Digitalisation is expected to transform the way we produce and provide services. Digitalisation encapsulates a wide range of systems including e.g. IoT systems with the choice of sensory equipment, algorithms and AI, data storage and integrations into ecosystems of health data. While the sector is developing smarter and digital solutions, less is known about the operation of such systems and the area of Product Service Systems (PSS). The research project includes practical operations of digital solution in the hospital service sector and includes the evaluation of environmental and the social benefits of home monitoring solutions. The research method is based on an LCA approach. The system includes IoT, AI and health service. The functional unit is multi-functional and include digital service and the service provided for patients. We used a modular approach and use several functional units to overcome the methodological challenges. By that we can relate results to different part of the digital service, or the health service provided. The preliminary results show that home monitoring will increase the use of digital equipment and data storage, while reducing transport of patient to and from the hospital. This has highlighted implications on both the product design (direct effects) and the service design (indirect effects). In hospital routine situations, the time is saved to a large extend, and IoT used for providing better service, while patients transport, and climate impacts are reduced. In an emergency, home monitoring might prevent the hospital transports and climate impacts reduced to a larger extend.

Det övergripande syftet med projektet "En fungerande måltid - innovation mot undernäring" är att förebygga undernäring bland äldre genom ett holistiskt grepp av måltidssituationen. Fokus är att utveckla en mätmetod för att identifiera risker för fel- och undernäring på verksamhets- samt individnivå, samt att rekommendera åtgärder som minimerar riskerna. Visionen är ett samhälle där måltidssituationens alla beståndsdelar är så välfungerande att undernäring inte längre är ett problem inom omsorg och sjukvård. Runt detta har byggts tjänster och produkter som skapat tillväxt i Sverige. Det finns en stor potential för detta.

I initieringsprojektet har fokus legat på måltidssituationen på äldreboenden (särskilt boende). Projektet har arbetat tillsammans med två demensboenden samt genomfört två tvärfunktionella workshops, för att skapa förståelse för måltidssituationen, vilka problem som finns, hur de skulle kunna mätas och åtgärdas samt vilka aktiviteter som sker på boendet i relation till måltidssituationen.

Risken för undernäring är allra högst bland äldre som bor i ordinärt boende, dvs hemma i sin egen bostad med eller utan hemtjänst. Därmed ämnar projektet i steg 2 inkludera denna boendeform parallellt med särskilt boende och utveckla stöd både för den äldre själv, hens anhöriga samt hemtjänstpersonal och omsorgspersonal på boendet. Den rekommenderade lösningen är ett digitalt verktyg för äldre, anhöriga och personal att logga och följa verksamhetens kvalitet i måltidssituation samt individens näringsstatus och som också ger åtgärder för ökad kvalitet och förbättrad näringsstatus.

Projektet har letts från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, enheten Mätteknik, och haft deltagare från Bestic AB, Högskolan Kristianstad, SP Food and BioScience, SP Service Labs samt två stycken boenden i privat drift; Soltorp från Förenade Care och Ribbingsbacke från Temabo. Både Soltorp och Ribbingsbacke har 32 demensplatser. Soltorp har utöver detta en korttidsavdelning med 9 platser och Ribbingsbacke har en somatisk avdelning med 16 platser. För att driva projektet framåt planeras inkludering av hemtjänstverksamhet, kommunal omsorg, tillagningskök samt tillverkare av lösningar för hur måltidssituationen kan förbättras inklusive personalutbildning. Synergieffekter med nätverket Måltid Sverige som verkar för den offentliga måltiden förväntas i att spridas kunskap i samhället om måltidens viktiga roll i relation till vår hälsostatus.

Om 10 år kommer primärvården ha andra kontaktvägar och högre tillgänglighet än idag. Patientens första kontakt är digital och i många fall kan ett digitalt beslutsstödssystem, vid behov kompletterat med hemtester, vara tillräckligt för att ge patienten den vård hen behöver. De digitala möjligheterna kommer att leda till ökad kunskap och egenförmåga hos patienten att ta större ansvar för sin egen hälsa. Personanpassade tjänster där individens behov styr kommer att erbjudas både från vården och andra aktörer. Relevant hälsodata kommer att finnas tillgänglig för de aktörer som behöver den och digitala lösningar integreras i hela vårdkedjan. På så sätt frigörs vårdresurser till de personer som verkligen behöver den.

Denna rapport illustrerar den nutida och framtida primärvården genom fem patientfall som tillsammans täcker in merparten av primärvårdens besök. Möt febrige femårige Arvid, Ahmed med risk för att utveckla livsstilsrelaterad kronisk sjukdom, deprimerade 14-åriga Sara, Erik som just haft en hjärtinfarkt och multisjuka Inga. Från nutid och 10 år framåt förväntas primärvårdens resurser förflyttas från fall av engångskaraktär som Arvid till att arbeta förebyggande med fall som Ahmed.

För att detta ska realiseras behöver vården säkerställa att patient- och kostnadsansvar följer individen och inte organisatoriska gränssnitt. Ett tydligt syfte med digitaliseringen och den avsedda effekten på verksamheten behöver definieras och hinder som möjliggör samlad vårdinformation som flödar mellan kommun och landsting behöver undanröjas.

Om 10 år kommer primärvården ha andra kontaktvägar och högre tillgänglighet än idag. Patientens första kontakt är digital och i många fall kan ett digitalt beslutsstödssystem, vid behov kompletterat med hemtester, vara tillräckligt för att ge patienten den vård hen behöver. De digitala möjligheterna kommer att leda till ökad kunskap och egenförmåga hos patienten att ta större ansvar för sin egen hälsa. Personanpassade tjänster där individens behov styr kommer att erbjudas både från vården och andra aktörer. Relevant hälsodata kommer att finnas tillgänglig för de aktörer som behöver den och digitala lösningar integreras i hela vårdkedjan. På så sätt frigörs vårdresurser till de personer som verkligen behöver den.

Denna rapport illustrerar den nutida och framtida primärvården genom fem patientfall som tillsammans täcker in merparten av primärvårdens besök. Möt febrige femårige Arvid, Ahmed med risk för att utveckla livsstilsrelaterad kronisk sjukdom, deprimerade 14-åriga Sara, Erik som just haft en hjärtinfarkt och multisjuka Inga. Från nutid och 10 år framåt förväntas primärvårdens resurser förflyttas från fall av engångskaraktär som Arvid till att arbeta förebyggande med fall som Ahmed.

För att detta ska realiseras behöver vården säkerställa att patient- och kostnadsansvar följer individen och inte organisatoriska gränssnitt. Ett tydligt syfte med digitaliseringen och den avsedda effekten på verksamheten behöver definieras och hinder som möjliggör samlad vårdinformation som flödar mellan kommun och landsting behöver undanröjas.