Our current economic system operates on a fundamental logic of short-term profit maximization that drives unsustainable behaviour and accelerates resource depletion and climate crisis*. In this project, we have identified the key barriers preventing businesses and society from making genuine leaps toward sustainable and circular business models.​This research project aims to visualize how our economic and financial systems work today, identify and understand phenomena that make change difficult, and identify the most effective leverage points where policy can ways to drive transformative innovation. Through extensive stakeholder engagement with business leaders, finance professionals, policymakers, public sector representatives, and civil society, and with complements from literature, we’ve developed a comprehensive map of levers to stimulate change towards a sustainable system. The hope is that the results- empowered by visualizations- will contribute to transformative policymaking that creates a sustainable, safe, and sound economy operating within planetary boundaries - the environmental limits within which humanity can safely thrive.​

Our current economic system poses a threat to humanity. The project presented here mapped how current economic systems function, why they resist change, and identifies key policy leverage points through stakeholder collaboration. The objective is to promote transformative policies that establish a sustainable economy within Earth's environmental limits. ​

I Sverige finns det ungefär 2,5 miljoner ljuspunkter på statliga vägar och kommunala gator. Den huvudsakliga funktionen är att förbättra synförhållandena i trafiken, men den syftar även till att öka komfort, motverka brottslighet, samt skapa trivsel. I den här förstudien har RISE, tillsammans med 8 aktörer från gatubelysningssektorn, utforskat hur värdekedjan kan leverera de värden som offentlig belysning bidrar till med färre resurser och mindre negativ påverkan på människa och miljö än vad som görs i dag. Förstudien har utvärderat cirkularitet utifrån tre dimensioner i) att använda armaturer och dess komponenter länge, ii) att använda gatubelysningens resurser ändamålsenligt, och iii) att återcirkulera uttjänt material och att använda återcirkulerat material. En huvudsaklig slutsats är att begreppet cirkulär förmodligen är för brett för att användas i sin helhet, och att begreppet med fördel bör brytas ner till mindre beståndsdelar, för att enklare ta steg åt rätt riktning. Det underlättar för offentlig upphandling att ställa krav för förbättrad cirkularitet genom att bryta ner begreppet till mindre mål och strategier för att minska resursflödet, främst av jungfruligt material men även totalt. Detta för att det inte är tydligt i dag vad sektorn bör fokusera på. Utöver cirkulära krav på armaturerna har offentliga aktörer en viktig roll i gatubelysningens resursanvändning och påverkan på människor och biologisk mångfald genom deras beslut om var och hur mycket belysning som ska finnas, hur ofta och hur starkt den ska lysa. Två identifierade utmaningar är i) att integrerade komponenter i LED-armaturer försvårar reparation och möjlighet till återbruk, och ii) att det är svårt att sia vilka förändringar som kan komma att ske på 25 år. På ett kvarts århundrade finns mycket tid för teknologisk utveckling, ändrade krav på armaturer, eller ny lagstiftning som begränsar möjligheten att använda armaturer baserade på dagens design. På aggregerad nivå finns den största klimatbesparingspotentialen att hämta från att byta ut de kvarstående armaturerna med gammal teknik till energieffektiv LED. Detta bör kompletteras med nattsänkning och närvarostyrd belysning där det är möjligt. Andra viktiga faktorer är att försöka minska behovet av jungfruligt material, både genom att minska antalet armaturer som behövs för att möta det behov som finns, och att använda återvunnet material i högre grad. Det finns flera lagar som är viktiga för värdekedjans aktörer att följa och ta vara på, särskilt den förslagna Ekodesignförordningen och det antagna hållbarhetsrapporteringsdirektivet Corporate Sustainability Reporting Directive. Förstudien har slutligen identifierat följande forskningsbehov för att öka förutsättningarna att minska gatubelysningens resursbehov: • Kartlägga vilka av de gamla armaturerna som kan nedmonteras • Kartlägga var närvarostyrd belysning kan ha störst effekt • Genomföra studie för att skapa förståelse för slitage och livslängd av armaturhus och komponenter • Genomföra studie för hur modulära armaturer bör designas så att nyttorna överväger nackdelarna • Utvärdera möjliga format för funktionsupphandling

Förstudiens mål var att undersöka förutsättningar för etablering av en framtida testbädd för cirkulär affärsmodellsinnovation i Halland till förmån för produkters ökade livslängd och nyttjandegrad. Ambitionen med studien var att bidra med kunskap om hur omställning mot ökad hållbarhet och konkurrenskraft kan möjliggöras i Hallands näringsliv. För att nå målet har i första hand en teknologisk innovationssystemanalys utförts baserat på tre fallstudier av halländska företag som ställer om till cirkulär tjänstefiering av produkt, så kallad Product-as-a-Service-modell (PaaS). Parallellt med systemanalysen har dialoger utförts med olika aktörer inom och utanför Halland för att undersöka intresse för en framtida testbädd för PaaS. Studien har identifierat tre huvudsakliga omställningshinder kopplat till bristande utveckling av marknad för, och finansiering samt legitimering av cirkulära tjänster liksom PaaS. Av de tre hindren ses den bristande legitimeringen, som led av dominerande normer om linjära affärsmodeller, som mest avgörande då det påverkar möjligheter till utveckling av både marknad och finansiering för PaaS. Studien har även identifierat två huvudsakliga åtgärder för att tackla hindren. Ett, ökad legitimering genom dels, att offentlig sektor skapar nischmarknader genom offentlig upphandling, och dels, att aktörer som forskningsinstitut och näringslivsfrämjare sprider kunskap om fördelarna med PaaS. Två, aktörer liksom forskningsinstitut, näringslivsfrämjare och region Halland bör skapa möjligheter för fortsatt och förbättrad spridning och lärande av tillämpad kunskap, främst inom marknadsformering och finansiering. Studien ser goda möjligheter att skapa en testbädd i form av en samverkansarena i Halland. Samverkansarenan medför att fler aktörer kan samlas för att effektivisera arbetet med de identifierade åtgärderna och accelerera omställning till PaaS i regionen. Dock medför de begränsade ramarna för studien att vi inte kan avgöra om detta är den mest effektiva vägen