Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Publications (10 of 27) Show all publications
Joborn, M. (2024). KAJT Projektkatalog 2024-03-31: BRANSCHPROGRAMKAPACITET I JÄRNVÄGSTRAFIKEN.
Open this publication in new window or tab >>KAJT Projektkatalog 2024-03-31: BRANSCHPROGRAMKAPACITET I JÄRNVÄGSTRAFIKEN
2024 (English)Report (Other academic)
Abstract [en]

Sammanställning av aktuella projekt inom Branschprogram Kapacitet i järnvägstrafiken (KAJT).

Publisher
p. 105
Series
Trafikverket ; 2024:086
Keywords
projektsammanställning järnväg kapacitet KAJT, Infrastructure Engineering, Infrastrukturteknik
National Category
Transport Systems and Logistics
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-73075 (URN)978-91-8045-308-0 (ISBN)
Available from: 2024-04-16 Created: 2024-04-16 Last updated: 2024-04-16Bibliographically approved
Gestrelius, S. & Joborn, M. (2024). Malmbanan 2025 - Slutrapport.
Open this publication in new window or tab >>Malmbanan 2025 - Slutrapport
2024 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

För att kunna genomföra optimeringarna krävdes viss utveckling av M2. Indata tillhandahölls dels av Trafikverket, dels av LKAB. För att hitta en bra lösning tillräckligt snabbt byggdes först en tidtabell upp genom att fler och fler tåg lades in iterativ, och sedan optimerades den giltiga tidtabellen utifrån flera olika målfunktioner. Denna metod beskrivs i ”Metod”.Resultaten var att flödena som lagts in kunde genomföras samtidigt som banarbetena fick den tid som krävdes. När LKAB utvärderade tidtabellen visade det sig dock att malmtågen flyttat på sig på ett sätt som innebär att det skulle krävas fler lok än dagens trafik. För att stoppa optimeringen från att göra sådana omflyttningar krävs nya villkor, vilka beskrivs i ”Framtida arbete”. Även villkor för att modellera hastighetsnedsättningar vore bra. Den sista men kanske viktigaste insikten från projektet är att ett närmare iterativt samarbete, där LKAB och Trafikverket i större utsträckning är med och analyserar olika optimerade tidtabeller och bestämmer hur optimeringsparametrarna ska justeras, nog hade resulterat i ett bättre slutresultat.

Publisher
p. 56
Series
RISE Rapport ; 2024:31
National Category
Transport Systems and Logistics
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-72467 (URN)
Funder
Swedish Transport Administration
Note

Projektets budget vad 200 000 kr, varav 100 000 kr finansierades av Trafikverket och 100 000 kr av LKAB.

Available from: 2024-04-05 Created: 2024-04-05 Last updated: 2024-04-05Bibliographically approved
Joborn, M. (2023). FoI-områden relaterade till C-DAS och TMS.
Open this publication in new window or tab >>FoI-områden relaterade till C-DAS och TMS
2023 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I denna rapport beskrivs ett antal olika områden som är relevanta för forskning och innovation i området C-DAS koppling till Trafikledning och Digital graf. Utgångspunkt är erfarenheter från tidigare svenska installationer och ”piloter” med C-DAS i Sverige, och vilka förbättringar som behövs ur Trafikverkets perspektiv för att nyttiggöra den potential som C-DAS ger. De forskningsområden som tas fram prioriteras efter två parametrar: hur viktiga områdena är för Trafikverket och hur mycket forskningen kan bidra till utveckling av området. Prioriteringar ligger dels till grund för Trafikverkets utpekade områden relaterat till detta inom EU-RAIL, och kan även användas för prioritering av FoI i andra sammanhang. Rapporten innehåller även enkla översikter av i sammanhanget relevanta områden, som upplägg och innehåll i EU-RAIL, standarder inom området (SFERA) och hur järnvägsbranschen ser på framtida användning av C-DAS.

