Our current economic system operates on a fundamental logic of short-term profit maximization that drives unsustainable behaviour and accelerates resource depletion and climate crisis*. In this project, we have identified the key barriers preventing businesses and society from making genuine leaps toward sustainable and circular business models.​This research project aims to visualize how our economic and financial systems work today, identify and understand phenomena that make change difficult, and identify the most effective leverage points where policy can ways to drive transformative innovation. Through extensive stakeholder engagement with business leaders, finance professionals, policymakers, public sector representatives, and civil society, and with complements from literature, we’ve developed a comprehensive map of levers to stimulate change towards a sustainable system. The hope is that the results- empowered by visualizations- will contribute to transformative policymaking that creates a sustainable, safe, and sound economy operating within planetary boundaries - the environmental limits within which humanity can safely thrive.​

Denna rapport analyserar klimatpåverkan från privatkonsumtionen i Malmö och

identifierar vilka insatser som krävs för att Malmö stad ska nå sitt mål om att minska

konsumtionsbaserade utsläpp i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Syftet är att ge

Malmö stad ett välgrundat kunskapsunderlag som kan ligga till grund för att prioritera

och utveckla effektiva åtgärder för en mer hållbar konsumtion och minskad

klimatpåverkan, både på kort och lång sikt.

Utgångspunkten är att Malmöbornas konsumtionsrelaterade utsläpp behöver minska

från cirka 5,7 ton koldioxidekvivalenter per person 2022 till 3,1 ton år 2030, och vidare

till 1 ton år 2050. Analysen fokuserar på tre huvudsakliga påverkansfaktorer:

• Malmöbornas livsstil, attityder och vanor

• Stadens fysiska, digitala och sociala infrastruktur som skapar förutsättningar för

livsstilsförändring

• Malmö stads möjligheter att påverka konsumtionsmönster genom egna

verksamheter, styrning och investeringar samt indirekta åtgärder

I analysen undersöks potentialen för utsläppsminskningar inom olika

konsumtionskategorier genom fyra framtidsscenarier, som sträcker sig från att inga

omfattande förändringar görs till att de mest ambitiösa åtgärderna vidtas.

Det mest ambitiösa scenariot är det enda som når målen och visar att mycket omfattande

förändringar krävs. Trots att livsstilsförändringar har stor potential att sänka utsläppen,

räcker de inte ensamma för att nå målen. Livsstilsförändringar och stödjande

infrastrukturåtgärder måste kombineras med ett kraftfullt teknikskifte. Endast genom att

kombinera dessa kan målet för konsumtionsbaserade utsläpp nås. Dessutom behöver

förändringarna omfatta samtliga konsumtionsområden, inte bara de kategorier som står

för de största utsläppen.

Rapporten pekar vidare på en rad åtgärder som Malmö stad kan vidta för att nå ut till

olika delar av konsumtionen och olika grupper i befolkningen. Åtgärderna omfattar en

kombination av infrastruktursatsningar (som utbyggnad av kollektivtrafik, cykelvägar

och digitala tjänster), stöd för beteendeförändringar (som dialog och

informationsinsatser) samt insatser som stärker social inkludering. Det är avgörande att

dessa åtgärder genomförs på ett samordnat sätt, då infrastruktursatsningar uppnår

optimal effekt först när de beaktar och integreras med beteendefaktorer. Om åtgärder

utförs isolerat finns risken att omställningsarbetet uppfattas som fragmenterat snarare än

som en sammanhängande helhet.

Ingående data visar tydligt att det finns stora variationer i utsläpp mellan stadens olika

delar och även om konsumtionskompassen endast visar aggregerade data, kan vi anta att

de allra största skillnaderna finns mellan enskilda hushåll. Det innebär att insatserna

behöver anpassas utifrån lokala förutsättningar och sociala skillnader. För att underlätta

för staden att utforma riktade insatser har projektteamet identifierat fem grupper av

delområden, där områdena klustrats baserat på gemensamma faktorer inom

inkomstnivå, boendetyp, hushållssammansättning och utsläppsnivå. Klustringen kan

med fördel granskas och förfinas genom en djupare och mer differentierad analys.

