Projektet Nationell samverkan mellan innovationsplattformar för hållbara attraktiva städer har sedan november 2016 arbetat med kunskapsutbyte och lärande mellan de sex städerna Borås, Göteborg, Kiruna, Lund, Malmö och Stockholm som ingår i Vinnovasatsningen “Utveckling av innovationsplattformar för hållbara attraktiva städer”. Alla städer har, på lite olika sätt, tagit sig an utmaningen att bygga innovationskapacitet och hitta vägar runt hinder för innovation för hållbar stadsutveckling.Tillsammans har städerna utvecklat unik kunskap om lokala samhällsutmaningars komplexitet och på vilket sätt innovationsarbete kan främja en hållbar utveckling. Fokus för arbetet har varit gränsöverskridande samarbete och på vilket sätt gränsgångare, ledarskap, organisationskultur och stödjande strukturer kan bygga kapacitet och mobilisera en omställning för hållbar utveckling. Med andra ord hur man kan utveckla innovationskapacitet och innovationsledning för hållbar samhällsutveckling i städer.Redan i halvtidsrapporten Leda och organisera innovation för hållbara städer och samhällen -erfarenheter från innovationsplattformarna 2017, redovisades viktiga erfarenheter med konkreta exempel från de olika städernas innovationsplattformar. I rapporten beskrivs också några av de samhällsomvälvande hållbarhetsutmaningar som gör behovet av radikalt nya lösningar ocharbetssätt akut. Rapporten argumenterade för att många av utmaningarna är så komplexa att det behövs ett helhetsperspektiv som inkluderar samverkande aktörer från både regionala instanser, den statliga nivån och nationella och internationella nätverk, för att möjliggöra innovation och förändring på det lokala planet. Den här rapporten bygger vidare på dessa erfarenheter, med en rad slutsatser och exempel som kan användas på kommunal nivå, men den innehåller också ett förslag på en agenda för nationella och regionala aktörer.Under det senaste året, med bland annat alarmerande klimatrapporter, fortsatt ökade sociala klyftor, en extrem värmebölja som stressade samhällssystemen och politisk turbulens både nationellt och internationellt har vår övertygelse stärkts än mer; innovationsplattformar är centrala för att utifrån sina unika lokala förutsättningar utforska och utveckla lösningar för hur vi ska klara av samhällets hållbarhetsutmaningar.

Samhällen ställs i allt större grad inför komplexa utmaningar som blir allt svårare att hanteramed befintliga resurser och arbetssätt. För att kunna skapa förutsättningar för ett välmående,ekologiskt och socialt hållbart samhälle, nu och i framtiden, behöver en omfattande kursändringske. Behovet av sociala, organisatoriska och tekniska innovationer, som på olika sättbidrar till att ersätta ohållbara energi- och transportsystem samt föråldrade sätt att producerasamhällstjänster och kunskap på, är stort.Den samhällsvetenskapliga forskningen lyfter fram vikten av bred samverkan mellan sektorsochmyndighetsgränser för att kunna ta sig an komplexa hållbarhetsutmaningar. Dagensstuprörstänkande försvårar gemensam kunskapsproduktion och problemlösning. Däremotfinns det tecken på att den traditionella, hierarkiska och centralistiska samhällsstyrningenhåller på att omformas till att bli mer nätverksbaserad, horisontell och samarbetsbaserad.Denna styrningsform - som i den engelska litteraturen kallas för governance - bygger i högre gradpå nätverkande och flernivåsamverkan mellan näringsliv, offentlig sektor och civilsamhället.När det gäller hållbar utveckling och innovation anses städerna spela en allt viktigare roll. Delsär städer kraftfulla påverkansnoder som främjar spridningen av radikala innovationer; dels bidrarstädernas unika synergier och tillgång till infrastruktur, kapital och kompetenser till ökadinnovationsförmåga. Hur skall städerna organisera sig för att kunna öka samverkan och främja ettexperimentellt förhållningssätt för att kunna ta sig an komplexa utmaningar? Hur skallstäderna organisera sig för att dra nytta av den ökade innovationsförmågan givet desamhällsutmaningar vi står inför?I Sverige och internationellt har nya typer av organisationsformer och arenor börjar växa framsom ett svar på ovan tecknade utmaningar: urban living labs, urban transition labs, social labs, policy labs,innovationsplattform för att ta några exempel. Alla dessa miljöer har som syfte att främja flernivåsamverkan,innovation och problemlösning. I Sverige främjas denna utveckling främst tackvare innovationsmyndigeten Vinnova som på olika sätt stödjer dessa framväxande försök atthitta nya typer av organisationsformer. I Europa sker stora satsningar på liknande miljöergenom Horizon 2020 och JPI Urban Europe. Syftet med den här rapporten är att ge en bild avhur dessa nya innovationsmiljöer växer fram som styrverktyg för att driva hållbar stadsutveckling.I anslutning till rapporten har även gjorts en kartläggning och klassificering avsvenska innovationsmiljöer för hållbara städer.