I två FORMAS-finansierade forskningsprojekt i följd har RISE utvecklat en databas som beräknar över 300 livsmedels påverkan på biologisk mångfald med hjälp av rekommenderade LCA-baserade metoder. I den uppdaterade versionen finns avtryck som härstammar från klimatförändringar och vattenanvändning, till skillnad från den första där bara markanvändning ingick. Övriga uppdateringar inkluderar exempelvis uppdatering av metod för markanvändning enligt nya rekommendationer, fler livsmedeloch uppdaterade indata (exempelvis femårsgenomsnitt av skördenivåer). Vi har även utvecklat en första version av så kallade Biodiversitetskalor, som syftar till att underlätta för tolkning av data. Databasen kommer fortsatt utvecklas, där vi exempelvis ska arbeta för att inkludera fler drivkrafter (övergödning och ekotoxicitet), fylla luckor av livsmedel (t ex animaliska produkter från fler länder än existerande) och fortsatt utveckla Biodiversitetskalorna.

In two consecutive FORMAS-funded research projects, RISE has developed a database that calculates the impact of over 300 foods on biodiversity using recommended LCA-based methods. The updated version includes impacts from climate change and water use, unlike the first version, which only included land use. Other updates include, for example, updating the method for land use in accordance with new recommendations, more foods, and updated input data (e.g., five-year average harvest levels). We have also developed a first version of so-called Biodiversity Scales, which aim to facilitate the interpretation of data. The database will continue to be developed, where we will, for example, work to include more driving forces (eutrophication and ecotoxicity), fill gaps in food (e.g., animal products from more countries than existing ones), and continue to develop the Biodiversity Scales.

På uppdrag av Sydgrönt och Odlarlagets APO har RISE blivit tillfrågade på nytt att uppdatera de tidigare beräknade klimatavtrycken från svenska växthusodlingar av tomat och gurka. Syftet med denna studie var därmed att uppdatera RISE tidigare beräknade klimatavtryck med nya inventeringsdata. Resultaten har också jämförts med de tidigare beräkningarna och även med andra vetenskapliga studier.

I studien ingår två odlare av gurka och två odlare av tomat. I växthusen odlas olika sorter av tomat och i studien kategoriseras tomater enligt: småfallande 10 – 30 g och övriga, mellan eller stora tomater. Både gurka och tomat kan odlas med två olika produktionssystem och båda systemen har studerats i denna studie: • Belyst produktion, helårskultur – belysta växthus med uppvärmning där odling kan ske även under vintermånader. • Ej belyst produktion, långkultur – produktion utan belysning, med uppvärmning

Klimatpåverkan har beräknats enligt metodiken för livscykelanalys. Den funktionella enheten är 1 kg producerad livsmedel (gurka eller tomat) vid växthusgrind, redo för leverans till konsument och dagligvaruhandel. Det vill säga bidrag från produktion av insatsmedel och användning av el och energi, fram till färdigproducerad gurka eller tomat ingår i klimatavtrycket. Insatsmedel som ingår är produktion av mineralgödsel, växtskydd, odlingssubstrat, uppdrivning av plantor och användning av koldioxid. För gurka ingår även bidrag från primär och sekundär förpackning, i form av produktion av plastfilm och användning av SRS back.

För gurka studerades två odlare där ena odlaren har belyst produktion och andra odlaren icke-belyst produktion. Resultaten för gurka visar att det icke-belysta systemet har ett klimatavtryck per kg gurka på 0,20 kg CO2e och det belysta systemet 0,33 kg CO2e. De stora utsläppskällorna är bidrag från förbränning av flis för uppvärmning och för det belysta systemet är även användning av el en stor utsläppskälla.

För tomat studerades två odlare varav en odlare har både belyst och icke-belyst produktion. Den andra odlaren har icke-belyst produktion, samt användning av överskottsvärme från en närliggande pappersmassaindustri. Resultaten visar att de icke-belysta systemen har ett klimatavtryck mellan 0,056 – 0,45 kg CO2e/kg tomat. Det lägre värdet av klimatavtrycket förklaras av användningen av överskottsvärme och att övriga tomater har högre skördenivåer. Med högre skördenivåer fördelas mängden insatsmedel på en större mängd tomater vilket medför en lägre klimatpåverkan per kg tomat. Det belysta systemet har generellt en högre påverkan än de icke-belysta produktionerna, med 0,42 kg CO2e/kg övriga tomater och 0,93 kg CO2e/kg småtomat. Precis som för produktion av gurka är de stora utsläppskällorna användning av flis för uppvärmning och elanvändning i det belysta systemet. För odlaren som använder överskottsvärme är den största utsläppskällan istället produktion av mineralgödsel.

Vid jämförelse med andra vetenskapliga studier som har gjorts, ligger våra beräknade klimatavtryck för gurka och tomat både lägre och högre. Detta beror helt på vilket ursprungsland och produktionssystem som jämförs mot. Odlingssystem i varmare klimat har generellt lägre klimatpåverkan och typ av energikälla spelar stor roll. Jämförs de uppdaterade klimatavtrycken med RISE tidigare beräknade klimatavtryck, ligger denna studies klimatavtryck för gurka något högre än förra gången, medan växtgasutsläppen från tomatproduktionerna har minskats.

Syftet med studien är att beräkna klimatpåverkan från svensk grönkålsodling. I studien undersöks konventionell grönkålsodling där enbart premiumråvaran, så kallad klass 1 grönkål skördas. Studien inkluderar även analys och jämförelse av konventionell odling med alternativa scenarion där även kvarlämnande restströmmar skördas. Restströmmarna kan sedan utnyttjas för vidareförädling i olika processtekniker för att producera produkter för konsumtion. I studien undersöks därmed också de tre förädlingsteknikerna 1) mikrovågsbehandling med sterilisering eller pastörisering, 2) autoklavering och 3) frysning. Genom dessa förädlingstekniker förlängs även hållbarheten avsevärt, vilket medför ett stort mervärde. I jämförelse med färsk grönkål som antas hållas färsk i ungefär två veckor, kan de förädlade produkterna hålla sig i 60 dagar upp till flera år.

Sammanfattningsvis besvarar studien två frågeställningar, hur påverkas klimatavtrycket av grönkålsodling vid fältkant av olika uttag av restströmmar, samt vad blir klimatavtrycket från färdigvara i butik gjord på restströmmar genom användning av olika förädlingstekniker.

I detta Faktablad summeras några av de resultat som ett projekt finansierat inom EIP-AGRI (Europeiskt innovationsprojekt) Ökad produktion av livsmedel i Sverige – tillvarata sidoströmmar för innovativa produkter (projekt 2022-2445) har kommit fram till. Projektet har utforskat möjligheter att använda sidoströmmar; broccoliblad och grönkålsstjälk/stam, i olika steg från primärproduktion till nya livsmedelsingredienser och marknad för dessa. Målet har varit att ta fram lagringsstabila ”våta” (dvs inte torkade) ingredienser med god kvalitet, som kan användas som ingredienser i olika maträtter. Idag används inte stora delar av broccoli- och grönkålsplantor, trots att de är näringsrika, utan lämnas att plöjas ned i fält eller sorteras bort efter skörd. Metoder för skördehantering, skördeekonomi, lämpliga processtekniker, livscykelanalys, mikrobiologisk analys och riskbedömning, analys av näringsämnen och bioaktiva ämnen, sensorik och marknadsaspekter har undersökts för dessa sidoströmmar.