RISE enheten Lokal och regional omställning har under perioden september 2023 – april 2024 medverkat i projektet Mission: Psykisk hälsa i skolan, som finansierats av länets kommuner (Karlshamn, Karlskrona, Olofström, Ronneby, Sölvesborg) och Region Blekinge via samverkansorganet LSVO (Ledningssamverkan vård och omsorg).

Projektet har drivits utifrån följande två ändamål:

1) ”att med en systemförändrande ansats som utgår ifrån målgruppens behov skapa de bästa

förutsättningarna att hållbart främja psykisk hälsa i skolan i Blekinge.”

2) ”att förutsättningarna som projektet bygger upp ska skapa möjligheter att skala upp arbetet för att inom ramen för större nationella och internationella satsningar kunna främja psykisk hälsa hos fler elever och även skolpersonal och vårdnadshavare.”

Projektet utgår från ett missionsorienterat arbetssätt som bygger på en systemförändrande ansats med målet att radikalt reformera gängse metoder och praktiker. Fokus ligger på att överbrygga såväl strukturella som kulturella hinder inom fältet skolbarns psykiska hälsa. Ett missionsorienterat arbetssätt handlar om att operera med stöd av gränsöverskridande samverkansformer som bejakar en problemställnings komplexitet.

Projektet har valt Rödebyskolan i Karlskrona kommun som arena för olika projektinsatser. Rödebyskolan, en F-9-skola med drygt 620 elever, har stora utmaningar med psykisk ohälsa hos sina elever.

Projektet har samlat ett tvärsektoriellt partnerskap genom att engagera en rad olika organisationer som företräder myndigheter, näringsliv, föreningar, civilsamhället, m.fl. inom olika verksamhetsområden. Vinnova – Sveriges innovationsmyndighet – anger följande kriterier som är utmärkande för ett missionsorienterat arbetssätt:

▪ Samskapande för att förstå och ta sig an utmaningen

▪ En mix av top-down och bottom-up

▪ Hanterar målkonflikter för att möta komplexa samhällsutmaningar

▪ En gemensam kraftsamling med ett djärvt mål

▪ Koordineras av aktörer med olika roller i systemet

RISE har under projektperioden bidragit med aktionsforskning med det övergripande målet att understödja regionens organisatoriska effektivitet, innovationskraft och förändringskapacitet. RISE har haft en utvecklingsstödjande roll genom att kritiskt och konstruktivt analysera hur projektet arbetat med att nå sina mål och ge möjlighet till löpande ändringar genom att bistå med proaktiva åtgärder.

En ytterligare central roll som RISE haft i projektet utgår från metodiken effektlogik, som handlar om att koppla samman aktiviteter, mål och resultat genom att skapa en tydlig kedja mellan orsak- och verkansammanhang. Effektlogiken har fungerat som stöd för att medverkande parters insatser kunnat anpassas i riktning mot långsiktiga mål.

Region Blekinge arrangerade under projektperioden Kraftsamling ungas psykiska hälsa i Blekinge under ledning av organisationen Förändringsakademin, som omfattade fyra sammankomster, med särskilt fokus på missionsorienterade arbetssätt. Syftet var att föra samman myndigheter, föreningar, civilsamhället, m.fl. som företräder olika verksamhetsområden för att med gemensamma insatser och informationskanaler bygga upp en närverksorganisatorisk kapacitet, med målet att stärka ungas psykiska hälsa i Blekinge. RISE genomförde en analys av kraftsamlingen som utgick från en intervjuserie med medverkade aktörer. Den centrala frågan handlade dels om att fånga upp de idéer och resultat som kraftsamlingen genererade, dels om kraftsamlingens potential att drivas vidare då projektet avslutas i mars 2025.

RISE slutsatser och rekommendationer presenteras i rapportens avslutande avsnitt.

RISE Research Institutes of Sweden deltog under perioden juni 2024 – september 2025 i projektet Mission: Äldres psykiska hälsa, med målet att stärka det systematiska arbetet för äldres psykiska välbefinnande i Blekinge. Projektet har präglats av ett missionsorienterat arbetssätt, där tvärsektoriell samverkan, lärande och metodutveckling varit centralt.

RISE har bidragit med aktionsforskning, vilket inneburit en löpande analys av projektets processer, struktur och organisation med syfte att stödja innovationsförmåga, förändringskapacitet och organisatorisk effektivitet. Detta arbete har bedrivits i två faser:

Fas 1: Kartläggning av projektets organisation, vilket belyste behov av bättre samordning, tydligare roller och informationsdelning.