Publisher
p. 54
Series
RISE Rapport ; 2023:119
National Category
Materials Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-68678 (URN)978-91-89896-06-2 (ISBN)
Note

Detta projekt har finansierats av Trafikverket inom ramen för Forskningsprogram Kapacitet i järnvägstrafiken (KAJT) (TRV 2021/106714).

Available from: 2023-12-27 Created: 2023-12-27 Last updated: 2023-12-27Bibliographically approved
Joborn, M. & Wahlborg, M. (2023). KAJT Projektkatalog 2023-03-31: BRANSCHPROGRAMKAPACITET I JÄRNVÄGSTRAFIKEN.
Open this publication in new window or tab >>KAJT Projektkatalog 2023-03-31: BRANSCHPROGRAMKAPACITET I JÄRNVÄGSTRAFIKEN
2023 (English)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Sammanställning av aktuella projekt inom Branschprogram Kapacitet i järnvägstrafiken (KAJT).

Publisher
p. 106
Keywords
projektsammanställning järnväg kapacitet KAJT
National Category
Infrastructure Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-68592 (URN)
Available from: 2023-12-13 Created: 2023-12-13 Last updated: 2023-12-13Bibliographically approved
Gestrelius, S. & Joborn, M. (2022). Flexibilitet för ökad kapacitet på Malmbanan.
Open this publication in new window or tab >>Flexibilitet för ökad kapacitet på Malmbanan
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [en]

I denna rapport undersöks förutsättningar för LKAB att trafikera Malmbanan med större flexibilitet än vad dagens hantering och processer medger. Syftet att säkerställa leveranser och utnyttja transportresurser effektivt – utan att försämra förutsättningarna för annan trafik. Ett antal åtgärder har identifierats som avses förbättra flexibiliteten och anpassningsförmågan. Analys av dagens trafikering visar att trafikledningen redan idag har god förmåga att hantera trafiken flexibelt i avseendet att trafiken ofta avviker från tidtabellen, även om det saknas rutiner och stödsystem för att nyttja flexibiliteten på ett strukturerat sätt. Experiment med ett verktyg för tidtabellsoptimering visar att om man ger andra tåg möjlighet att ändra mellanliggande passagetider med 10 minuter så skapas möjlighet att både senarelägga och tidigarelägga avgångar samt möjlighet att addera kvalitativa tåglägen - utan att påverka andra tågs leveransåtaganden. Detta visar att nyttjande av tidtabellens inneboende flexibilitet skapar möjligheter för ytterligare flexibilitet i t.ex. form av ändrade avgångstider eller tillagda tåg.

Publisher
p. 42
Series
RISE Rapport ; 2022:147
Keywords
Railway timetabling, flexibility, freight transports
National Category
Transport Systems and Logistics
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-62543 (URN)978-91-89757-37-0 (ISBN)
Available from: 2023-01-16 Created: 2023-01-16 Last updated: 2023-06-07Bibliographically approved
Alfredsson, H., Nyman, J., Joborn, M., Staack, I. & Petit, O. (2022). Infrastrukturmodellering för storskalig introduktion av elflyg och flygtrafikledning (MODELflyg).
Open this publication in new window or tab >>Infrastrukturmodellering för storskalig introduktion av elflyg och flygtrafikledning (MODELflyg)
Show others...
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