Listan över möjliga åtgärder tydliggör att många insatser även har stor potential att ge

positiva bieffekter, såsom ökad livskvalitet, bättre folkhälsa och minskad segregation.

Avslutningsvis konstaterar rapporten att omställningen till klimatsmart konsumtion

kräver samverkan, både mellan Malmö stads olika omställningsområden och mellan

stad, invånare och olika aktörer inom näringsliv och civilsamhälle. Rättvisa och

3livskvalitet måste vara vägledande i utformningen av insatserna. De identifierade

klustren kan användas för att säkerställa att åtgärderna riktas rätt och inkluderar hela

Malmö och genom att adressera både fysiska förutsättningar och individuella drivkrafter

kan Malmö stad bana väg för en hållbar konsumtionsomställning som gynnar både

klimatet och stadens invånare.

Our current economic system poses a threat to humanity. The project presented here mapped how current economic systems function, why they resist change, and identifies key policy leverage points through stakeholder collaboration. The objective is to promote transformative policies that establish a sustainable economy within Earth's environmental limits. ​

Denna rapport utforskar vilka typer av satsningar på regional och lokal nivå som har stor potential att bidra till att minska resurs- och klimatpåverkan kopplat till privatkonsumtion. Rapporten syftar också till att underlätta för regionala och lokala aktörer att rikta och prioritera sina styrmedel. Med endast fem år kvar till 2030 gäller det för samtliga aktörer att lägga i nästa växel för att konsumtionsmålen ska kunna nås.

I rapporten har Västra Götalandsregionens konsumtionsmål använts som utgångspunkt: ”Utsläppen av växthusgaser från konsumtion ska minska med 30% från 2010 till 2030”. Rapportens fokus ligger på materiell konsumtion av sällanköpsvaror samt tjänster och upplevelser riktade mot privatpersoner. De insikter och rekommendationer som presenteras i denna rapport bygger på intervjuer med utvalda nyckelpersoner inom regional och kommunal utveckling samt arbetssessioner med representanter från forskningsorganisationer med fokus på hållbar konsumtion och cirkulär ekonomi. Därtill har utvalda regioners och kommuners nuvarande arbete samt tidigare forskning kopplat till hållbar privatkonsumtion också studerats.

I rapporten presenteras ett ramverk som illustrerar viktiga förflyttningsområden med bäring på privatkonsumtion samt viktiga ansatser som kan bidra till att framtida satsningar får stor effekt. Utifrån de identifierade förflyttningsbehoven och ansatserna har ett huvudsakligt fokusområde för satsningar identifierats tillsammans med fyra prioriterade satsningsområden. Rekommendationen är att satsningar på regional och lokal nivå för att minska resurs- och klimatpåverkan kopplat till privatkonsumtion i huvudsak bör fokusera på: att adressera målgrupperna med högst utsläpp och verka för ett skifte till praktiker och samhällsnormer som leder till materiell konsumtion i linje med konsumtionsmålen.

Följande satsningsområden anses vara extra viktiga för att nå konsumtionsmålen:

I. Identifiera viktiga målgrupper och de praktiker och normer som driver deras ohållbar konsumtion.

II. Engagera målgrupperna och samskapa de skiften som behövs genom experimenterande.

III. Tillhandahålla hållbara alternativ för att tillfredsställa underliggande behov.

IV. Tillgängliggöra platser och sammanhang som underlättar förändrade praktiker och normer.

Rapporten innehåller närmare beskrivningar av förflyttningsbehoven, viktiga ansatser, huvudfokus och prioriterade områden för satsningar på regional och lokal nivå, samt exempel på typer av insatser inom varje satsningsområde. Regionala och lokala aktörer kan nyttja rapporten för att prioritera, utforma och rikta styrmedel och satsningar så att de bidrar till de förflyttningar som krävs för att privatkonsumtionen ska ligga i linje med konsumtionsmålen.