RISE Jordbruk och livsmedel har tagit fram tio klimatskalor för livsmedel med syftet att stötta aktörer i livsmedelskedjan genom att ge vägledning kring vad som är låg respektive hög klimatpåverkan inom en grupp av livsmedel med liknande funktion. Skalorna kan användas för att jämföra olika livsmedels klimatavtryck inom samma grupp av livsmedel och på så sätt främja mer klimatsmarta val av livsmedel. Målgruppen för klimatskalorna är användare av RISE klimatdatabas för livsmedel, såsom aktörer som producerar och säljer livsmedel och i slutänden deras kunder, konsumenterna. Även för kockar och andra måltidsaktörer är klimatskalorna tänkta som ett hjälpmedel i den dagliga menyplaneringen. Indelning av livsmedel i tio klimatskalor har gjorts utifrån livsmedlens funktion och användningsområden, se punktlista nedan. Fokus har varit på sju av de tio klimatskalorna vilka omfattar de livsmedelsgrupper som utgör den största delen av vår konsumtion. De övriga tre klimatskalorna, kursiverade i punktlistan nedan, inkluderar antingen produkter som ofta konsumeras i mindre mängder och är mer olika varandra och därmed inte direkt utbytbara, eller sammansatta rätter för vilka RISE klimatskala för måltider rekommenderas att användas i första hand.

Sammanfattning:Det här dokumentet har tagits fram i ett utvecklingsprojekt tillsammans med Mashie Foodtech Solutions (tidigare DKAB) och RISE och förutom den här rapporten så har projektet även innefattat framtagande av beräkningsmetodik samt implementering i Hantera.

Syftet med projektet är att hjälpa organisationer, främst kommuner och regioner, att ta att ta ett bredare grepp kring hållbarhetsfrågor och relaterade frågeställningar. Mer specifikt syftar projektet till att hjälpa till med att ta fram målsättningar och att nå målen med ett holistiskt angreppsätt, där samtliga frågeställningar beaktas och där uppfyllandet av ett eller några mål inte sker på bekostnad av andra målsättningar.

De frågeställningar eller områden som har inkluderats i det här projektet är klimatavtryck från livsmedelsinköp, andel ekologiska livsmedel av totala inköp, andel svenska livsmedel av de totala inköpen och matsvinn.

Dessa områden beskrivs i rapporten och det ges nationella riktlinjer för vart och ett av områdena. Även nuläget för respektive område presenteras, d.v.s. var de som använder Hantera befinner sig just nu. Eventuella målavvägningar mellan områden, d.v.s. om det föreligger konflikter gås igenom. Det ges också råd om hur arbetet kan bedrivas för att kunna nå målen.

Implementeringen av projektets resultat i Hantera har resulterat i en ny modul, där projektets områden visualiseras på ett innovativt och användarvänligt sätt. En av de nya funktionerna möjliggör jämförelser emellan organisationer!

Vid sidan om transporter och bostäder så står maten för en av de stora klimatutmaningarna nu och framöver. Matens del av den totala konsumtionsdrivna klimatpåverkan i Sverige är idag cirka 25 %, ca 2 ton CO2-e per person och år. Genom att underlätta för konsumenter att välja mer klimatsmarta val vid livsmedelsinköp finns en möjlighet att minska klimatpåverkan från livsmedel. I ett nudgingförsök på mat.se sänkte medverkande kunder sin klimatpåverkan från livsmedel med 7 procent baserat på genomsnittliga kg CO2-e per order. Under motsvarande period minskade icke-deltagande konsumenter sitt klimatavtryck med 3 procent med samma beräkningsmetod. 

Förstudien har undersökt hur information om klimatpåverkan hos olika livsmedel tillsammans med tillgängliggörandet av klimatsmartare alternativ (nudging) kan förändra köpbeteendet hos konsumenten. Målet har varit att minska klimatpåverkan i staden. Förstudien har fokuserat på metoder och parametrar viktiga för att locka fler att medvetet eller omedvetet handla mer miljö-/klimat-smartare mat. Livskraftiga städer som uppmuntrar till hållbara livsstilar kräver innovativa lösningar som underlättar för konsumenten att välja rätt. Projektupplägget har bestått av en kartläggning av nuvarande situation, nudgingförsök samt projektworkshops. Kartläggningen genomfördes för att avgöra vilka produkter som är av specifikt intresse att tillgängliggöra klimatsmartare alternativ. RISE klimatdatabas för livsmedel har varit central i denna del för att identifiera vilka beslutsval som har kapacitet att ge en betydande klimatnytta. 

Nudgingförsöket har byggts upp i en två-stegs nudgingmodell där konsumenterna först har aktivt fått välja att medverka i projektet (steg 1). För de som väljer att förbinda sig till detta har klimatsmartare alternativ lyfts upp till det först visade alternativet vid vissa specifika sökord (steg 2). 