En generisk, flexibel simuleringsmodell utvecklas med syftet att kunna bidra till förståelse samt ge möjligheter att enkelt testa vad elektrifiering (batterielektriskt) av önskade flygtrafikflöden kan förväntas innebära i form av krav på laddinfrastruktur vid flygplatserna. Modellen utvecklas i programspråket Python och innehåller ett flertal olika tillvägagångsätt för att testa elektrifiering såväl baserat på inläsning av historiska flygtrafikdata, som skapande av nya, icke-existerande flygtrafikscheman för elflyg. Eftersom det i dagsläget inte finns några elflygplan i kommersiell linjetrafik, och således inte heller någon data eller statistik gällande dess prestanda eller egenskaper, så utvecklas en modell även för detta, vilken tillåter simulering av önskade flygförbindelser, och resulterar i erhållande av energiförbrukning och flygtid på dessa. Projektet utgår ifrån en elflygplansmodell som är parametersatt i enlighet med certifieringsnivå CS/FAR-23 (19 säten och maxvikt 8618 kg). Logiken i modellen är att följa den fullständiga rörelsekedjan för varje flygplansindivid under en given tidsperiod (typiskt ett dygn), där behovet av laddning för respektive flygplan på respektive flygplats i kedjan ges av vilken energinivå batteriet höll vid påbörjad flygning, hur mycket energi som förbrukades under flygningen, när flygplanet anländer till destination, samt när det behöver påbörja nästa flygning. Även in- och uttaxning på flygplatserna påverkar hur mycket tid som finns tillgänglig för laddning. En inbyggd laddningskurva begränsar hur snabbt det är praktiskt lämpligt för batteriet att laddas. Laddningskurvan definieras genom ett förhållande mellan C-rate (Charging-rate) och SoC (State-of-Charge). Dessutom kan laddare i sig begränsas till en viss maxeffekt och styr således hur snabbt energi kan levereras till flygplanets batterier. För att möjliggöra tillräcklig räckvidd förväntas elflygplanen ha relativt stora batterier som dessutom sannolikt ska laddas upp inom korta tidsintervall på flygplatserna (turnaround-tider). Därmed kan behovet av installerad effektkapacitet förväntas öka drastiskt på flygplatserna om flera elflygplan behöver ladda samtidigt. Projektet lägger därför lite extra vikt vid att utveckla smarta algoritmer för styrning av effektuttag över tid med ambitionen att lastbalansera och sänka effekttoppar vid simultan laddning. Till sist diskuterar projektet vilka implikationer elflyg kan medföra ur perspektivet flygtrafikledning, befintliga och framtida luftrumsstrukturer. Ett flertal fallstudier genomförs för att exemplifiera modelleringsprocessen och de resultat som användaren slutligen får. Projektet syftar inte till att skapa något färdigt kommersiellt verktyg, utan snarare en första version, samt lägga grunden för vidareutveckling av ett analysverktyg som är till nytta för flygplatser och andra aktörer inom flygbranschen nu, och i framtida forskning- och utvecklingssamarbeten.

Abstract [en]

A generic, flexible simulation model is developed with the aim of increasing our understanding as well as provide opportunities to easily test what the requirements for charging infrastructure at airports could become when transitioning to battery electric aviation. The model is developed in the programming language Python and contains several different approaches for testing electrification based on historical air traffic data, as well as the creation of new, non-existent air traffic schedules for electric aviation. Since there are currently no electric aircraft in commercial scheduled traffic, and thus no data or statistics regarding its performance or properties, a model is also developed for this, which allows simulation of desired flight connections, resulting in estimates for energy consumption and flight duration. The project is based on an electric aircraft model that is parameterized in accordance with certification level CS/FAR-23 (19 seats and maximum weight 8618 kg). The logic of the model is to follow the complete chain of movements for each aircraft individual during a given period (typically one day), where charging required for each aircraft at each airport in the chain is given by what energy level the battery held at the start of flight, how much energy was consumed during the flight, time of arrival at destination, and when the next departure is due. Taxi-in and taxi-out at the airports also affect how much time is available for charging. A built-in charge curve limits how fast it is practically convenient for the aircraft’s batteries to charge, which is defined as the ratio between C-rate (Charging-rate) and SoC (State-of-Charge). In addition, the charger itself can be limited to a certain maximum power and thus controls how fast energy can be delivered to the aircraft's batteries. To enable sufficient range, the electric aircrafts are expected to have relatively large batteries that are also likely to be charged within short time intervals at the airports (turnaround-times). Thus, the need to install power capacity may be expected to increase drastically at the airports if several aircraft’s need to charge simultaneously. The project therefore places extra emphasis on developing smart algorithms for controlling charger power output over time with the ambition to balance the load and lower power peaks at the airports. Finally, the project discusses what implications electric aviation can have from the perspective of air traffic control, existing and future airspace structures. Further, several case studies are conducted to exemplify the modeling process and the result that the user ultimately gets. The project does not aim to create a commercial tool, but rather a first version, and create the basis for further development of an analysis tool that is useful for airports and other stakeholders in the aviation industry now, and in future research and development collaborations.