Fas 2: Kapacitetsbyggande genom effektlogik, indikatorutveckling och samskapande aktiviteter.

RISE insatser inbegriper även en analys och sammanställning av lärdomar och kunskaper som presterats under workshopserien Kraftsamling för äldres psykiska hälsa i Blekinge som bedrivits inom ramen för projektet, under ledning av Region Blekinge. RISE genomförde en intervjustudie och ett fokusgruppssamtal med företrädare för olika organisationer som deltog i kraftsamlingen. Intervjuerna gav värdefulla insikter kring organisering, samarbete och civilsamhällets betydelse för äldres psykiska hälsa och välbefinnande.

Genom att gå från projekt till struktur, från enskilda insatser till integrerade arbetssätt och från dialog till systemförändrande satsningar har Blekinge möjlighet att bli ett nationellt föredöme inom hälsoprevention och äldres psykiska hälsa. Målet 2035 kan nås – men det kräver ledarskap, delaktighet och uthållighet.

RISE samlade omdöme är att projektparterna – under ledning av Region Blekinge – har stora möjligheter att driva utvecklingen av äldres psykiska hälsa i positiv riktning med stöd av de lärdomar projektet genererat via ett missionsorienterat arbetssätt.

Köpcentrum och centrumanläggningar är viktiga platser i dagens samhälle, inte minst som arenor för konsumtion, men även för andra servicefunktioner.1 Dessa anläggningar har i regel en viktig ekonomisk roll i områden genom att de erbjuder såväl varor och tjänster till besökare som att de skapar arbetstillfällen. En centrumanläggning kan, utöver sin ekonomiska betydelse, även utgöra en viktig livsmiljö genom att den inverkar på människors vardagsliv, välmående och sociala relationer.2 Hemmaplan, ett privat fastighetsbolag som förvaltar centrumanläggningar i socioekonomisk utsatta områden, har tydligt förstått betydelsen av denna mångfaldiga roll. Hemmaplan har, sedan tillträdet som ägare av Gottsunda Centrum i Uppsala i oktober 2022, strävat efter att utveckla ett sätt att organisera sig som inte bara syftar till att generera ekonomisk vinst, utan också att främja positiv samhällsutveckling i nära samarbete med centrumets hyresgäster och med lokalbefolkningen. Denna rapport utforskar hur detta arbetssätt manifesteras i praktiken.

Centrumanläggningar och köpcentrum möter generellt dock olika former av kritik, bl.a. om att de strävar efter att ersätta det offentliga rummet, för att de bidrar till likriktning av besökare och hyresgäster, för att de skapar ödsliga och ogästvänliga barriärer mellan platser och även för att de förhindrar utvecklingen mot mer miljövänliga former av mobilitet. På ett internationellt plan har dock en tydlig utveckling skett där köpcentrum och centrumanläggningar gradvis har utökat sitt utbud från enbart handel till att inkludera andra funktioner. Miljöer av detta slag tar sig många olika uttryck, dels vad gäller arkitektur, dels innehåll, ledning och styrning.3 Bolag som förvaltar centrumanläggningar behöver därför ha en väl utvecklad kapacitet att kontinuerligt förstå, tolka och flexibelt anpassa sig till nya samhällstrender, sina kunder och lokalsamhället.4 De behöver ha en förmåga att ge nya trovärdiga svar på frågan ”–Vad är vi för typ av plats?”. Avsikten med denna rapport är därför att förstå vad Hemmaplan gör som svarar upp mot frågan. Rapporten syfte handlar mer specifikt om att genomföra en nulägesanalys om hur Hemmaplan arbetar med förvaltning av Gottsunda Centrum och om organisationens kapacitet att nå sina mål.

Nulägesanalysen indikerar att Hemmaplans nuvarande organisering i Gottsunda Centrum har många av de nödvändiga kapaciteter som behövs för att bedriva ett lyhört och flexibelt arbetssätt som kan få acceptans och stöd från omgivningen. Slutsatsen baseras på olika typer av data som har samlats in och analyserats från styrdokument, workshops, platsbesök och informella samtal. Många faktorer pekar på att Hemmaplans formella ledningsstruktur styrs relativt icke-hierarkiskt och med integrerade informella nätverk, detta samtidigt som organisationens strategiska verksamheter är inbäddade i medarbetarnas vardagliga arbete och aktiviteter. Organisationen har preciserat en rad olika typer av mål som ger potential att vinna acceptans och stöd från olika delar av omgivningen, och som över tid förväntas bidra till olika typer av positiva effekter.