Projektdeltagare: - Mat.se, en innovativ aktör inom e-handel som vill utveckla lösningar för en minskad klimatpåverkan från livsmedelskonsumtion.- Göteborg Stad deltog som representant för medborgaren och staden, - Handelshögskolan (GU) med forskningsexpertis inom nudging. - RISE, experter inom livsmedels klimatpåverkan och beteendevetenskap. 

Food consumption is one of our bigger climate challenges. The consumer driven climate effect of food is in Sweden 2 ton CO2-e per person and year, this corresponds to 25 per cent of the total consumption driven effect on the climate. This needs to be lowered. To aid the consumers in making more climate friendly choices present project has focused on how to nudge in an e-food store (mat.se). By simplifying for the participating consumers to do climate friendly choices the preliminary results indicate that CO2-e of the consumers average order was lowered by 7 per cent. At the same time the consumers that decided not to participate lowered their carbon footprint with 3 per cent using the same calculation method. 

This pre-study has evaluated how purchase decisions are affected by information on climate change and the influence of food products together with an enabling of climate friendlier choices. The bigger target has been to reduce the climate effect in the city. The study has focused on methods that are important to aid people to buy more climate friendly food. This requires innovative solutions that facilitate the right choices. 

Project partners have been: - Mat.se – an innovative e-food market that wants to develop solutions for climate friendly behavior - Göteborg stad – a representative of the citizen and the city of Gothenburg - University of Gothenburg, School of business, economics and law with expertise in nudging- RISE – expertise in the climate effect on food products and behavioral science 

Food consumption corresponds to around 25 % of the total consumption-driven climate change impact in Sweden. Dietary change has a considerable potential to reduce this negative impact. To motivate dietary changes adequate information about food climate impact has to be communicated at the decision making point. This study aims at facilitating availability and communication of such information specifically for meal planners at the public sector. Thereby a database is developed and incorporated into the Diet and Nutrition planning software systems used in planning meals in public kitchens. The results provide the meal planners with the opportunity to design climate-conscious and healthy meals by choosing resource-efficient and nutritious ingredients. This provides the potential of reducing the climate impact of an average meal by about 20%. Given the total amount of ca. 3 million public meals served each day in Sweden, use of this integrated tool has the potential to reduce the climate impact by more than 700 tonnes of CO2-eq per day

The climate impact of food consumption corresponds to about 2 tons of CO2eq. per capita, representing around 25 % of the total consumption-driven climate change impact in Sweden. There are several diverse ongoing trends of food consumption in Sweden, and their primary drivers are environmental and health considerations. The results of a market research carried out by YouGov (2010) indicated that nearly 75 percent of respondents would buy climate-labeled food, and nearly 50 percent of the respondents would be willing to pay a higher price for such a product.The climate impact from meals could be significantly decreased through small changes in recipes by reducing the amount of ingredients with high carbon footprints or substituting them with other ingredients with the same function but lower carbon footprints. By making more climate-conscious choices, e.g. eating more vegetables as well as poultry, egg and seafood instead of red meat, the climate impact per person and year could be reduced by half.Several recent studies suggest that dietary changes can reduce food-related environmental impacts significantly (e.g. Tilman and Clark, 2014; Hallström et al., 2015; Stehfest, 2014; Röös et al., 2015; Bryngelsson et al., 2016). These studies have mainly explored theoretical dietary scenarios, and not what people actually eat; for example, in one study a model-based theoretical diet, which reduced GHGs by 90%, included unrealistic amounts of only seven food items (Macdiarmid, 2012). Still, this information is important when aiming to guide food producers, public authorities and consumers towards more sustainable and healthy options. The national food agency Sweden updated their dietary advice in 2015, which now also takes environmental consideration into account, besides health impact (SLV, 2015).To combat climate change, recommendations need to be realized and incorporated into applications in daily practices. There has been an optimistic belief that the availability of information could boost environmentally sound behavior among the general public, but there is a rather weak link between knowing and doing. Feedback directly tied to people's own behavior has been shown to be more effective than general information (Lundgren, 2000), for example by making the information available directly in the decision making moment e.g. when shopping food or planning a meal. If such information is timely communicated, it can have considerable contribution to more sustainable consumption. In a field experiment conducted by Matsdotter et al. (2014) in 17 food stores in Sweden, the results show that climate labeling increased demand for climate-labeled milk by 7%. In another recent research project (Kamb et al, 2015), households in Uppsala were able to reduce their climate footprint by 31% by having access to climate friendly information and inspiration, e.g. the participants could get direct feedback on GHGs for certain products and services via a mobile application. This project was conducted at a very small scale, but still proves the potential of influencing behavioral change by using interactive applications at the point of decision making.