The transition towards a sustainable and circular battery economy in Europe requires robust and comparable assessments of environmental impacts across the battery value chain. Life Cycle Assessment (LCA) is widely applied in EU-funded battery research and innovation, yet the methodological diversity across projects limits comparability, benchmarking and policy relevance. This paper, developed within the Battery Heroes sustainability working group, reviews current LCA practices across five Horizon Europe battery projects. The analysis focuses on key methodological elements that influence results, including functional units, system boundaries, end-of-life modelling and allocation, electricity modelling, background data choices, LCIA methods, and impact category coverage. The results show emerging convergence in the key methodological choices. These include the use of capacity-based functional units (1 kWh), reliance on ecoinvent databases, and increasing adoption of the Environmental Footprint (EF3.1) method. However, substantial variability persists in boundary definitions, recycling modelling approaches, electricity assumptions and reporting practices, which can significantly affect interpretation. Based on identified barriers and practitioners' experience, the paper proposes a minimum harmonised reporting set to improve transparency, robustness, and cross-project comparability. These recommendations support alignment with EU regulatory frameworks including EF/Product Environmental Footprint (PEF) method and the EU Battery Regulation

This report is the result of a project: “LCA in Mining – Legal and International Outlook”, which has been financed as a strategic project by the Swedish Innovation Program Swedish Mining Innovation. The work has been performed by RISE during the spring 2025.

Mainly through literature studies, a selection of EU’s current and proposed legislations has been reviewed regarding their relevance for Life Cycle Assessment (LCA) and the mining and extraction industry. The project has also included an international outlook to find out what is going on in this area in countries outside the EU.

19 EU legislations and initiatives and 7 countries outside the EU have been studied. The conclusions which may be drawn are:

• There is a lot going on in the area of legislation within the EU which involve LCA and the mining industry, and it is so much that this report may only be seen as a snapshot taken in the spring 2025.

• When it comes to legislations, the EU has the pole position and other countries follow what happens here.

• There are several legislations which have a strong connection to LCA and the mining industry and two examples are: The Critical Raw Material Act (CRMA) and the Battery Regulation.

• There are legislations which don’t specifically mention LCA but require results and information which may be obtained through an LCA. Words which may be used are carbon footprint, environmental impact or due diligence.

• To lessen the administrative burden of the necessary LCA-work to be done by companies, it would be good if the requirements for how the LCA shall be performed may be harmonised between legislations.

The report is written in both Swedish and English.

The aim of this study was to assess and evaluate the climate impact of Vidde’s pilot snowmobile with life cycle assessment, focusing on its design and production system as of today (2025) and in future circular production systems.

The insulation in the stator of a low voltage electric motor has a double purpose: ensuring the electric insulation around the stator wiring as well as permitting a good evacuation of the generated heat. Improving the heat transfer properties of the slot liner within the stator while maintaining its electrical insulation properties allows for more efficient electric motors. This paper presents different types of composites based on an aramid matrix with boron nitride, zinc oxide and aluminum oxide fillers. The effect of the different filler materials on the thermal conductivity and the electric insulation properties of the slot liner are presented. Perspectives on the needs for a life cycle assessment of the slot liner constituents are evoked. 

In times of crisis, urgency and lack of data, decision-making may drift away from long-term sustainability. This paper presents a case study of product and process design decisions, and description of an instant green design event workshop (IGDE-workshop). While informed sustainability decisions at best use thorough life cycle assessments, these take a considerable time. Results show that it may be possible to make reasonable environmental design decisions fast in crisis situations with a design event focusing on green design and life cycle thinking. It requires a broad team with decision-making authority and with all available information at hand. The IGDE-workshop gave reasonable input for decision-making in crises regarding ecoefficiency and climate impact, although gaps in other impact categories not covered remains. 