Publisher
p. 60
Series
RISE Rapport ; 2022:49
National Category
Transport Systems and Logistics
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-59990 (URN)978-91-89561-89-2 (ISBN)
Note

MODELflyg finansierades av Trafikverket under TRV 2020/49822

Available from: 2022-08-19 Created: 2022-08-19 Last updated: 2023-05-25Bibliographically approved
Joborn, M. & Ranjbar, Z. (2022). Understanding causes of unpunctual trains: Delay contribution and critical disturbances. Journal of Rail Transport Planning & Management, 23, Article ID 100339.
Open this publication in new window or tab >>Understanding causes of unpunctual trains: Delay contribution and critical disturbances
2022 (English)In: Journal of Rail Transport Planning & Management, ISSN 2210-9706, E-ISSN 2210-9714, Vol. 23, article id 100339Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

In this paper we define new concepts and metrics for improved understanding of causes to unpunctual trains. The metrics are denoted delay contribution and critical disturbance. Delay contribution can be interpreted as how much a specific disturbance contributes to the delay of a train and the critical disturbances can be interpreted as the disturbances that made the train become unpunctual. The metrics are applied in a test case with trains in southern Sweden. The results show that the metrics can provide a complementary view regarding causes to unpunctuality compared to standard methods and are able to pinpoint disturbances that made trains become unpunctual and separate them from disturbances that have less impact on the punctuality. The methods are useable in the continuous work to improve railway performance e.g., by prioritizing maintenance work that give best impact on punctuality. © 2022 The Authors

Place, publisher, year, edition, pages
Elsevier B.V., 2022
Keywords
Critical disturbances, Delay contribution, Railway punctuality, A-train, Critical disturbance, Maintenance work, Performance, Test case, Train delay, Railroads
National Category
Control Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-60053 (URN)10.1016/j.jrtpm.2022.100339 (DOI)2-s2.0-85135777428 (Scopus ID)
Note

Funding details: Trafikverket; Funding text 1: This research has been performed with support from Trafikverket via research program Capacity in the Railway System ( www.kajt.org ) in close collaboration to the punctuality improvement program denoted TTT. The authors would like to thank the editor and the three anonymous reviewers for their constructive comments.

Available from: 2022-10-04 Created: 2022-10-04 Last updated: 2023-06-08Bibliographically approved
Joborn, M. & Ranjbar, Z. (2021). Effekter av tidiga och sena godståg.
Open this publication in new window or tab >>Effekter av tidiga och sena godståg
2021 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Förseningsbidrag, kritiska störningar och småförseningar är nya mätetal som skapats för att förtydliga sambandet mellan störningar under ett tågs färd och dess slutliga punktlighet. I denna rapport beskriver vi dels hur man kan generalisera de nya mätetalen till att kunna appliceras på godståg som ofta är före tidtabellen. Resultat visar att för att öka punktligheten för godståg är det också viktigt att beakta de delar av resorna då tågen ligger före sin tidtabell, eftersom tappad tid även då kan göra att tågen till slut ”trillar över punktlighetskanten’’. Vidare belyser vi hur de tidiga (och sena) godstågen påverkar andra tåg genom en fallstudie på Godsstråket Mjölby-Luleå för tåg under oktober 2019, och resultaten indikerar att de tidiga tågen inte bidrar till opunktlighet utan de nyttjas i operativ trafik för att prioritera andra tåg för att snabba upp andra tågs resor.

