Rapporten syftar till att ge ett kunskapsunderlag för utvecklingen av en ändamålsenlig laddinfrastruktur i Sverige med fokus på vägtransporter. Den innehåller en kartläggning av nationella stödprogram, internationella exempel, forskningsläget och dialoger med aktörer. Rapporten behandlar tekniska, ekonomiska, sociala och systemiska aspekter av laddinfrastruktur och belyser behovet av tillgänglighet, driftsäkerhet, användarvänlighet och samhällsekonomisk effektivitet. Vidare diskuteras hur laddinfrastrukturen kan anpassas till elnätets kapacitet och framtida behov, samt hur olika aktörer kan samverka för att skapa en hållbar och kostnadseffektiv lösning.

The growing frequency of power grid disruptions demands innovative solutions to enhance supply resilience. Electric vehicle (EV) fleets, as mobile energy storage units, offer a sustainable response to prolonged outages by forming an EV-based virtual electricity network (EVEN), which transfers electricity from functioning to affected areas. Unlike existing studies focusing on individual EVs as backup, this paper addresses this gap by developing a generic model for the EVEN solution and a method for coordinating electricity delivery via EVs. The model features a central emergency hub which functions during main grid failures and EV-equipped households. Using a real-world system in Sweden, the EVEN model is evaluated for resilience metrics, including days without energy deficits, electricity delivery, and battery degradation. Additionally, seven key parameters—energy supply, demand, EV configuration, and renewable energy systems—are analyzed to identify optimal conditions. Results indicate that the EVEN solution significantly enhances power supply resilience, particularly for small energy users, with small battery degradation, and is most effective when households are near the central hub. This study advances understanding of EVs in strengthening grid resilience, offering a resource-efficient, scalable and sustainable solution for future energy security.

Modular battery swap system for work machines

The project has developed and demonstrated how a modular battery swap system can be used in electric work machines in various industries. The purpose of the project was to demonstrate innovative technology where battery swap technology enables battery-powered machines in agriculture and forestry. The project has completed the following:

1. Designed and built a modular battery pack for work machines

2. Designed and built an automatic battery swap station

3. Completed a prototype for an autonomous electric agricultural machine

4. Electrically converted a machine for forestry

We have succeeded in creating a working battery swap concept. The concept has been shown at several different demo events. The project has received a lot of positive publicity in the media. The project creates opportunities to run work machines in agriculture and forestry without the batteries needing to be unnecessarily large, heavy and expensive to carry with the machine in the field.

Building electrified work machines is not a big deal. What is new in this project is that we demonstrate a battery replacement system for work machines - that works in real life!

The project group has worked hard together for two years and achieved brilliant results that we are very pleased with. As expected, it took some time to agree on a concept for the common component battery pack, but once it was set, work took off.

In the project, we have built seven battery packs, two electric work machines and a battery swap station including electrical system, control system and other adaptations. This would not have been possible without a dedicated and very talented project group!

För att elnätet ska fungera måste frekvensen hållas inom snäva gränser och därför handlar Svenska Kraftnät upp olika typer av stödtjänster för frekvensreglering. De senaste åren har kostnaderna för dessa tjänster ökat kraftigt, bland annat till följd av en allt högre andel intermittent elproduktion. Behoven är prognostiserade att öka ytterligare under de kommande åren. Detta har skapat ett ökat intresse för batterier och deras möjligheter att stödja elnätet. Men batterier och tillhörande kraftelektronik är kostsamt. Samtidigt finns en stor och alltjämt växande batterikapacitet i landets elbilar och med hjälp av dubbelriktad laddning, så kallad vehicle-to-grid öppnas nya möjligheter att komma åt denna potential för att på ett mer resurseffektivt sätt balansera elnätet. Projektets övergripande mål har varit att utreda hur standardisering kan användas för att påskynda och öka användandet av elbilar som resurs för flexibilitetstjänster till elnätet. Bland annat har en fallstudie genomförts av Axess Logistics anläggning i Malmö hamn och möjligheterna för att deras långtidsparkerade elbilar ska kunna leverera frekvensreglering till elnätet har studerats. Resultaten visar på att studerade standarder i stort inte utgör ett direkt hinder för användandet av elbilar för frekvensreglering men att förändringar av exempelvis ISO15118 skulle kunna öka möjligheterna att använda elbilar för att leverera frekvensreglering. Till exempel genom införande av krav på mätnoggrannhet på aktiv effekt, förkortning av tillåtna svarstider, krav på lokal frekvensmätning med god noggrannhet. För långtidsparkerade bilar vore det framförallt värdefullt att arbeta fram, och i standard beskriva, en funktion där elbilens BMS kan uppmanas av EVSE att hålla batteriet i ett tillstånd där det kan användas för att snabbt svara på en begäran om i-/urladdning. Detta så att elbilen kan vara förberedd för frekvensreglering även om den för stunden inte aktivt laddar eller matar effekt till elnätet. Detta en åtgärd som skulle kunna ha stor positiv påverkan på möjligheterna för långtidsparkerade elbilar att leverera frekvensreglering. Exemplifierande användarcykler för långtidsparkerade bilar har studerats för FCR-N och FCR-D. Resultaten visar att den förväntade cyklingen skiljer stort mellan dessa olika frekvensregleringstjänster och antyder att valet av frekvensregleringstjänst behöver studeras utifrån både förväntad ekonomi och eventuellt batterislitage. Överslagsräkningar på eventuella intäkter från deltagande i frekvensreglering har genomförts och de preliminära resultaten visar att investering av dyrare laddinfrastruktur som klarar Vehicle-to-Grid skulle kunna återbetalas inom ett år med 2022 års nivåer av ersättning för frekvensreglering. I en framtid där nya elbilar antas ha stöd för Vehicle-to-Grid har potentialen för att använda långtidsparkerade elbilar på logistikanläggningar till frekvensreglering preliminärt bedömts ligga mellan 110 och 165 MW för svenska förhållanden. Detta motsvarar ca 5-8% av den nordiska FCR-marknaden. På sikt kan också långtidsparkerade bilar hos återförsäljare, flygplatser med mera att utgöra en betydande potential.