Syftet med denna studie var att utvärdera miljöpåverkan från åtgärder som stenskottsskador på vindrutor kan ge upphov till i form av byte respektive reparation av en ruta. Studien omfattade hela livscykeln från vagga till grav med fokus på klimatpåverkan, men inkluderade även fler miljöpåverkanskategorier. Den funktionella enheten definierades som att åtgärda en vindruta på 15 kg med stenskottsskada genom antingen reparation eller byte av rutan. För reparation inkluderades transport av fordon till och från verkstad samt energi- och materialåtgång under själva reparationen i verkstaden. Byte omfattade i sin tur transport av fordon till och från verkstad, tillverkning av ny ruta, transport av ny ruta till verkstad, energi- och materialåtgång vid själva bytet, samt avfallshantering av den utbytta rutan. Resultaten från denna livscykelanalys visade på tydliga miljömässiga fördelar med att reparera jämfört med att byta en stenskottsskadad vindruta. Baserat på de grundantaganden som gjordes beräknades ett byte ge upphov till en klimatpåverkan på omkring 88 kg CO2-ekv och en reparation omkring 18 kg CO2-ekv. Det innebär en besparing på cirka 70 kg CO2-ekv och att en ruta kan repareras fyra gånger innan klimatpåverkan överstiger den vid ett byte. Majoriteten av påverkan vid ett byte tillskrevs tillverkningen av rutan (ca 56%), följt av transporten av fordonet till och från verkstaden (ca 20%), samt transporten av rutan till verkstaden (ca 14%). Avfallshanteringen och själva bytet på verkstaden hade båda liten påverkan. För en reparation orsakades nästan hela påverkan av transporten av fordonet till och från verkstaden (ca 97%), medan själva reparationsprocessen gav försumbart bidrag. Om flera reparationer genomförs för att undvika ett byte är det därför främst transporten av fordonet till och från verkstaden som är viktig att beakta och minimera för att undvika att reparation ger högre påverkan än byte. En liknande trend som för klimatpåverkan observerades även för miljöpåverkanskategorierna försurning, marin övergödning, terrester övergödning, fotokemisk ozonbildning, fossil resursanvändning och vattenanvändning, där en reparation motsvarade 19-30% av påverkan från ett byte. Övriga studerade kategorier i form av sötvattenövergödning, ozonförtunning och resursanvändning av metaller och mineral visade en mindre skillnad, där en reparation motsvarade 45-52% av påverkan från ett byte. Den mindre skillnaden orsakades av transporten till och från verkstaden, som antogs vara samma oavsett åtgärd. Sammanfattningsvis pekade dessa resultat på att åtgärder mot att reducera klimatpåverkan också verkar ge positiva effekter på andra miljöaspekter. Känslighetsanalyserna som genomfördes identifierade transporten av fordonet till och från verkstaden som en viktig faktor att beakta. Distansen hade stor betydelse för den totala påverkan, men även fordonstyp och drivlina. Transporten av en ny ruta till verkstaden identifierades också som en viktig parameter att ta hänsyn till. Denna transport påverkades i sin tur av vikten på rutan, ytterligare en parameter med signifikant påverkan på resultatet vid byte av ruta. Vidare visade känslighetsanalyserna att så länge en energimix med relativt låg klimatpåverkan används, som exempelvis en svensk, har både själva bytes- och reparationsprocessen liten påverkan. Beträffande avfallshanteringen identifierades viss potential i att återvinna glaset genom den systemexpansion som genomfördes, något som motiverar fortsatt strävan mot återvinning av vindrutor. I övrigt syntes inga stora skillnader i resultat beroende på hur den utbytta rutan avfallshanteras, givet den cut-off-metodik som studien byggde på.

The electronic industry faces increasing pressure to enhance product sustainability across the supply chain. Understanding the environmental impact of electronic devices is vital for informed decision-making and meeting customer demands for eco-friendly products among growing environmental concerns and regulatory pressures. This paper evaluates the sustainability impact of a Swedish electronic component manufacturer, TSS AB, specializing in temperature-sensing solutions, considering both the company’s and their client’s perspectives. Employing a life cycle assessment (LCA) and LCA software tools, we comprehensively analyze environmental impacts. Through a cradle-to-grave assessment, we evaluate production processes, reverse logistics, refurbishment, reuse, and disposal, identifying environmental hotspots for improvement. Additionally, we explore the influence of regulatory frameworks on incentivizing sustainable product development. Our findings contribute to the electronics sector’s growing emphasis on sustainability, offering insights for companies aiming for net-zero emissions and circular product lifecycles.