den cirkulära bilen var att börja bygga konkreta visioner som möjliggör att Sverige har en cirkulärt anpassad bilflotta med fossilfria och klimatneutrala transporter år 2045 och att bygga en solid bas för ett steg 2-projekt, som i sin tur kommer att ge stöd och kapacitet för aktörer att accelerera den cirkulära bilvärdekedjan. Projektet har samlat 13 parter från hela värdekedjan och gemensamt lagt grunden till vidare arbete i ett fortsättningsprojekt – en ansökan som genererat intresse från ett stort antal parter både befintliga och nytillkommande. Inom studien har startmöten och workshops genomförts där parter samlats digitalt och frågeställningar sonderats. Intervjuer har genomförts med parter där möjligheter och utmaningar med omställningen diskuterats. Studiebesök har genomförts där kunskapsdelning skett och samverkan möjliggjorts. Fysisk workshop har genomförts med samtliga parter. Här tittade man gemensamt på trender och möjliga framtidsscenarios genom hela systemet. Detta gav en bra grund för det vidare arbetet med steg 2. Förstudien har genererat stort intresse från aktörer i hela värdekedjan, skapat nya kontakter och möjligheter till samverkan och blivit uppstarten på en gemensam kunskapsresa för verklig förändring. Studien har initierat arbete brett i värdekedjan kopplat till gemensamma frågeställningar samt framtidsspaningar, vilket möjliggör gemensamt arbete för bred omställning och tydliggjort behovet av åtgärder som förflyttar hela systemet. Detta ses som en god grund för ett steg 2 projekt med förutsättningar för att förverkliga den cirkulära bilvärdekedjan.