Abstract [en]

Delay contribution, critical disturbances and minor delays are new metrics created to clarify the connection between disturbances during a train's journey and its punctuality. In this report, we describe how to generalize these new metrics and apply them to freight trains, which are often ahead of their timetable. Results show that to increase punctuality for freight trains, it is also important to consider the parts of the journey when the trains are before their timetable, since prolonged travel-time also when trains are before timetable can cause the trains to eventually "fall over the punctuality edge". Furthermore, we shed light on how the early (and late) freight trains affect other trains through a case study on the Mjölby-Luleå line in October 2019, and the results indicate that early trains do not contribute to delays on other trains but are utilized to prioritize other trains to speed up their travel-time.

Publisher
p. 38
Series
RISE Rapport ; 2021:112
Keywords
Punctuality, railway, freight train, delay contribution, critical disruptions, minor delays, Punktlighet, järnväg, godståg, förseningsbidrag, kritiska störningar, småförseningar
National Category
Transport Systems and Logistics
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-58588 (URN)978-91-89561-03-8 (ISBN)
Available from: 2022-02-22 Created: 2022-02-22 Last updated: 2023-06-08Bibliographically approved
Joborn, M. & Ranjbar, Z. (2021). Effektsamband mellan störningar och punktlighet för resandetåg.
Open this publication in new window or tab >>Effektsamband mellan störningar och punktlighet för resandetåg
2021 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Förseningsbidrag, kritiska störningar och småförseningar är nya mätetal som skapats för att förtydliga sambandet mellan störningar under ett tågs färd och dess punktlighet. I denna rapport analyserar vi effektsamband mellan störningstid och punktlighet med hjälp av förseningsbidrag för några resandetågslinjer i Sverige.

Abstract [en]

Delay contribution, critical disturbances and minor delays are new metrics created to clarify the connection between disturbances during a train's journey and its punctuality. In this report, we use delay contribution to analyze the correlation between disturbance time and punctuality on the a few lines for passenger trains in Sweden.

Publisher
p. 16
Series
RISE Rapport ; 2021:125
Keywords
Punctuality, railway, delay contribution, critical disruptions, correlation, Effektsamband, järnväg, punktlighet, förseningsbidrag, kritiska störningar
National Category
Transport Systems and Logistics
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-58589 (URN)978-91-89561-37-3 (ISBN)
Available from: 2022-02-22 Created: 2022-02-22 Last updated: 2023-06-08Bibliographically approved
Joborn, M. & Ranjbar, Z. (2021). Orsaker till opunktlighet : kritiska störningar och småförseningar.
Open this publication in new window or tab >>Orsaker till opunktlighet : kritiska störningar och småförseningar
2021 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [en]

Delay contribution, critical disturbances and minor delays are new metrics created to clarify the connection between disturbances during a train's journey and its punctuality. A demonstrator for large-scale analyzes based on these metrics has been created. Train traffic throughout 2019 and parts of 2020 is analyzed. The results generally show that the metrics in a meaningful way complement the traditionally used analysis methods and specifically that small delays and disturbances late in travel have a large effect on the punctuality. The metrics can also be applied for station punctuality e.g. in a commuter train system.

Abstract [sv]

Förseningsbidrag, kritiska störningar och småförseningar är nya mätetal som skapats för att förtydliga sambandet mellan störningar under ett tågs färd och dess slutliga punktlighet. En demonstrator för storskaliga analyser baserade på dessa mätetal har skapats. Tågtrafiken under hela 2019 och delar av 2020 har analyserats. Resultaten visar generellt att mätetalen på ett meningsfullt sätt kompletterar de traditionellt använda analysmetoderna och specifikt att småförseningar och störningar sent under resa har stor påverkan på punktligheten. Mätetalen kan även appliceras för stationspunktlighet t.ex. i ett pendeltågssystem.

Publisher
p. 53
Series
RISE Rapport ; 2021:74
Keywords
Punctuality, railway, delay contribution, critical disruptions, minor delays, Punktlighet, järnväg, förseningsbidrag, kritiska störningar, småförseningar
National Category
Business Administration
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-56766 (URN)978-91-89385-64-1 (ISBN)
Available from: 2021-10-19 Created: 2021-10-19 Last updated: 2023-06-08Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-3138-7503

Search in DiVA

Show all publications