Rapporten innefattar även framtida utvecklingsområden för Hemmaplan som ska drivas med stöd av ett antal s.k. nyckelpraktiker som gäller: ökad kapacitet att samarbeta och mobilisera  hyresgäster, tydligare koppling mellan aktiviteter och mål, systematisering av såväl formella som informella datakällor, samt bättre förmåga att kommunicera och skala upp verksamheterna.

Köpcentrum och centrumanläggningar är viktiga platser i dagens samhälle, inte minst som arenor för konsumtion, men även för andra servicefunktioner.1 Dessa anläggningar har i regel en viktig ekonomisk roll i områden genom att de erbjuder såväl varor och tjänster till besökare som att de skapar arbetstillfällen. En centrumanläggning kan, utöver sin ekonomiska betydelse, även utgöra en viktig livsmiljö genom att den inverkar på människors vardagsliv, välmående och sociala relationer.2 Hemmaplan, ett privat fastighetsbolag som förvaltar centrumanläggningar i socioekonomisk utsatta områden, har tydligt förstått betydelsen av denna mångfaldiga roll. Hemmaplan har, sedan tillträdet som ägare av Gottsunda Centrum i Uppsala i oktober 2022, strävat efter att utveckla ett sätt att organisera sig som inte bara syftar till att generera ekonomisk vinst, utan också att främja positiv samhällsutveckling i nära samarbete med centrumets hyresgäster och med lokalbefolkningen. Denna rapport utforskar hur detta arbetssätt manifesteras i praktiken.Centrumanläggningar och köpcentrum möter generellt dock olika former av kritik, bl.a. om att de strävar efter att ersätta det offentliga rummet, för att de bidrar till likriktning av besökare och hyresgäster, för att de skapar ödsliga och ogästvänliga barriärer mellan platser och även för att de förhindrar utvecklingen mot mer miljövänliga former av mobilitet. På ett internationellt plan har dock en tydlig utveckling skett där köpcentrum och centrumanläggningar gradvis har utökat sitt utbud från enbart handel till att inkludera andra funktioner. Miljöer av detta slag tar sig många olika uttryck, dels vad gäller arkitektur, dels innehåll, ledning och styrning.3 Bolag som förvaltar centrumanläggningar behöver därför ha en väl utvecklad kapacitet att kontinuerligt förstå, tolka och flexibelt anpassa sig till nya samhällstrender, sina kunder och lokalsamhället.4 De behöver ha en förmåga att ge nya trovärdiga svar på frågan ”–Vad är vi för typ av plats?”. Avsikten med denna rapport är därför att förstå vad Hemmaplan gör som svarar upp mot frågan. Rapporten syfte handlar mer specifikt om att genomföra en nulägesanalys om hur Hemmaplan arbetar med förvaltning av Gottsunda Centrum och om organisationens kapacitet att nå sina mål.Nulägesanalysen indikerar att Hemmaplans nuvarande organisering i Gottsunda Centrum har många av de nödvändiga kapaciteter som behövs för att bedriva ett lyhört och flexibelt arbetssätt som kan få acceptans och stöd från omgivningen. Slutsatsen baseras på olika typer av data som har samlats in och analyserats från styrdokument, workshops, platsbesök och informella samtal. Många faktorer pekar på att Hemmaplans formella ledningsstruktur styrs relativt icke-hierarkiskt och med integrerade informella nätverk, detta samtidigt som organisationens strategiska verksamheter är inbäddade i medarbetarnas vardagliga arbete och aktiviteter. Organisationen har preciserat en rad olika typer av mål som ger potential att vinna acceptans och stöd från olika delar av omgivningen, och som över tid förväntas bidra till olika typer av positiva effekter.Rapporten innefattar även framtida utvecklingsområden för Hemmaplan som ska drivas med stöd av ett antal s.k. nyckelpraktiker som gäller: ökad kapacitet att samarbeta och mobilisera hyresgäster, tydligare koppling mellan aktiviteter och mål, systematisering av såväl formella som informella datakällor, samt bättre förmåga att kommunicera och skala upp verksamheterna.

In social work, practitioners are often faced with situations in which they have to choose an intervention. A fundamental ethical principle of social work practice is to minimize the risk of adverse effects caused by social services. To adhere to this principle, practitioners must be aware of the possible positive and negative effects of potential services. There are hundreds of interventions currently in use in social work. Although there are a growing number of controlled trials on social work interventions, there are only a few interventions based on research that has the highest degree of certainty, making it difficult to know how and in what way these interventions can support a person in need of assistance. This article, based in part on the experience we gained training practitioners working in Swedish social services, presents a tentative model for assessing the best available evidence comparing interventions when scientific evidence is sparse.