This report analyzes the ethical and regulatory landscape for Virtual Reality (VR). The analysis provides an overview of ethical issues and relevant international and Swedish regulations, human rights law, and governance practices for deploying VR. 

När sol- och vindkraft byggs ut i snabb takt väcks nya frågor om ansvar över hela livscykeln, från etablering till nedmontering och återvinning. Hur kan vi redan i dag skapa de juridiska och praktiska strukturer som gör det möjligt att ta tillvara materialen, ytorna och systemen även när de inte längre producerar el?

Denna rapport visar hur hållbar etablering och cirkulärt ansvarstagande kan bli en central del av framtidens energiinfrastruktur. Två faktorer framstår som särskilt avgörande: dels de växande regulatoriska kraven på hållbarhetsrapportering, ekodesign och återvinning, dels det offentligas betydelse i etableringsfasen genom tillstånd, upphandling och markanvisning. Tillsammans har dessa drivkrafter potential att förändra incitamentsstrukturerna i grunden, och göra det gröna värdet synligt, mätbart och lönsamt.

Analysen bygger på juridisk och policyinriktad forskning inom ramen för ett projekt lett av RISE, i nära dialog med experter och praktiker inom energi, cirkularitet och offentlig förvaltning. Rapporten bidrar till den pågående utvecklingen av svensk styrning för cirkulär ekonomi och erbjuder ett analysunderlag för beslutsfattare och strateger som vill förstå var förändring är möjlig och hur den kan åstadkommas.

Vår förhoppning är att rapporten ska inspirera till en mer långsiktig och systemisk syn på förnybar energiproduktion, en där hållbarhet inte bara är ett tekniskt krav, utan en del av styrningen, affärslogiken och det institutionella ansvaret.

Sveriges energiomställning accelererar i snabb takt. I takt med att samhället elektrifieras och behovet av förnybar energi ökar, spelar solcellsanläggningar och vindkraftsparker - och inte minst deras centrala komponenter, såsom solcellspaneler och vindturbinblad - en avgörande roll i omställningen mot ett fossilfritt energisystem. Dessa tekniker är inte bara symboler för den gröna omställningen, utan grundläggande infrastrukturer som spelar en viktig roll i framtidens elförsörjning.

Men i samma ögonblick som installationstakten ökar, växer också de framtida materialflöden som uppstår när utrustningen når slutet av sin livslängd, eller när den byts ut i förtid genom repowering. Det innebär att cirkulära värdekedjor – där material kan återanvändas, återbrukas eller återvinnas på ett resurseffektivt sätt – blir en allt viktigare del av energiomställningen. Utan fungerande cirkularitet riskerar de lösningar som bidrar till klimatnyttan idag att bli betydande avfallsströmmar i morgon.

För att kunna möta denna systemutmaning krävs inte enskilda åtgärder utan samordnad policy- och regelverksutveckling, där offentliga aktörer, näringsliv och forskning driver arbetet tillsammans. Inom ramen för detta policylabb – ett samarbete mellan RISE och Chalmers Industriteknik, finansierat av Energimyndigheten – har branschaktörer samlats för att utforska hur styrmedel, regelverk och ansvarsfördelning kan utvecklas för att skapa långsiktigt hållbara och cirkulära flöden av solcellspaneler och vindturbinblad. Genom intervjuer, analyser, workshops och gemensamt utforskande har projektet byggt en fördjupad förståelse för hinder, möjligheter och möjliga vägar framåt.

Denna delrapport ger en översiktlig ingång till denna helhet. Här sammanfattas de viktigaste gemensamma lärdomarna från arbetet, och vi pekar på både likheter och skillnader mellan sol- och vindteknikernas cirkulära förutsättningar. Delrapporten fungerar dessutom som en vägledning in i de övriga tre delrapporterna som täcker områdena: Sol, Vind och Policy, och förklarar hur dessa delar kompletterar varandra för att ge en samlad bild av vad som krävs för att cirkulära värdekedjor ska kunna realiseras i praktiken.

