I följande forskningsöversikt behandlas forskning som genomförts i Sverige om renovering och renovräkning de senaste 15 åren, 2010-2025. Rapporten grundar sig främst på peer-reviewad forskning, men inkluderar även så kallad ”grå litteratur” från tankesmedjor, hyresmarknadens parter samt myndigheter. Fokus för analysen har varit att identifiera där konsensus eller meningsskiljaktigheter finns i forskningen, samt att redogöra för de policy-förslag som diskuteras. I litteraturen återfinns konsensus om att bruksvärdessystemet i sin nuvarande tappning har bidragit till en ökade andel renoveringar bestående av just bruksvärdeshöjande åtgärder, och att dessa renoveringar har påverkat hyresgäster negativt. Detta genom att sådana åtgärder tillåter hyreshöjningar medan regelbundet underhåll inte gör det. Resultatet blir att underhållsåtgärder såsom stambyten i hyreshus ofta innehåller omfattande standardhöjningar i lägenheterna som föranleder signifikanta hyreshöjningar. I denna fråga finns det främst skillnader mellan allmännyttiga och privata fastighetsägare, men även skillnader mellan större privata ägare och mindre sådana. Majoriteten av forskningen på ämnet förordar en förändring av hyressättningssystemet, men inte en avreglering. Istället pekar litteraturen ut alternativa regleringar, ofta ett ökat hyresgästinflytande. Detta går i linje med den forskningen som utgår från hyresgästernas upplevelse av större renoveringsprojekt, där upplevelsen av att inte kunna påverka processen, att inte ha möjligheten att bo kvar eller att vara tvingad till att godkänna renovering är genomgående. Renoveringarna utövar ett bortträngningstryck, det som ibland kallas renovräkning, på befintliga hyresgäster genom att vara ett större ingrepp i de boendes vardag och med sin påföljande hyreshöjande effekt. Bruksvärdessystemet i kombination med besittningsskyddet för befintliga hyresgäster har även skapat incitament till successionsrenoveringar, där lägenheter renoveras vid tomställning. Det finns en avsaknad av kvantitativ forskning på bortträningseffekter, men den gråa litteraturen pekar på att vissa grupper i större utsträckning än andra tvingas flytta vid renovering. Detta syns även i kvantitativa undersökningar av flyttmönster eller flyttanledningar, där vissa hushåll flyttar på grund av följande hyreshöjningar. Slutligen kan policyförslag som ger olika renoveringsalternativ till hyresgästerna lyftas. Hyresgäster kan ges olika alternativ med olika medföljande hyreshöjningar. En fördel med en sådan väg framåt är att det ger möjligheten att förhindra att fler hyresgäster tvingas flytta till följd av en renovering, samtidigt som det låter fastighetsföretag öka sina intäkter tillräckligt för att finansiera renoveringen.

Policymakers often struggle with addressing urban pockets of distress, and place-based policies are increasingly discussed as a potential remedy. This article evaluates the impact of such a policy: the Metropolitan Development Initiative implemented by the Swedish government. The initiative included various interventions such as job search assistance, career counseling, and skills development programs, aiming to increase the labor supply of targeted residents—a type of place-based policy that has been scarcely researched. To assess the effects of the initiative, this study employs canonical difference-in-differences, supplemented by interaction-weighted estimators. The analysis focuses on labor participation as the key outcome variable, comparing individuals from targeted neighborhoods to a control group. The findings reveal substantial, significant, and enduring effects on foreign-born males, who on average exhibit a 3.3 percentage point increase in their probability of labor participation, with estimates remaining significant across all post-treatment periods. However, the results for foreign-born females are less definitive.