Low-cost sensors measuring volatile organic compounds (VOCs) can be of interest for reducing energy use for ventilation in buildings and maintaining good indoor air quality. However, the accuracy of many of these sensors remains unclear. This study aims to evaluate four different VOC sensors available on the market by exposing them to known concentrations of the VOC-gases in ISO 16 000-29: m-xylene and n-octane (mixed), alpha-pinene, and methyl-isobutyl-ketone (MIBK). The VOC sensors tested were metal oxide semiconducting sensors, and two copies of each sensor were included. Results show that all four sensors did not respond to every test gas. Moreover, two copies of the same sensor did not give the same output. Further, the output from the different sensors varied considerably. For the reference 110 ppb alpha-pinene, the sensors output varied from 810 to 1650 ppb. Reference concentration for MIBK: 180 ppb with sensor output: 230-1040 ppb, and reference concentration for mixed gas: 100 ppb with sensor output: 220-730 ppb. Although the results seem discouraging, several of the sensors did respond to changes in concentration of the test gases and thus might be used for ventilation control purposes. Nevertheless, there is a need to evaluate and verify VOC sensors before using them for control of IAQ

How does health and environment affect electrification of working sites? Electrification of construction sites mainly relates to climate emissions, but the local environment is also affected through reduced emissions of exhaust gases and engine noise. This work presents a way to take into account both noise and air pollution in the choice of which work machines should be electrified in the first place. The work is based on interviews and literature about emissions from different types of work machines, about how decisions about which work machines are used in different types of contracts are made, as well as current legislation about noise and air pollution and the exposure that people are at risk of being exposed to in different situations. The project also presents a first draft of a model to be able to compare different working equipment, but does not go into how noise and exhaust gases should be valued between each other, nor on emission factors for the combustion engines that the electric work machines are expected to replace. Instead, the focus is on identifying the decision-making paths and aligning the various expert areas of noise and air in the choice of which work machine should be prioritized for electrification.

Denna vägledning avser BIPVprodukter 1 för tak och fasader. Den bygger på ett flertal antaganden, då varken regelverk runt en kommande CE-märkning för BIPV-produkter mot EU:s Byggproduktförordning (CPR), eller de omarbetade svenska byggreglerna kommer att vara färdiga när projektet avslutas i april 2022. Arbetet med dessa regelverk kommer sannolikt att pågå i ytterligare minst två år innan de är på plats. Dessutom pågår en revidering av CPR. När revideringen är klar och vad utfallet blir är för närvarande oklart. Vägledningen kommer mot bakgrund av dessa pågående arbeten med stor sannolikhet förändras i flera avseenden under de kommande två-tre åren. Den ska därför inte, i dagens version, ses som en komplett checklista för den som planerar att ”ligga i startblocken” om/ när CE-märkning för BIPV-produkter blir officiell. I sin nuvarande form fyller vägledningen följande syften: 1. Ge en förståelse för hur CE-märkning mot CPR fungerar idag och hur en byggprodukttillverkare eller dennes representant går till väga för att CE-märka sin produkt. 2. Vägleda och förbereda svenska företag som arbetar aktivt med byggnadsintegrerade solceller inför en kommande produktcertifiering som med stor sannolikhet kommer att bli en CE-märkning. 3. Ge företagen ett underlag för fortsatt arbete kring en annan form av certifiering om den europeiska CE-märkningsambitionen inte skulle genomföras fullt ut.

Denna första rapport från projektet Klimateffektiv solenergi sammanställer kunskapsläget om klimatpåverkan från solcellsmoduler och lägger grunden för vidare projektarbete med utformning av upphandlingskriterier. Litteraturgenomgången täcker både en marknadsöversikt över dagens solcellsmarknad samt en genomgång av klimatpåverkan från olika teknologier och konstruktioner för solcellsmoduler. Litteraturgenomgången avgränsas genom att projektet fokuserar på miljöpåverkanskategorin klimatpåverkan. Vidare har tillverkningsskedet varit centralt i arbetet då tidiga resultat från analyser av klimatpåverkan över solcellers hela livscykel påvisar att övervägande klimatpåverkan sker under tillverkningen av solceller. Centrala utmaningar vid bedömning av klimatpåverkan från solceller är brist på aktuella data, att olika studier redovisar resultat i olika enheter (koldioxidekvivalenter per kWh, per modul eller per kWp) samt hur årlig instrålning, prestanda, degradering och livslängd hanteras i de olika studierna. Resultatet påvisar att dagens dominerande solcellsteknik, kristallina kiselsolceller, har större klimatpåverkan jämfört med tunnfilmstekniker. Vidare har monokristallina kiselsolceller större klimatpåverkan från produktion än multikristallina kiselsolceller, men vilken kiselteknik som producerar el med lägst klimatpåverkan beror på verkningsgradsförhållandena. Nyare cellteknologier såsom PERC- och dubbelsidiga solceller kan minska klimatpåverkan från solel genom att elproduktionen per solcell ökar utan att utsläppen vid tillverkning ökar markant. Slutligen finns andra teknologier och modulkonstruktioner (exempelvis flexibla moduler) med potential att minska klimatpåverkan från solceller, både genom lägre klimatpåverkan från tillverkningen och genom att öka solcellernas effektivitet. Klimatpåverkan från tillverkning orsakas huvudsakligen av energianvändning i olika processer och därmed blir elmixen vid tillverkning avgörande för klimatpåverkan. Elmixen är starkt kopplad till det lokala elsystemet, vilket innebär att tillverkningsland för kiselråvaran, solceller, solcellsmoduler med mera kan bli en nyckelfaktor för att åstadkomma klimateffektiva solcellsmoduler. Eftersom tillverkningen idag sker främst i Kina och övriga asiatiska länder, som har en betydande andel kolkraft i elmixen, orsakas en stor del av klimatpåverkan från dagens solceller av den fossilbaserade elen i dessa länder.