Delrapporterna:

1. Projektrapport: SVPI Lab (Sol och Vind Policy Innovation) - Cirkulära värdekedjor för solcellspaneler och vindturbinblad (det här dokumentet)
2. Nulägesanalys för cirkulär hantering av uttjänta vindturbinblad (SVPI Lab Vind)
3. Cirkulär hantering av solcellspaneler i Sverige i ett systemperspektiv (SVPI Lab Sol)
4. Policy och cirkularitet – Policy för solcellspanelers och vindturbinblads cirkulära värdekedjor (SVPI Lab Policy)

The Smart Urban Traffic Zones Project aims to create smart solutions in cities that contribute to increased flexibility in the use of urban space, more efficient transportation, and improved traffic safety. This report is a partial deliverable within the project, where we have explored how a municipality can collect and work with data to achieve better and more efficient solutions, based on policies and regulations.

During this work, we have identified four possible approaches to data sharing. In the first approach, the city handles all data-related tasks itself, from start to finish. In the second approach, the city allows private actors to collect data in the city infrastructure. These companies then aggregate and analyse the data, and the municipality procures the results through a public procurement process. The third approach is based on voluntary data sharing. The municipality procures a data-sharing platform, which both public and private entities can use to exchange data. In the fourth and final approach, the municipality makes its data publicly available, for example, via the National Access Point. The expectation is that the market will identify possible use cases for the municipal data, combine it with their own data, and develop services for citizens. '

We have conducted literature reviews, interviews, and workshops where we discussed the different approaches. After analysing the results, we have concluded that there is no single best solution for data sharing that works for all municipalities in all situations. Instead, the approaches may work differently depending on the context, and they can also be combined. The approach where the city handles everything itself has several advantages, such as maintaining full control and oversight, but it is also highly resource intensive. It is unlikely that any municipality has the capacity to manage such a large-scale effort, meaning that this approach is best suited for a limited scope. The approach where the municipality procures analysed data from private entities appears relatively straightforward from a municipal perspective, but the question remains whether the market is ready to provide such a service at a scale that meets municipal needs.

The third approach—the platform model—is well-tested and currently works well in cases such as data sharing between municipalities and e-scooter operators. In that case, there is a clear use case. If a municipality wishes to adopt this approach, we recommend starting with a clearly defined target group, such as businesses engaged in public procurement. Over time, the municipality could extend the platform to include additional stakeholders. We do not believe the last approach, where the municipality makes its data publicly available, is suitable for smart urban traffic zones, as the municipality would not have control or oversight over the outcomes.

Key Takeaways from the Interviews:- A clear understanding of the needs is crucial when procuring data-sharing services, as it guides requirements and ensures fit-for-purpose solutions.- Data quality is crucial for successful innovation and requires clear specifications, well-defined requirements, quality controls, and incentives.- Public procurement processes should include dialogue with suppliers, emphasize quality, and enable innovation.- Well-balanced incentives are important to promote data sharing.- Municipalities play a key role as coordinators, data consumers, and guarantors of public value.- Small municipalities can often benefit from regional collaboration.

Data Governance and Data for Governance – a circular and regulatory perspective on data

The Smart Urban Traffic Zones Project aims to create smart solutions in cities that contribute to increased flexibility in the use of urban space, more efficient transportation, and improved traffic safety. This report is a partial deliverable within the project, where we have explored how a municipality can collect and work with data to achieve better and more efficient solutions, based on policies and regulations.

During this work, we have identified four possible approaches to data sharing. In the first approach, the city handles all data-related tasks itself, from start to finish. In the second approach, the city allows private actors to collect data in the city infrastructure. These companies then aggregate and analyse the data, and the municipality procures the results through a public procurement process. The third approach is based on voluntary data sharing. The municipality procures a data-sharing platform, which both public and private entities can use to exchange data. In the fourth and final approach, the municipality makes its data publicly available, for example, via the National Access Point. The expectation is that the market will identify possible use cases for the municipal data, combine it with their own data, and develop services for citizens.