The Swedish solar farm market is expanding rapidly as ground-mounted solar plants are getting larger in size and number. This development inevitably leads to an increased land use change, which is the foremost cause of biodiversity loss. Along with a decrease in biodiversity, nature's supply of ecosystem services decreases, as well as chances to meet several (inter)national environmental and sustainable development goals. This study presents results of the Eco-Sun project, developing practical guidelines for the planning, construction and management of solar farms with a net zero, or net positive, impact on biodiversity and ecosystem services. It shows that biodiversity measures are present but limited in Swedish solar farms, while agrivoltaic crop cultivation is limited to one single site. In order to address environmental challenges and increase multiple land use, a step-by-step process is presented for the inclusion of biodiversity, agricultural and non-agricultural ecosystem services into the planning and design of ground-mounted solar PV.

This report aims to map the largest groundbased solar farms in Sweden to better understand how they are usually designed; on what type of land they are built and how they can interact with other types of activities such as agriculture and measures to improve conditions for biodiversity. Mid-2021, the typical solar farm with at least 1 MW installed power is built on arable land, can be restored and, as a rule, avoids protected and designated natural areas according to this study, which is mainly based on survey responses. Solar panels are typically directed to the south with a 30-35 degree tilt and are anchored with piles. Generally, the distance between the rows is greater than 3 meters. The most common factors determining the location of the park are the costs for land purchases/leases and proximity to electricity grid. About half of the facilities surveyed are combined with some measure intended to benefit biodiversity. Combining the photovoltaic system with grazing (25%) or cultivation (10%) is still relatively uncommon. The results show that there is an awareness of issues related to biodiversity and opportunities to combine photovoltaic installations with other activities. The increasing pace of expansion of photovoltaic capacity suggests that a deeper understanding of how photovoltaic systems are best adapted to their surroundings will increase in importance.

Markbaserade solcellsanläggningar blir allt vanligare, vilket riskerar att påverka biologisk mångfald, livsmedelsproduktion och andra ekosystemtjänster. Forsknings- och utvecklingsprojekt har gjorts internationellt kring solcellsparkers samexistens med biologisk mångfald och även ekosystemtjänster. Författarna av denna studie känner inte till några rapporter som gjorts för biologisk mångfald, ekosystemtjänster eller agrofotovoltaics (kombinerad jordbruksproduktion med solel) i svenska eller nordiska solcellsparker. 

Praktisk erfarenhet med betesdjur för att hålla nere vegetation mellan solcellsraderna och som kan gynna biologisk mångfald finns i Sverige, men har inte utvärderats ännu.

Sammanfattningsvis riskerar solcellsparkernas markanspråk att bidra till den redan existerande pressen på skogs- och jordbruksarealer samt den biologiska mångfalden. Det finns samtidigt ett flertal möjliga lösningar för att skapa förutsättningar för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i samband med storskaliga solcellsanläggningar. Med rätt förutsättningar och noggrann planering kan biologisk mångfald och ekosystemtjänster gynnas och stora miljövinster uppnås, samtidigt som förnybar el genereras och markägarens ekonomi förbättras.

Land based solar parks are becoming more common, which risks affecting biodiversity, food production and other ecosystem services. Research and development projects have been carried out internationally around the coexistence of solar parks and biodiversity as well as ecosystem services. The authors of this study are not aware of any reports made for biodiversity, ecosystem services or agrophotovoltaics (combined agricultural production with solar energy generation) in Swedish or Nordic solar parks. 

Practical experience with grazing animals to keep vegetation down between the rows of solar cells and which can benefit biological diversity have been made in Sweden but have not yet been evaluated. 

In summary, there is a risk that land based solar parks will result in increasing the already existing competition for land with agricultural and the biological diversity. There are several possible adaptations for creating beneficial conditions to biodiversity and ecosystem services in connection with large-scale photovoltaic systems. With careful planning, biodiversity and ecosystem services can benefit and major environmental benefits can be achieved, while simultaneously improving the landowner's finances.