I denna rapport sammanställs lärdomar och resultat från tre års utvecklingsarbete i Hässelby-Vällingby i projektet ”Modell för tidigt socialt stöd”, som pågått 2020–2022. Projektet har omfattat två delar, dels det så kallade Vällingbyteamet, som har utforskat en annorlunda organisering och arbetssätt inom socialtjänsten för att snabbare fånga upp behov och erbjuda insats, dels ett socialt utfallskontrakt med fem civilsamhällesaktörer för att kunna erbjuda mer behovsanpassade förebyggande insatser för att minska risken för missbruk och kriminalitet. Totalt satsades 22 miljoner kronor från Stockholm Stads sociala investeringsmedel och 1,5 miljoner kronor från stadsdelens egna medel på arbetet.

Det sociala utfallskontraktet innefattade en innovativ upphandling med ett reserverat kontrakt där enbart civilsamhällesaktörer fick svara samt en utfallsbaserad ersättningsmodell där den ekonomiska ersättningen till hälften kopplades till mätbara utfall för målgruppen. Utfallskontraktets uppföljningsmodell var inte designad för att mäta kostnadseffekter för socialtjänsten utan fokuserade på positiva förändringar för målgruppen. Det bakomliggande antagandet var dock att mer effektiva förebyggande insatser medför lägre kostnader för socialtjänsten och övriga samhället på sikt.

RISE Social & Health Impact Center har bidragit med implementeringsstöd under planering och genomförande av projektet och även haft i uppdrag att följa upp och utvärdera resultaten. Uppföljningen pekar på flera lovande delar i projektet. Samtidigt har projektet varit operativt under en kort tid, dessutom delvis överlappande med pandemin, vilket försvårar möjligheten att dra slutsatser av arbetet.

I Göteborgs Stads budget 2022 fick de fyra socialnämnderna i uppdrag att ta fram en modell för att göra samhällsekonomiska analyser av insatser mot rekrytering av unga till kriminella gäng. Vi fyra socialförvaltningar inledde därför ett samarbete med RISE och påbörjade en pilotstudie där vi kunde utveckla en sådan modell och pröva den i ett avgränsat sammanhang. Vi riktade in studien på det generella föräldraskapsstödsprogrammet Alla barn i centrum (ABC). Socialförvaltningarna och RISE tog tillsammans fram en teoretisk modell där vi med hjälp av tidigare forskning kopplade föräldrars deltagande i ABC till minskat utagerande beteende hos deras barn. Utagerande beteende kan medföra kostnader för skolan genom stödinsatser. Det är också en riskfaktor för kriminalitet, och gick därmed att koppla till insatser från socialtjänsten. På så sätt kunde vi jämföra de kostnader staden har för ABC med uppskattade framtida minskningar i kostnader för skolinsatser och socialtjänstinsatser. På grund av att det var få tjejer som fått insatser för kriminalitet var vi tvungna att avgränsa modellen till att endast inkludera pojkar. Dataunderlaget för tjejer var för litet för att det skulle bli säkert att räkna på. Det skulle dock vara möjligt att inkludera tjejerna i modellen med ett större dataunderlag i framtiden. Våra analyser med hjälp av modellen har visat att det sannolikt är ekonomiskt lönsamt för staden att tillhandahålla ABC för pojkar. Den uppskattade nyttan, i form av minskade kostnader för stödinsatser i skola och socialtjänstinsatser mot kriminalitet för pojkar under åldern 13–20 år, var ungefär dubbelt så stor som kostnaden för att tillhandahålla ABC till föräldrarna någon gång när pojkarna var 12 år eller yngre. Varje deltagare kostade staden 7684 kronor men innebar sedan nytta motsvarande 14 003 kronor. Uppdelat per verksamhet så var nyttan per deltagare 10 843 kronor för socialtjänsten och 3160 kronor för skolan.