We have conducted literature reviews, interviews, and workshops where we discussed the different approaches. After analysing the results, we have concluded that there is no single best solution for data sharing that works for all municipalities in all situations. Instead, the approaches may work differently depending on the context, and they can also be combined.

The approach where the city handles everything itself has several advantages, such as maintaining full control and oversight, but it is also highly resource intensive. It is unlikely that any municipality has the capacity to manage such a large-scale effort, meaning that this approach is best suited for a limited scope. The approach where the municipality procures analysed data from private entities appears relatively straightforward from a municipal perspective, but the question remains whether the market is ready to provide such a service at a scale that meets municipal needs. The third approach—the platform model—is well-tested and currently works well in cases such as data sharing between municipalities and e-scooter operators. In this case, there is a clear use case. If a municipality wishes to adopt this approach, we recommend starting with a clearly defined target group, such as businesses engaged in public procurement. Over time, the municipality could extend the platform to include additional stakeholders. We do not believe the last approach, where the municipality makes its data publicly available, is suitable for smart urban traffic zones, as the municipality would not have control or oversight over the outcomes.

Key Takeaways from the Interviews: -A clear understanding of the needs is crucial when procuring data-sharing services, as it guides requirements and ensures fit-for-purpose solutions. -Data quality is crucial for successful innovation and requires clear specifications, well-defined requirements, quality controls, and incentives.-Public procurement processes should include dialogue with suppliers, emphasize quality, and enable innovation.-Well-balanced incentives are important to promote data sharing.-Municipalities play a key role as coordinators, data consumers, and guarantors of public value.-Small municipalities can often benefit from regional collaboration.

Processer och samarbetsmodeller för transporteffektiva stadsdelar i medelstora kommuner: Om STARK-projektet Ur fallstudier i fyra mellanstora svenska kommuner identifierades framgångsrika metoder, lösningar och affärs- och samarbetsmodeller för hur kommuner tillsammans med fastighetsägare och mobilitetsleverantörer kan skapa transporteffektiva stadsdelar. Kunskaperna sammanfattades i en tillämpbar handbok. Hur områden planeras, utformas och vilka mobilitetslösningar som erbjuds har stor påverkan på behovet av att äga och använda bil, vilket i sin tur påverkar hur stora ytor som går åt till parkering och annan infrastruktur liksom hur mycket fossila bränslen och annan energi som går åt till att flytta människor och varor. För att sänka p-talen subventionerar idag enskilda fastighetsägare mobilitetstjänster men tillgängligheten och nyttjande är ofta lågt. För att vara bärkraftiga och få effekt måste lösningarna vara stadsdelsövergripande och samarbetsmodellerna långsiktiga. De behöver också kunna tillämpas i befintliga områden. Baserat på fallstudier i fyra mellanstora svenska kommuner identifierade projektet framgångsrika metoder, lösningar och affärs-och samarbetsmodeller för hur kommuner tillsammans med fastighetsägare och mobilitetsleverantörer kan skapa transporteffektiva stadsdelar. Kunskaperna har sammanfattats i en tillämpbar handbok och spridits via workshops, konferenser och artiklar.

This report provides an overview of regulatory frameworks and governance mechanisms for mobility data sharing in Europe. It analyses governance principles, organisational, legal, and technical challenges, and reviews local implementation sites using Ostrom’s principles. The report also examines EU legislation relevant to mobility data spaces, including GDPR, Data Act, Data Governance Act, AI Act, and ITS Directive, highlighting their implications for interoperability, data access, and compliance. Recommendations focus on embedding governance and legal considerations into the design of European Mobility Data Space (EMDS) to ensure trust, transparency, and sustainability.